Bakgrund; I Sverige fanns Är 2009, enligt Statens FolkhÀlsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med Ätminstone en förÀlder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. SÄledes fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass dÀr barnen var under 18 Är, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i Ärskurs 8 sÄg pÄ skolan som en           hÀlsofrÀmjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med förelÀsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjÀlpinstanser för barn och ungdomar som vÀxte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa omrÄden. Metod: MÄlgruppen var tvÄ klasser i Ärskurs Ätta pÄ en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades pÄ tidigare publicerat material inom omrÄdet missbruk. Interventionen bestod av tvÄ likadana förelÀsningar om missbruk för tvÄ olika klasser. Instrumenten som anvÀndes för att mÀta kunskapsökningen hos eleverna, var tvÄ egenhÀndigt komponerade enkÀter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn pÄ skolans roll som hÀlsofrÀmjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation pÄ, helst av personal med erfarenhet inom omrÄdet, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementa?r alternativ medicin (KAM). Det visar sig att anva?ndandet av KAM o?kar hos befolkningen i va?rlden. Det finns ett stort informationsutbud pa? internet vilket kan leda till risker fo?r patienter vid felaktig information.

Man avslutar inte sin kriminalitet pÄ grund av narkotika missbruk, först efter respondenten blivit drogfri kan man strÀva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet Àr det stor chans att man kategoriserar den som en begrÀnsning pÄ grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan ocksÄ ses som en begrÀnsning i strÀvan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha nÄgra motiverande anledningar till att lÀgga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen Àr dÀrför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begrÀnsning. RÀdsla för det okÀnda i kombination med den upplevda trygghet man fÄr i det kriminella livet gör att man inte lÀmnar det kriminella levernet.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktÀr har mycket stor betydelse nÀr det gÀller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera pÄ detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivÄrd, socialtjÀnst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ en samlad bild av barns, förÀldrars och professionellas perspektiv pÄ barn som har förÀldrar med missbruk/beroende, psykisk ohÀlsa och/eller vÄld i nÀra relation. Den insats som undersöks Àr sekundÀrprevention i form av stödgruppsverksamhet som riktas till mÄlgruppen i ett lÀn. Studien tar framförallt upp den svenska forskning som finns tillgÀnglig och med den som utgÄngspunkt studeras ett lÀn med sex kommuner och de verksamheter som kommunerna Àr huvudmÀn för. Studien har genomförts med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder, dels en webbenkÀt, ett dialogmöte i form av survey feedback och dels semistrukturerade intervjuer med Ätta personer, bÄde vuxna barn och förÀldrar. Skillnaderna mellan kommunerna i lÀnet Àr stora vad gÀller satsade resurser i form av tjÀnster och dÀrmed antalet barn som ges möjlighet att gÄ i stödgruppsverksamhet.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka missbrukande kvinnors tankar kring och upplevelser av samhÀllets och nÀtverkets bemötande samt attityder till kvinnligt missbruk. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar genomfördes fem intervjuer med kvinnor som missbrukat frÀmst alkohol. I analysen granskades resultatet utifrÄn genusperspektiv, stÀmplingsteori samt teorier om bemötande. DÄ det inte fanns nÄgon tidigare forskning som direkt berörde studiens syfte anvÀndes nÀrliggande forskning. Den tidigare forskningen visade att mÀn och kvinnor i vÄrt samhÀlle bemöts pÄ olika sÀtt.

 Syftet med vÄr studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrÄn ett innehÄllsligt perspektiv i relation till teorier om stÀmpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förvÀntningar. De mest framtrÀdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stÀmpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stÀmpling och skam i anknytning till könskodade förvÀntningar. Den manlige informanten verkar istÀllet lyfta fram emotioner av rÀdsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk..

Bakgrund: Fyra procent av mÀnnen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning Àr beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okÀnt mörkertal. Ett missbruk pÄverkar bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan men har Àven en inverkan pÄ individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk pÄverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvÄrden. Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med intervjuer baserat pÄ en öppen frÄga och olika frÄgeomrÄden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har pÄverkat deras vardag.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. VÄrt syfte Àr att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig frÄn de mÀn som missbrukar. Studien visar ocksÄ pÄ vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet Àr av fler insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde Ätta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Idag anses inte sexmissbruk helt sjÀlvklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens FolkhÀlsoinstitut arbetar med frÄgor angÄende sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om sjÀlvkontroll. Vad som Àr tydligt i diskussionerna Àr centraliseringen kring sjÀlva sexet, dÀr konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt pÄ en okunskap, inte bara frÄn majoritetssamhÀllet utan Àven bland de som arbetar pÄ de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Tid Àr ett abstrakt begrepp som dagligen pÄverkar mÀnniskors liv, men vi pÄverkas Àven av ur vilket perspektiv vi ser tiden. Vilket tidsperspektiv vi har hÀnger samman med bland annat vÄra riskbeteenden och beteenden som Àr relaterade till vÄr hÀlsa. Syftet med denna explorativa pilotstudie var att fylla en kunskapslucka gÀllande en rÀttspsykiatrisk population angÄende tidsperspektiv och om bakgrundsvariabler som missbruk, kriminalitet, psykisk ohÀlsa och tidiga trauman har nÄgon pÄverkan pÄ vilket tidsperspektiv individen har. Det dominerande tidsperspektivet utifrÄn Zimbardo Time Perspective Inventory, var i denna population ett framtidsperspektiv definierat som att ha en strÀvan efter framtida mÄl och belöningar. Bakgrundsvariabeln missbruk hade ett signifikant negativt samband med tidsperspektivet Present-Fatalistic, dvs.

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar ocksÄ hur ett missbruk pÄverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har Àven undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer dÀr tvÄ anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal frÄn varsin enhet ocksÄ fick dela med sig av sitt perspektiv.