Bakgrund; I Sverige fanns Är 2009, enligt Statens FolkhÀlsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med Ätminstone en förÀlder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. SÄledes fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass dÀr barnen var under 18 Är, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i Ärskurs 8 sÄg pÄ skolan som en           hÀlsofrÀmjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med förelÀsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjÀlpinstanser för barn och ungdomar som vÀxte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa omrÄden. Metod: MÄlgruppen var tvÄ klasser i Ärskurs Ätta pÄ en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades pÄ tidigare publicerat material inom omrÄdet missbruk. Interventionen bestod av tvÄ likadana förelÀsningar om missbruk för tvÄ olika klasser. Instrumenten som anvÀndes för att mÀta kunskapsökningen hos eleverna, var tvÄ egenhÀndigt komponerade enkÀter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn pÄ skolans roll som hÀlsofrÀmjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation pÄ, helst av personal med erfarenhet inom omrÄdet, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer Àr drogfri. Syftet var att undersöka dessa förÀldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk pÄverkat förÀldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hÄl som uppkommit pÄ grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vÀndning mot drogfrihet, men alla mammor Äterföll i missbruk nÄgra Är senare.

Bakgrund; I Sverige fanns Är 2009, enligt Statens FolkhÀlsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med Ätminstone en förÀlder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. SÄledes fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass dÀr barnen var under 18 Är, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i Ärskurs 8 sÄg pÄ skolan som en           hÀlsofrÀmjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med förelÀsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjÀlpinstanser för barn och ungdomar som vÀxte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa omrÄden. Metod: MÄlgruppen var tvÄ klasser i Ärskurs Ätta pÄ en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades pÄ tidigare publicerat material inom omrÄdet missbruk. Interventionen bestod av tvÄ likadana förelÀsningar om missbruk för tvÄ olika klasser. Instrumenten som anvÀndes för att mÀta kunskapsökningen hos eleverna, var tvÄ egenhÀndigt komponerade enkÀter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn pÄ skolans roll som hÀlsofrÀmjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation pÄ, helst av personal med erfarenhet inom omrÄdet, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Man avslutar inte sin kriminalitet pÄ grund av narkotika missbruk, först efter respondenten blivit drogfri kan man strÀva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet Àr det stor chans att man kategoriserar den som en begrÀnsning pÄ grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan ocksÄ ses som en begrÀnsning i strÀvan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha nÄgra motiverande anledningar till att lÀgga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen Àr dÀrför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begrÀnsning. RÀdsla för det okÀnda i kombination med den upplevda trygghet man fÄr i det kriminella livet gör att man inte lÀmnar det kriminella levernet.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktÀr har mycket stor betydelse nÀr det gÀller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera pÄ detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivÄrd, socialtjÀnst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ en samlad bild av barns, förÀldrars och professionellas perspektiv pÄ barn som har förÀldrar med missbruk/beroende, psykisk ohÀlsa och/eller vÄld i nÀra relation. Den insats som undersöks Àr sekundÀrprevention i form av stödgruppsverksamhet som riktas till mÄlgruppen i ett lÀn. Studien tar framförallt upp den svenska forskning som finns tillgÀnglig och med den som utgÄngspunkt studeras ett lÀn med sex kommuner och de verksamheter som kommunerna Àr huvudmÀn för. Studien har genomförts med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder, dels en webbenkÀt, ett dialogmöte i form av survey feedback och dels semistrukturerade intervjuer med Ätta personer, bÄde vuxna barn och förÀldrar. Skillnaderna mellan kommunerna i lÀnet Àr stora vad gÀller satsade resurser i form av tjÀnster och dÀrmed antalet barn som ges möjlighet att gÄ i stödgruppsverksamhet.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementa?r alternativ medicin (KAM). Det visar sig att anva?ndandet av KAM o?kar hos befolkningen i va?rlden. Det finns ett stort informationsutbud pa? internet vilket kan leda till risker fo?r patienter vid felaktig information.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka missbrukande kvinnors tankar kring och upplevelser av samhÀllets och nÀtverkets bemötande samt attityder till kvinnligt missbruk. För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar genomfördes fem intervjuer med kvinnor som missbrukat frÀmst alkohol. I analysen granskades resultatet utifrÄn genusperspektiv, stÀmplingsteori samt teorier om bemötande. DÄ det inte fanns nÄgon tidigare forskning som direkt berörde studiens syfte anvÀndes nÀrliggande forskning. Den tidigare forskningen visade att mÀn och kvinnor i vÄrt samhÀlle bemöts pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna underso?kning har varit att kartla?gga vilka delkonstruktioner av ko?n och sexualitet som elever i a?rskurs 7-9 har mo?tt i la?romedel i biologi, och mer specifikt de kapitel som handlar om sex och samlevnad. Vidare har studien syftat till att underso?ka hur dessa beskrivningar av konstruktioner av ko?n och sexualitet har fo?ra?ndrats historiskt, med start 1958 fo?r att avslutas a?r 2013.De fra?gesta?llningar underso?kningen haft fo?r avsikt att besvara a?r:? Hur har beskrivningarna av ko?n och sexualitet konstruerats i a?mnet sex och samlevnad?? Hur har beskrivningar av konstruktioner om ko?n och sexualitet fo?ra?ndrats mellan 1958 och 2013 i la?roböckerna?Med hja?lp av en kritisk diskursanalys, som utarbetats av Norman Fairclough, har de kapitel som handlar om sex och samlevnad i biologibo?cker fo?r grundskolans ho?gstadium studerats. Fo?r att analysera materialet har en genusteoretisk ansats inspirerad av queerteori anva?nts.

 Syftet med vÄr studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrÄn ett innehÄllsligt perspektiv i relation till teorier om stÀmpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förvÀntningar. De mest framtrÀdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stÀmpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stÀmpling och skam i anknytning till könskodade förvÀntningar. Den manlige informanten verkar istÀllet lyfta fram emotioner av rÀdsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk..

Bakgrund: Fyra procent av mÀnnen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning Àr beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okÀnt mörkertal. Ett missbruk pÄverkar bÄde den psykiska och fysiska hÀlsan men har Àven en inverkan pÄ individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk pÄverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvÄrden. Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod med intervjuer baserat pÄ en öppen frÄga och olika frÄgeomrÄden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har pÄverkat deras vardag.

Denna uppsats syftar till att unders?ka hur unga konservativa m?n resonerar kring k?nsroller, j?mst?lldhet och feminism samt hur de motiverar sina st?ndpunkter. Tidigare forskning har visat att unga kvinnor och m?n skiljer sig alltmer i j?mst?lldhetsfr?gor, d?r unga kvinnor tenderar att inta mer progressiva positioner medan unga m?n i st?rre utstr?ckning uttrycker konservativa och kritiska h?llningar. Forskningen pekar p? flera m?jliga mekanismer och f?rklaringar till detta, men f?ngar i begr?nsad utstr?ckning hur unga konservativa m?n sj?lva resonerar och motiverar sina st?ndpunkter.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. VÄrt syfte Àr att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig frÄn de mÀn som missbrukar. Studien visar ocksÄ pÄ vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet Àr av fler insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde Ätta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Idag anses inte sexmissbruk helt sjÀlvklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens FolkhÀlsoinstitut arbetar med frÄgor angÄende sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om sjÀlvkontroll. Vad som Àr tydligt i diskussionerna Àr centraliseringen kring sjÀlva sexet, dÀr konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt pÄ en okunskap, inte bara frÄn majoritetssamhÀllet utan Àven bland de som arbetar pÄ de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.