Vid ett lÀkemedelsmissbruk hos en sjuksköterska kan den egna hÀlsa och patientsÀkerheten pÄverkas negativt och detta kan leda till konsekvenser i relationen till patient och kollegor. Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om lÀkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt med bÄde kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes och den baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som besvarar fem frÄgestÀllningar. Resultatet visar att lÀkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor Àr ett vanligare problem i jÀmförelse med icke hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det Àr ofta patienterna som blir drabbade dÄ sjuksköterskan som missbrukar lÀkemedel tar patienters lÀkemedel.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag Àr drogfria. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att genomgÄ mer Àn en behandling innan drogfrihet uppnÄs och att det Àr en process att bli drogfri som krÀver en lÄngsiktig beteendeförÀndring. UngefÀr varannan Äterfaller inom sex mÄnader vilket innebÀr att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnÄ drogfrihet. Studiens syfte Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprÀtthÄlla drogfrihet.

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i tvÄ sjundeklasser med elever med blandade sprÄkbakgrunder. Undersökningen innehÄller ett undervisningsförsök dÀr eleverna i smÄgrupper skulle omsÀtta innehÄllet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smÄgrupperna. Bilder samlades in och analyserades. Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var monologisk men med en strÀvan frÄn lÀrarens sida att fÄ eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig Ät mellan grupperna, nÄgra diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning dÀr vi har studerat barnavÄrdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavÄrdscentralen. VÄrt syfte med studien Àr att öka förstÄelse kring hur BVC-sjuksköterskorna gÄr tillvÀga för att kÀnna arbetet meningsfullt och samtidigt mÄr bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna nÀr det gÀller deras vÀlbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna kÀnner meningsfullhet i sitt arbete nÀr de som person och deras roll stöder varandra och nÀr det finns harmoni mellan dessa tvÄ. Sjuksköterskorna mÄr bra av det och arbetet flyter pÄ utan anstrÀngning, de vill hjÀlpa och det hör till deras roll att hjÀlpa och pÄ det sÀttet stöder deras roll och de som personer varandra.

Denna undersökning syftar till att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig pÄverkan pÄ utvecklandet av varandra. Forskningen Àr dock övervÀgande till fördel för att social kompetens Àr en förutsÀttning för lÀrande. Detta utgÄr Àven lÀroplanen frÄn i och med dess prÀgling av det sociokulturella perspektivet. Sex lÀrare intervjuades angÄende deras syn pÄ begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lÀrandet.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

SammanfattningTvÄngsvÄrden av missbrukare har en historisk förankring som gÄr tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande Är kÀnde sig regeringen manad att vidta ÄtgÀrder, och tillsatte dÀrför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benÀmnasLagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan nÄgot förenklat sÀgas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Att anvÀnda sig av fler metoder Àn enkÀter och skriftliga frÄgor vid medborgarundersökningar om utemiljön ger möjlighet för fler grupper i samhÀllet att delta pÄ sina egna villkor. En varierad medborgardialog Àr sÀrskilt viktig i diversifierade bostadsomrÄden. Att fÄ vara delaktig i sin boendemiljö har betydelse för individens platsanknytning, för engagemang och ansvarskÀnsla i bostadsomrÄdet. Delaktighet och medbestÀmmande har visat sig vara sÀrskilt betydelsefullt för boende med utlÀndsk bakgrund. Grunden till boendemedverkan Àr en gemensam förtroendegrund.

Syftet med min uppsats var att fÄ en djupare förstÄelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville ocksÄ se om det fanns nÄgon skillnad pÄ upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en sjÀlvhjÀlpsgrupp. Intresset vÀcktes under min praktik pÄ en öppenvÄrdsbehandling för missbrukare, dÀr jag ocksÄ kom i kontakt med anhöriga. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka kÀnslor, emotioner och erfarenheter Àn mer okomplicerade faktafrÄgor. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

Denna rapport analyserar ekoslÀckning för en full duplex högtalartelefon. Systemet bygger pÄ en LMS-algoritm som har implementerats pÄ en TMS320C3 1 signalprocessor. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undertrycka ekon genom utnyttja sÄ mycket som möjligt av processoms kapacitet. Möjligheterna för att tvÄ eller fler personer skall kunna tala med varandra pÄ att ledigt sÀtt genom en högtalartelefon pÄverkas mycket av de ekon som finns i systemet. Högtalartelefonens mikrofon fÄngar upp ljudet ifrÄn sin egen högtalare och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnÀtet.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och hÀndelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom omrÄdet. FrÄgestÀllningarna avsÄg att undersöka vilka hÀndelser och faktorer som kan vara avgörande för vÀgar in i samt vÀgar ut ur ett substansmissbruk. Det avsÄgs Àven att undersöka uppfattningar om Äterfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som anvÀndes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes pÄ en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk vetenskapstradition.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

The purpose of this study is to understand and analyze why individuals develop and manage to leave drug abuse. The material consists of interviews with eight individuals who have gone through a life of addiction and managed to change their lifestyle. We contacted the participants through the organization called KRIS (Criminals Redress with Society). The results indicate that the participants have had a troublesome upbringing and been labeled by society as outsiders which have led them into addiction. The results also show that they have all gone through a social conversion from the life as an addict to become sober.

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i trÀningsskolan, dÀr eleverna anvÀnder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt videoobservationer för att fÄnga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi Àven anvÀnt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmÄga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet bestÄr av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och nÀrmar sig varandra.

Det huvudsakliga syftet med vÄr rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgÄtt frÄn följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjÀlpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjÀlpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning dÀr vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 Är. I vÄrt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansÄg att positiv uppmÀrksamhet till barnen Àr en bra strategi för att frÀmja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillÀgnandet av sociala koder eftersom de lÀr sig av varandra.