Denna undersökning berör höglÀsning som verktyg i förskolan. Vi vÀljer att se pÄ höglÀsning ur ett barnperspektiv. Syftet Àr att jÀmföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader samt hur de stÄr i relation till varandra. VÄr frÄgestÀllning Àr: Hur upplever barn höglÀsning? Vi har avgrÀnsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femÄrsÄldern.

Köpet Àr en av de vanligaste rÀttshandlingarna, varje dag ingÄr de flesta personer nÄgon sorts köpavtal, oavsett om det gÀller att handla i en mataffÀr eller att sluta stora avtal mellan företag. NÀr tvÄ parter ingÄr ett köpavtal med varandra förbinder de sig att utföra vissa prestationer och att stÄ för sÄdana kostnader som kan uppkomma ifall de bryter mot avtalet. KöprÀtten regleras nationellt men med visst inslag av internationella bestÀmmelser i form av konventioner och fördrag. Det hÀr examensarbetet Àr en komparativ studie mellan de bestÀmmelser som gÀller i Sverige och i Tyskland avseende de skyldigheter och rÀttigheter som parterna i ett köpavtal har. Efter att ha jÀmfört lagstiftningen i de bÄda lÀnderna kan slutsatsen dras att mÄnga regler liknar varandra i de bÄda rÀttsordningarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska ocksÄ undersökas om det gÄr att förbÀttra kvalitetsprocesser genom att titta pÄ kvalitetssÀkringen hos tvÄ verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lÀra sig av varandra. .

KriminalvÄrdens vision Àr att de intagna ska fÄ verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto Àr "BÀttre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens instÀllningar pÄ kriminalvÄrden (pÄ behandlingsanstalt och frivÄrden) kring pÄverkande faktorer mot att minska eller motverka Äterfallsförbrytare, samt om det fanns nÄgon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade Ätta individer frÄn kriminalvÄrden och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger pÄ teorier frÄn Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att anvÀnda förförstÄelsen i tolkningsprocessen.

The aim of this essay was to examine the impact that parents drug abuse have on their childrenÂŽs chances and possibilities while growing up. This study is done by investigating literature written by acknowledged authors and experts in this field. The following questions were asked:How does the literature describe the influence of parentÂŽs drug abuse on their childÂŽs ability to develop and learn?Which factors does the literature distinguish as determining factors on the childÂŽs ability to resist and recover, from a childhood with drug abusing parents?The result of this essay showed that having drug abusing parents constitute different types of risks when it comes to the childÂŽs ability to develop and learn. How the child is able to cope with itÂŽs parents drug abuse is determined by several factors such as, the situation in the family, the childÂŽs personality and how people in the childÂŽs surrounding react on the childÂŽs needs..

Det kan mÄnga gÄnger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i lÀngden vara pÄfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, nÀr den fungerar vÀl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsÀttas för. Svaret pÄ det Àr sÄ enkelt som att vara tvÄ. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som frÀmjar eller hindrar ett framgÄngsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Sedan mitten av 80 talet pÄgÄr försök med sÄ kallade sprututbytesprogram i Malmö och Lund. Syftet med sprututbytesprogrammen Àr och har varit att frÀmst minska spridningen av HIV/AIDS och hepatit dÀr injektionsmissbrukare som grupp Àr minst sagt överrepresenterade. Programmen gÄr i korthet ut pÄ att injektionsmissbrukare ges möjlighet att byta ut anvÀnda kanyler och sprutor. Utöver detta ges de i regel Àven möjlighet att ta del av utbildning i smittfrÄgor samt att fÄ kontakt med exempelvis primÀrvÄrd o s v. VÄrat syfte med detta arbete har varit att försöka skapa en nyanserad av vad dessa program gÄr ut pÄ, samt vad de har för effekt pÄ den grupp de primÀrt har för avsikt att skydda, narkotikamissbrukarna.

Denna rapport analyserar ekoslÀckning för en full duplex högtalartelefon. Systemet bygger pÄ en LMS-algoritm som har implementerats pÄ en TMS320C3 1 signalprocessor. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undertrycka ekon genom utnyttja sÄ mycket som möjligt av processoms kapacitet. Möjligheterna för att tvÄ eller fler personer skall kunna tala med varandra pÄ att ledigt sÀtt genom en högtalartelefon pÄverkas mycket av de ekon som finns i systemet. Högtalartelefonens mikrofon fÄngar upp ljudet ifrÄn sin egen högtalare och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnÀtet. Utan nÄgon form av ekokontroll uppstÄr ett irriterande eko av sin egen röst i telefonen. Ju lÀngre fardröjning som telefonnÀtet tillför, ju mer irriterande blir ekot. Konventionella högtalartelefoner anvÀnder röstaktivering av mikrofonen för att bli av med ekot.

Narkotikan Àr idag ett stort problem i Sverige och detta Àr den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssÀtt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig pÄ intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga pÄ polismyndigheten i SkÄne nÀrmare bestÀmt HÀssleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begÄr brott mot narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehÄller som förklarar varför en person begÄr brott.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

Sjöminan har sÀnkt och skadat mer tonnage Àn alla andra vapensystem till sjöss. DÄ medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lÄng duell.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhÄller sig till varandra. Uppsatsen söker Àven svaret pÄ hur utvecklingen frÄn minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjÀlp av deskriptiv metod kommer MilitÀrstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens lÀroböcker i MineringstjÀnst, MinmotmedelstjÀnst och MinröjningstjÀnst att anvÀndas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig pÄ de militÀra basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrÀttelse samt uthÄllighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, bÄde för personal och materiel, sÀkrare och effektivare förband..