Det kan mÄnga gÄnger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i lÀngden vara pÄfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, nÀr den fungerar vÀl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsÀttas för. Svaret pÄ det Àr sÄ enkelt som att vara tvÄ. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som frÀmjar eller hindrar ett framgÄngsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Sedan mitten av 80 talet pÄgÄr försök med sÄ kallade sprututbytesprogram i Malmö och Lund. Syftet med sprututbytesprogrammen Àr och har varit att frÀmst minska spridningen av HIV/AIDS och hepatit dÀr injektionsmissbrukare som grupp Àr minst sagt överrepresenterade. Programmen gÄr i korthet ut pÄ att injektionsmissbrukare ges möjlighet att byta ut anvÀnda kanyler och sprutor. Utöver detta ges de i regel Àven möjlighet att ta del av utbildning i smittfrÄgor samt att fÄ kontakt med exempelvis primÀrvÄrd o s v. VÄrat syfte med detta arbete har varit att försöka skapa en nyanserad av vad dessa program gÄr ut pÄ, samt vad de har för effekt pÄ den grupp de primÀrt har för avsikt att skydda, narkotikamissbrukarna.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Denna rapport analyserar ekoslÀckning för en full duplex högtalartelefon. Systemet bygger pÄ en LMS-algoritm som har implementerats pÄ en TMS320C3 1 signalprocessor. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undertrycka ekon genom utnyttja sÄ mycket som möjligt av processoms kapacitet. Möjligheterna för att tvÄ eller fler personer skall kunna tala med varandra pÄ att ledigt sÀtt genom en högtalartelefon pÄverkas mycket av de ekon som finns i systemet. Högtalartelefonens mikrofon fÄngar upp ljudet ifrÄn sin egen högtalare och skickar detta ljud tillbaka genom telefonnÀtet. Utan nÄgon form av ekokontroll uppstÄr ett irriterande eko av sin egen röst i telefonen. Ju lÀngre fardröjning som telefonnÀtet tillför, ju mer irriterande blir ekot. Konventionella högtalartelefoner anvÀnder röstaktivering av mikrofonen för att bli av med ekot.

Narkotikan Àr idag ett stort problem i Sverige och detta Àr den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssÀtt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig pÄ intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga pÄ polismyndigheten i SkÄne nÀrmare bestÀmt HÀssleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begÄr brott mot narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehÄller som förklarar varför en person begÄr brott.

Sjöminan har sÀnkt och skadat mer tonnage Àn alla andra vapensystem till sjöss. DÄ medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lÄng duell.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhÄller sig till varandra. Uppsatsen söker Àven svaret pÄ hur utvecklingen frÄn minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjÀlp av deskriptiv metod kommer MilitÀrstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens lÀroböcker i MineringstjÀnst, MinmotmedelstjÀnst och MinröjningstjÀnst att anvÀndas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig pÄ de militÀra basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrÀttelse samt uthÄllighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, bÄde för personal och materiel, sÀkrare och effektivare förband..

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och kÀnslor kring hög respektive lÄg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav tvÄ Àr med klienter och en Àr med behandlare, samtliga kommer frÄn samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nÀmnare i sina berÀttelser. Exempelvis hade de bÄda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin Ängest. BÄda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvÄra behandlingen.

Introduktion: AnmÀlningar gÀllande bemötande till patientnÀmden Àr inte ovanligt, Är 2010rörde ca 33 % av dessa frÄgor bemötande. Det handlade ofta om kontinuitet, att kÀnna sigifrÄgasatt, inte lyssnad pÄ eller trodd och om att inte bli behandlad som en individ. Syfte: Syftetmed denna litteraturstudie var att ta reda pÄ möjligheter och svÄrigheter pÄ vad som Àr ett gottpatientbemötande, ur ett sjuksköterske-och patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie.Resultat: BÄde sjuksköterska och patient mÄste vilja skapa en relation med varandra. Att kÀnnaförtroende för varandra och att patienten kÀnde att sjuksköterskan var kompetent, visade sigvara en förutsÀttning och ledde till att patienten kÀnde trygghet.

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av pÄtvingad behandling. Den Àr gjord pÄ ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med sÀrskilda befogenheter i vÄrd av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget bestÄr av fem intervjuer med elever som blir behandlade för narkotika- och alkoholmissbruk samt lÀttare eller grövre kriminalitet. Metoden som anvÀnts för att analysera intervjuerna Àr fenomenologiskt inspirerad som innebÀr att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar pÄ sex viktiga teman.

The purpose of this essay is to identify how the drug user is portrayed in motion pictures. My main questions are: How is the drug use described? How is the male and female drug user depicted? How may the movies contribute to the construction, reproduction and change of gender? The method I use in my research is a qualitative, selective discourse- analysis of a number of movies prominently portraying drug use. A gender perspective is also applied on this paper.The main result of the study is that I have found that the great majority of the analyzed films portray drug use as means for something else. Drug use is often portrayed in the beginning as heavenly but changes to be depicted as problematic.

Interactive Institute?s Power Studio i Eskilstuna har ett projekt som heter AWARE. AWARE Àr ett designorienterat forskningsprojekt som syftar till att öka mÀnniskors medvetenhet om hur elenergi anvÀnds i vardagen, speciellt i hemmen. MÄlet Àr att uppmÀrksamma mÀnniskor om deras elanvÀndning samt ge de ett medel att kunna kontrollera och göra deras elanvÀndning mer effektiv.Som en del i AWARE ska en intelligent bÀrbar armatur som Àr batteridriven tas fram som ska fÄ mÀnniskor att tÀnka pÄ att elenergi inte Àr nÄgot konstant och outtömligt. Det ska finnas visuella effekter som pÄ ett bra sÀtt kan vÀcka dessa tankar.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) Àr en metod för att behandla frÀmst alkoholmissbruk, men har allt mer integrerats i behandlingen av andra substansmissbruk. Det flesta studier gÀllande MI har genomförts pÄ vuxna varför effekten av MI pÄ denna grupp Àr mest belagd. Antalet ungdomar med substansmissbruk ökar, vilket medför att en undersökning rörande studier om MI som riktas mot denna Äldersgrupp (14-24 Är) förefaller bÄde relevant och nödvÀndig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken effekt MI har vid arbetet med ungdomar med substansmissbruk. Metod: AllmÀn litteraturstudie.

Depression Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av mÀn i vÀstvÀrlden riskerar 20 % nÄgon gÄng att drabbas av en depression som krÀver professionell hjÀlp. MÀn med depression har ofta dolda symtom dÀrför Àr det svÄrt att upptÀcka manlig depression ute i samhÀllet.  Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos mÀn och hur vÄrdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, varv av fem Àr kvantitativa och tre Àr kvalitativa. Resultatet presenterades i tvÄ huvudkategorier, ?uttryck för depression hos mÀn? och ?hjÀlp och stöd?.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.