Sökresultat:
114 Uppsatser om Återvinning av metaller - Sida 5 av 8
Sammansättning på hushållsspillvatten från Hammarby Sjöstad:
hushållens bidrag av miljöfarliga ämnen till avloppsvattnet
Hammarby Sjöstad, är en ny stadsdel som för närvarande (2003) byggs i södra Stockholm. I Hammarby Sjöstad finns inga industrier och dagvattnet tas omhand separat vilket innebär att ett renodlat hushållsspillvatten bildas. Det erbjuder således möjlighet att kontrollmäta hushållens andel av farliga ämnen i avloppsvattnet och jämföra med andra typer av avloppsvatten. Bostadsområdet har högt uppsatta miljömål och vattenbesparande utrustning har installerats samtidigt som materialval och information ska hjälpa till att göra avloppsvattnet från området renare än från andra områden. Syftet med detta examensarbete var att karaktärisera sammansättningen på avloppsvattnet från hushållen i Hammarby Sjöstad och att dra paralleller till sammansättningen på hushållsspillvatten i övriga Sverige.
Kemisk fa?llning av sorteringsvatten
Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.
Mekanisk och biogeokemisk karaktärisering av mekaniskt upparbetad deponirest: Vid Ragn-Sells Avfallsbehandling AB:s avfallsanläggning Högbytorp i Upplands-Bro
I examensarbetet har mekaniska och biogeokemiska egenskaper karaktäriserats på en mekaniskt upparbetad deponirest från Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, Högbytorp. Mekanisk upparbetning innebär att färskt och utgrävt hushålls- och industriavfall genomgår krossning följt av utsortering av metall samt utsortering av brännbart material genom siktning. Deponiresten ska efter upparbetning deponeras. Syftet med upparbetningen är att minska innehållet av organiskt och brännbart material, minska deponeringsvolym, utvinna återvinningsbara material samt regenerera deponeringsyta. Den upparbetade deponiresten som karaktäriserades var < 18 mm och provneddelades med hjälp av strängmetoden och spaltdelningsapparat.
Antroposofisk medicin och dess vetenskapliga värde
SAMMANFATTNING Syftet med denna litteraturstudie har varit att pröva den antroposofiska rörelsens vetenskaplighet. Jag har då valt att göra detta genom att studera deras medicin, deras bild av människan, deras syn på hälsa, sjukdom samt läkemedel och sedan göra en jämförelse med dagens skolmedicin. Resultatet visar att det föreligger klara skillnader i begreppet vetenskaplighet mellan skolmedicinen och antroposofin. Skillnader som idag inte har överbryggats. Den naturvetenskapliga evidensbaserade medicinen forskar för att få fram mätbara reproducerbara fakta.
Metallers lakningsbenägenhet hos järnsand i banvall
Detta examensarbete har utförts åt Banverket Norra Banregionen, Investeringssektionen i Luleå. Syftet med arbetet var att med hjälp av lakförsök undersöka metallers lakningsbenägenhet och miljöpåverkan hos banvallsmaterial som innehåller järnsand. Banvallarna kan vara en källa till spridning av föroreningar. De innehåller föroreningar som t ex rester från oljor, tungmetaller, bekämpningsmedel och impregneringsmedel. I banvallarna har olika typer av slagg bl.a.
Trädgårdsblåbärs upptag av kväve : och hur detta påverkas av kväveform och ericoid mykorrhiza
Blåbär växer naturligt i mark med låga pH-värden. Aciditeten leder till en minskad tillgänglighet av näringsämnen och en ökad förekomst av metaller som kan vara skadligt för växter. Att blåbär klarar av att växa i dessa miljöer är en stark konkurrensfördel och blåbär har under evolutionens utveckling utvecklat olika anpassningar för att det ska vara möjligt att växa där. Bland annat antas blåbär föredra NH4+ (ammonium) framför NO3- (nitrat), vilket är en fördel med tanke på att nitrifikationen är låg i en sur miljö. För att skydda sig mot skadliga ämnen samt kunna tillgodogöra sig markens näring bildar de symbios med svampar (ericoid mykorrhiza).
Filtrering av vatten från Lovisagruvan genom obehandlad respektive järnoxyhydroxidbelagd anrikningssand från Stråssa i syfte att minska halterna av zink och bly
I Lovisagruvan i Bergslagen bryts zink och bly, gruvvattnet (med pH 7-8) är förorenat av framförallt dessa metaller (577 ppb Zn, 341 ppb Pb). Reningen i de sedimentationsbassänger som finns på området fungerar inte tillräckligt bra. I denna studie användes sand från Stråssa (s.k. Stråssamull) som filtermaterial för att rena vattnet. Två olika sorters filtermassor testades, obehandlad Stråssamull (SM) och järnoxyhydroxidbelagd Stråssamull (JSM).
