In January of 2014 a newly founded company held a press conference in central Stockholm. The purpose of the conference was to inform about Lexbase, the largest database on the Internet with legal information about the Swedish general public. The aim of this particular paper is to use news reports about Lexbase as material to identify the theses and their types presented in Swedish newspapers, and to examine the ideology constructed and presented by the theses in the said news reports. The questions asked in the paper are 1. What the distribution of different theses looks like and is there a type of thesis that more often invokes an implicit argumentation? 2.

Vid uppsÀgning av personliga skÀl finns det en tro hos arbetsgivare att det Àr omöjligt att sÀga upp en anstÀlld. Syftet med denna uppsats var att utforska vilket ansvar arbets-givaren har gentemot en anstÀlld som har drog- och alkohol problematik, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, enligt Arbetsmiljölagen och SocialförsÀkringsbalken. Arbetsmiljölagen Àr en resultatin-riktad ramlag vars syfte Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet, samt uppnÄ en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger pÄ arbetsgivaren.

BAKGRUND: Alkoholproblem Àr ett stort hÀlsoproblem som har pÄverkan pÄ bÄde social, psykisk och fysisk hÀlsa. Alkoholproblem Àr ett lidande problem för patienten och dennes anhöriga. Bemötandet Àr en viktig del i omvÄrdnaden och i relationer mellan sjuksköterskor och patienten, sjuksköterskor attityder lysa igenom under bemötandet, att skapa ett vÄrdande möte Àr sjuksköterskors ansvar. SYFTE: Syftet med studien Àr att belysa vilka faktorer som kan pÄverka sjuksköterskors attityder i bemötandet av patienter med alkoholproblem. METOD: en litteraturöversikt dÀr tolv kvalitativa och kvantitativa vetenskaplig artiklar analyserats.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens lÀrande inom olika ÄlderssammansÀttningar i förskolan. FrÄn tvÄ olika förskolor intervjuades sammanlagt fyra pedagoger som sÀrskilt arbetar med de yngsta barnen. Resultatet visade att sÄvÀl barngruppen som miljön Àr aktiva delar i barnens lÀrande eftersom barn lÀr genom att interagera med varandra och miljön. Detta framhÄlls Àven inom socialkonstruktionismen som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. En slutsats som dras Àr att viktiga delar i pedagogers uppdrag handlar om miljöns utformning samt vilka möjligheter barnen ges att mötas och interagera dels med varandra, men ocksÄ med de vuxna i förskolan.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptÀckt, utan socialtjÀnsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekrÀftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn sÄ Àrgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nÄ barnet sker arbetet sÄmycket som möjligt genom förÀldrarna.

Den hÀr kvalitativa studien undersöker hur det Àr att vara förÀlder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen pÄverkas. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger pÄ fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen Àr ett  mÀnskligt system, dÀrför tolkas resultatet utifrÄn systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förÀndrades dÄ de fick utstÄ pÄfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försÀmrades.

Företag som upprÀttar sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock rÄder det inom forskningen pÄ omrÄdet en oenighet om vad hÄllbarhetsredovisning egentligen Àr. En mÀngd olika begrepp anvÀnds om vartannat och nÄgra klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie Àr dÀrför att göra en kartlÀggning av de olika begrepp som anvÀnds inom den globala, akademiska hÄllbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Studien genomförs med hjÀlp av en litteraturstudie dÀr 12 artiklar vÀljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jÀmförs med varandra.

Föreliggande studie syftade till att undersöka hur, ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom, ser pÄ sina liv i relation till diagnosen, och möjliga konsekvenser av diagnostiseringen. I detta syfte genomfördes öppna djupintervjuer med sex individer boende i SkÄne, samtliga i Äldern 16 - 34 Är.Diagnosens pÄverkan varierade frÄn individ till individ. TvÄ intervjupersoner hade mer eller mindre identifierat sig med diagnosen och upplevde att diagnosen förbÀttrat deras livssituation. TvÄ intervjupersoner ifrÄgasatte sin diagnos, och uppgav att diagnosen inte förbÀttrat deras liv och, för en av de bÄda, dessutom försÀmrat livet, i form av kraftigare missbruk och ökat sjÀlvskadebeteende. De tvÄ övriga intervjupersonerna undvek att tala om diagnosens inverkan pÄ deras liv, och höll sig frÀmst neutrala till diagnosen under intervjun..

The aim of this study was to highlight homelessness through the perspective of formerly homeless men and women. The research questions focused on the informants experiences of the process into and out of the homeless situation and how their experiences could contribute to the knowledge about the social problem of homelessness. Besides the theoretical perspective of narrative and life course research, Fuchs Ebaugh exit theory and Honneth confirmation theory were used as theoretical guidelines.The empirical material consists of five life stories obtained through indepth interviews. The results of the study indicate that alcohol and drug use was of importance for the process towards homelessness. External factors as the change in the organization of the housing market in the 1990ÂŽs may also had an impact on the lifes of the informants.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen SÄL, svenska, svenska som andrasprĂ„k och engelska. Höstterminen 2005 Denna undersökning visar pĂ„ vikten av kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning för elever med minoritetssprĂ„k. Arbetet ger ocksĂ„ en översikt över forskning som gjorts med tanke pĂ„ dessa barns skolframgĂ„ngar och belyser modersmĂ„lsundervisningens innehĂ„ll i Lund. Resultaten frĂ„n bĂ„de enkĂ€t och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbĂ€ttringar presenteras inför kommande Ă„r pĂ„ de skolor dĂ€r jag sjĂ€lv arbetar. Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lĂ€rare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen pĂ„verkar denna undervisning? Slutsatsen blev att vi skall vĂ€rna om den hĂ€r undervisningen för att den Ă€r en sĂ„dan viktig lĂ€nk bĂ„de i barnens sprĂ„kutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har ocksĂ„ mycket lĂ€ttare att lĂ€ra sig sitt andrasprĂ„k om de kan sitt modersmĂ„l bra.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur addition och subtraktion introduceras i Ärskurs ett. Fokuset kommer att ligga pÄ lÀroböckerna. I studien kommer det att undersökas hur lÀroböcker vÀljer att introducera addition och subtraktion samt hur lÀrare vÀljer att förhÄlla sig till dessa lÀroböcker och hur de anvÀnder sig av dem i undervisningen av addition och subtraktion. De valda metoderna för att undersöka detta syfte Àr samtalsintervjuundersökningar och kvalitativ textanalys. Fyra stycken lÀrare har blivit intervjuade och utifrÄn dem har tre lÀroböcker valts ut till analys.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.