Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Examensarbetet behandlar förhÄllandet mellan personlighet, akademisk utbildning och kognition. Alla vet vi att individer skiljer sig frÄn varandra, men vi mÄste ocksÄ veta hur de skiljer sig frÄn varandra. Med detta menas att individer kan skilja sig frÄn varandra beroende pÄ den information de besitter, men de kan Àven skilja sig frÄn varandra i hur de tar emot och bearbetar information.De teoretiska och experimentella delarna av rapporten fokuserar pÄ om det sker nÄgon karatÀristisk förÀndring i tankeprocesserna beroende pÄ individens akademiska utbildning..

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.

Uppsatsens syfte Àr att belysa missbruk och missbruksmönster utifrÄn variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare pÄ en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar Àven en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebÀra att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stÀmpling kan te sig i förhÄllande till klasstillhörighet.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk Àr ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjÀnsten Àr den aktör som Àr ytterst ansvarig för stöd och hjÀlp gentemot de som behöver. Vilka förestÀllningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter Àr av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjÀnsten för sina missbruksproblem Àr majoriteten mÀn, dÀrför riskerar kvinnor att utgöra sÀrskilda undantag. Den teoretiska utgÄngspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet.

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvÀrdering med syfte att kartlÀgga patienters upplevelse av bemötande frÄn beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts pÄ uppdrag av verksamheten. Syftet Àr att jÀmföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundlÀggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns nÄgon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). UtvÀrderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa samsjuklighetspatientgruppen (heterogeniteten inom patientgruppen), utifrÄn ett antal olika faktorer som kan vara viktiga för förstÄelse av motivation och genomförande av behandling för samsjuklighetspatienter. Faktorerna lyfts fram genom patienternas skattning för sjÀlvbild (SASB), kÀnslomedvetenhet (TAS-20) och av oro och hjÀlpbehov för ett antal olika problemomrÄden samt patienternas problem inom samma omrÄden bedömda av en oberoende bedömare (ASI). Heterogeniteten pÄvisar patienternas problem och behandlingsbehov utöver beroende/missbruksproblem och vikten av att rikta rÀtt insats till rÀtt patient vid rÀtt tillfÀlle. Undersökningsgruppen bestod av 11 patienter som sökt till vuxenpsykiatrin för sitt psykiska illabefinnande och missbruk- beroendeproblematik. Vi ville Àven se om samsjuklighetspatienter inom psykiatrin uppvisar lika positiv sjÀlvbild och har samma problemnivÄ för missbruk- beroende som tidigare studie inom socialtjÀnsten av Armelius m.fl.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att utvĂ€rdera verksamheten som bedrivs vid LĂ€rjeholms utrednings- och motivationshem för vuxna narkotikamissbrukare som Ă€r en första instans efter avgiftning mot vidare behandling. Studien syftade till att besvara tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som handlade om hur vĂ€l verksamheten lever upp till de uppsatta mĂ„len och till att fĂ„ veta hur det gĂ„tt för klienterna efter avslutad behandling med avseende pĂ„ en förĂ€ndrad livssituation. MetodFrĂ„gestĂ€llningarna besvaras genom en kvantitativ enkĂ€tundersökning bland tidigare uppdragsgivare som tidigare haft placeringar pĂ„ LĂ€rjeholm samt genom kvalitativa intervjuer med tidigare klienter. Studien Ă€r deduktiv dĂ„ teori gĂ€llande olika utvĂ€rderingsmodeller anvĂ€ndes för att genomföra studien och förstĂ„ resultatet.SlutsatserMĂ„löverensstĂ€mmelsen mellan LĂ€rjeholms uppsatta mĂ„l och hur vĂ€l verksamheten lever upp till dem fĂ„r anses vara god. Överlag Ă€r man nöjd eller mycket nöjd med sin egen eller sin klients vistelse pĂ„ LĂ€rjeholm utifrĂ„n de empiriskt fastslagna mĂ„len.

By comparing the experience off interaction in a life world with a drug habit and a life world without a drug habit you might find how they differ. We asked four former drug abusers in four semi structured interviews to describe their experiences off interaction under these two circumstances. The difference between the two life worlds when it comes to interaction is that in the drug abusing life world our informants describe that communicative action has to stand back for a more goal oriented action. In the drug free life world, communicative action on the other hand is experienced as the most important action. The difference is about wether interaction is goal oriented or oriented at understanding.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag Àr drogfria. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att genomgÄ mer Àn en behandling innan drogfrihet uppnÄs och att det Àr en process att bli drogfri som krÀver en lÄngsiktig beteendeförÀndring. UngefÀr varannan Äterfaller inom sex mÄnader vilket innebÀr att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnÄ drogfrihet. Studiens syfte Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprÀtthÄlla drogfrihet.

Mitt examensarbete handlar om hur förskolebarns samtal med varandra rekonstruerar, samt ger uttryck för genus. Jag utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt, poststrukturalistiskt och i synnerhet ett queerfeministiskt perspektiv. För att möjliggöra detta arbete har jag anvÀnt mig av ljudinspelningar och observation som metod, som fÄngat upp förskolebarns samtal med varandra..

BEPS-projektet startades Ă„r 2012 för att förhindra att skattesubjekt anvĂ€nder kryphĂ„l i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhĂ„lla skatteförmĂ„ner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 Ă„tgĂ€rder som Ă€mnas vidtas. ÅtgĂ€rdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmĂ„nligaste beskattningen. ÅtgĂ€rdspunkt 6 föreslĂ„r att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.

Beroende- och missbruksproblematik Àr ett vanligt förekommande arbetsomrÄde för socionomer och mÄnga arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte Àr etablerat i Sverige men som anvÀnds i andra lÀnder Àr musikterapi. Forskningen kring musikterapi Àr omdiskuterad och musik nÀmns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur musikverksamheter bedrivs inom missbrukarvÄrden och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn SiS LVM-hemmen RÀllsögÄrden och RunnagÄrden samt med klienter pÄ RÀllsögÄrden. Resultaten redovisar att musikverksamheterna pÄ LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vÄrdande och behandlande insatser inom missbrukarvÄrden och att verksamheterna finns och uppkom pÄ grund av intresse hos klienter och personal.