Svängkranslagring för Kaldougn
Outokumpu Technology i Skellefteå fokuserar på teknik som härstammar från företag i Boliden-gruppen och deras gruv-, smältverks- och kemiska processer. Företaget erbjuder kunden ingenjörs tjänster i form av konsultverksamhet inom området från gruva till smältverk. Produkter för tillämpningar inom smältverk erbjuds också. En av dessa produkter är Kaldougnen som används för satsvis smältning och processbehandling av metaller såsom koppar, bly och ädelmetaller. För att lagra ugnens rotation används idag lagerrullar som vilar mot en löpring monterad på ugnskärlet.
Riktvärden för förorenad mark : En undersökning av hur riktvärden för förorenad mark har förändrats gentemot tidigare riktvärden samt hur de påverkas av variationer i geologiska och hydrogeologiska parametrar
Risk assessment is made to determine risks with contaminated areas and to determine which treatment the area requires. In Sweden, risk assessment is divided into three levels: risk analysis, facilitated risk assessment and detailed risk assessment. In detailed risk assessment site-specific guideline values are developed to compare with values of contaminants that are measured in the area.Site-specific guideline values vary with geological and hydrogeological parameters. The purpose of this report is to examine which of these parameters that affect the guideline values. The examination was done using a calculating program for consideration from the Swedish Environmental Protection Agency from the year of 1997.
Algbiomassa som gödselmedel till gran och tall
För att växter ska växa bra krävs det en mix av olika näringsämnen där de två viktigaste näringsämnena normalt sett är kväve (N) och fosfor (P). Det är viktigt att mixen av olika näringsämnen passar växtens behov samt att näringsämnena är möjliga för växten att ta upp. Det får inte heller vara för mycket av ett näringsämne då detta kan leda till förgiftning. Denna studie är gjord med syfte att klargöra hur algbiomassa av grönalger i blandad mix fungerar som gödslingsmedel för små plantor av tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Samt att hitta förklaringar över varför algerna påverkar plantornas tillväxt.
Arbetsmiljöundersökning och exponeringsmätning på en skjutbana (FOI, Grindsjön)
Bakgrund: Totalförsvarets forskningsinstituts skjutbana i Grindsjön är en provanläggning där storskaliga försök kan utföras för analys och metodutveckling av militära vapensystem. Olika typer av material som kan röra sig om fordonsskydd eller personskydd testas. Arbetsplatsen undersöktes av Previa, augusti 2011 och flera problemområden identifierades. Ventilationen i skjutbyggnaden hade brister och misstanke fanns om exponering för damm och partiklar samt tungmetaller på skjutbanan.Syfte: Syftet med studien var att utföra mätning av exponering för damm samt tungmetaller på FOI:s skjutbana, där ventilationsundersökning och emissionsmätning gjordes för att förtydliga exponeringsbilden. Koncentrationer av identifierade potentiellt hälsofarliga ämnen jämfördes med hygieniska gränsvärden varefter åtgärdsförslag presenterades.Metod: Studien utfördes med hjälp av observationer, intervju och mätningar.
Konstgjorda våtmarksöar : flytande reningsverk?
År 2000 godkände Sverige EUs vattendirektiv. Det innebär att vi måste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det får inte ha för höga halter av förorenade ämnen. Vid förorening kan vattnet skada människor, djur och växter. Sverige måste ständigt jobba och förbättra reningen av vårt dagvatten.
Reningen av dagvattnet och på vilket sätt det ska ske är något som ständigt kan förnyas och förbättras. Idag renas dagvatten med hjälp av dammar och våtmarker och reningen kan bli bättre med hjälp av flytande våtmarker.
Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande våtmarker och att sprida denna så att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis även användningen av dem så att reningen av dagvattnet kan förbättras.
Arbetet innehåller en litteraturstudie och resultat från intervjuer vilka bägge syftar att ta reda på hur en flytande våtmark fungerar, hur den är konstruerad, vilken typ av skötsel den kräver, vilka växter som fungerar bäst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna använda sig av dem här i Sverige.
I arbetet finns det information om när en flytande våtmark renar som bäst, vilka typer av växter som bör användas och vilka typer av stommar det finns till den flytande våtmarken.
Syreförbrukning och svavelinnehåll i Munksjöns sediment
Projektet baserades på analyser av Munksjöns sediment. Munksjön är belägen i centrala Jönköping och har under många decennier omgivits av miljöbelastande verksamheter. Detta har resulterat i att sjön är så starkt förorenad att den ligger på första plats i Länsstyrelsens 30-lista över prioriterade objekt i det regionala programmet för undersökning, utredning och åtgärder av förorenade områden i Jönköpings län. Den mest förorenade delen av sjön, fiberbanken, är belägen utanför Munksjö AB som tidigare släppt ut stora mängder fibermaterial och kvicksilver med sitt processvatten från papperstillverkningen.Analyserna har omfattat syreförbrukning och svavelinnehåll. Sedimentprovertogs från fyra lokaler i olika områden och djup.
Laboratorieundersökning av filtermaterial för lakvattenbehandling - karakterisering och reningseffektivitet
Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktär. Det bildas då regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet är lakvattnet den huvudsakliga påverkan på den omgivande miljön. För att begränsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhändertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.
Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial.