Our purpose with this paper was to examine what effect a parent's drinking problem can have for the children in the family. A combination of literature study and qualitative interview analysis was used. The most important research questions were: How do the parent's problems affect the child? In what ways can the social network around the child help it to develop normally despite problems in the home environment? To what extent a parent's drinking problem affects a child depends on many different factors. Based on earlier research and interview data we drew the conclusion that growing up in a family where a parent has a drinking problem has a negative effect on all children.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett arbetslags förutsÀttningar och uppfattningar om kollegialt lÀrande och formativ bedömning har pÄverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning frÄn tvÄ moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara pÄ syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfÀllen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, dÀr de fastnat för nÄgra av dem och fortsatt anvÀnda efter Matematiklyftets slut. De har upptÀckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som tvÄ skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har Àven fÄtt upp ögonen för vikten av kollegialt lÀrande i planering av undervisning.

Åren mellan 1950-1965 ses som första generationens innovationsprocess genom att allt fler företag ökade sin anvĂ€ndning av innovationsprocesser i samband med den teknologiska utvecklingen i företagen som kĂ€nnetecknas av den hĂ€r perioden. Innovation innebĂ€r i korthet att nĂ„got nytt Ă„stadkoms eller att nĂ„got redan existerande förnyas. Innovationer Ă€r ett mĂ„ste att anvĂ€nda sig av för att företaget ska ha en chans att hĂ„lla sig kvar pĂ„ markanden trots att konkurrensen bara blir starkare och starkare. Det finns flera typer av innovationer, tvĂ„ exempel Ă€r produktinnovation och processinnovation. Dessa tvĂ„ innovationstyper Ă€r ofta vĂ€ldigt nĂ€ra kopplat till varandra och svĂ„ra att skilja pĂ„.

Åren mellan 1950-1965 ses som första generationens innovationsprocess genom att allt fler företag ökade sin anvĂ€ndning av innovationsprocesser i samband med den teknologiska utvecklingen i företagen som kĂ€nnetecknas av den hĂ€r perioden. Innovation innebĂ€r i korthet att nĂ„got nytt Ă„stadkoms eller att nĂ„got redan existerande förnyas. Innovationer Ă€r ett mĂ„ste att anvĂ€nda sig av för att företaget ska ha en chans att hĂ„lla sig kvar pĂ„ markanden trots att konkurrensen bara blir starkare och starkare. Det finns flera typer av innovationer, tvĂ„ exempel Ă€r produktinnovation och processinnovation. Dessa tvĂ„ innovationstyper Ă€r ofta vĂ€ldigt nĂ€ra kopplat till varandra och svĂ„ra att skilja pĂ„.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag vad Land Art Àr och hur den yttrar sig idag, samt vilket förhÄllande Land Art och landskapsarkitektur har. Vad skiljer och vad förenar? Jag intresserar mig ochsÄ för om begreppen har nÀrmat sig varandra sedan slutet pÄ sextiotalet..

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna. Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande: - 1.

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjÀlp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande mÀnniskor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos förÀldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nÀtverk samt hÀlsa och vÀlmÄende. Vilket vi sedan analyserade med hjÀlp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö Àn deras egen hemmiljö har pÄverkat dem positivt.

VÄrt syfte med denna studie har varit att ta reda pÄ hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan pÄverka. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som Àr ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primÀrvÄrd och socialtjÀnst dÀr man arbetar i tvÀrprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. VÄrt insamlade material har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms ? och missbruksvÄrds pÄverkan pÄ studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats anvÀndes frÄgeformulÀr för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaÄrsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvÄrds. Resultatet pekade pÄ en pÄverkan av attityder, sociala normer samt tron pÄ den egna förmÄgan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frÄgestÀllningar Àr: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 Äringar? - Vilken mening fÄr kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien Àr av kvalitativ metod dÀr jag har anvÀnt mig av videoobservationer och fÀltanteckningar som jag sedan har analyserat med hjÀlp av begrepp frÄn livsvÀrldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer dÀr jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.