Föreliggande studie syftar till att undersöka textillÀrares och matematiklÀrares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror pÄ, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de bÄda lÀrargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika omrÄden som Àr centrala i min studie. Dessa Àr datorsatsningar, lÀraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger Àven pÄ sex intervjuer med textillÀrare och matematiklÀrare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis Àr textillÀrarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklÀrarna Àr mindre positiva.

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att ta fram en ergonomisk arbetsmöbel som tillÄter de fyra sittstÀllningarna skrÀddare, knÀsittande, nigstÀllning och vilostÀllning. Projektet Àr baserat pÄ ett tidigare uppdrag frÄn kursen KPP103, Industridesign II, dÀr uppgiften var att utveckla en sittmöbel med tillhörande arbetsbord. Sittmöbeln utvecklades Ät naprapaten Krister Lienius som menar att dessa sittstÀllningar Àr bra för en stark och vÀlmÄende kropp för att kunna undvika skador i rygg och leder.Detta examensarbete bygger ocksÄ pÄ Krister Lienius tanke om de fyra sittstÀllningarna men fokus har endast lagts pÄ arbetsbordet dÄ det Àr grundlÀggande för att man ska kunna sitta i dessa stÀllningar och arbeta. Uppgiften har blivit att utveckla ett portabelt arbetsbord som gÄr att höjd- och vinkeljustera. Att det Àr portabelt medför att man kan sitta i de fyra sittstÀllningarna var man vill och inte Àr lÄst till en sÀrskild sittmöbel.Utvecklingsarbetet har baserats pÄ studier i ergonomi, mÀtningar pÄ olika mÀnniskor samt enkÀtundersökningar.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..

NÀr en utlÀndsk arbetsgivare utan fast driftstÀlle i Sverige lokalanstÀller nÄgon för arbete som skall utföras i Sverige sÄ kan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt den svenska lagstiftningen komma överens om att arbetstagaren sjÀlv skall betala socialavgifter i form av egenavgifter. Denna form av avtal kallas socialavgiftsavtal, och samma form av regel finns pÄ EU-nivÄ. Problematiken ligger i att egenavgifter endast kan pÄföras arbetstagaren om inkomsten taxeras i Sverige, och det finns en hel del situationer, vilka belyses i uppsatsen, dÀr nÄgon inkomsttaxering inte sker av arbetstagarens inkomst. I dessa lÀgen kan följaktligen Sverige inte pÄföra varken arbetstagare eller arbetsgivare socialavgifter. Anledningarna till att denna avgiftsflykt möjliggörs Àr flera.

Skatol och androstenon Àr tvÄ Àmnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, nÀr köttet frÄn grisarna hettas upp. I Sverige kastreras dÀrför alla smÄgaltar nÄgra dagar efter födseln. Detta sker rutinmÀssigt utan bedövning, vilket innebÀr lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna Àr att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.

I dagens avelsarbete anvÀnds sÀllan fruktsamhet som en parameter i valet av avelshÀst. Detta förutom i undantagsfall dÄ hÀstar med mycket dÄlig fruktsamhet vÀljs bort. I avelsarbetet anvÀnds fÀrre hingstar Àn tidigare Är dÄ möjligheten nu finns att inseminera ston med sperma frÄn hingstar som stÄr i andra lÀnder. Om det finns nÄgra ogynnsamma korrelationer mellan de egenskaper vi avlar pÄ idag och fruktsamheten skulle detta kunna leda till att avelsarbetet omedvetet bidrar till försÀmrad fruktsamhet. FörbÀttring av vÄra avelshÀstars fruktsamhet skulle inte bara förhindra att vi fÄr problem med detta i framtiden utan Àven t.ex.

Under den första delen av utbildningen har vi redovisat vÄra arbeten via illustrationsplaner. Illustrationsplanen fyller ofta sitt syfte och kan pÄ ett bra sÀtt visa hur man vill förÀndra en plats. Den tvÄ dimensionella planen visar dock aldrig hur platsen upplevs frÄn marken. Det Àr lÀtt att glömma bort den rumsliga aspekten och hur platsen uppfattas av de mÀnniskor som besöker den. Kan modellen hjÀlpa till att öka förstÄelsen för platsen?.

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvÀndandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första Äret pÄ gymnasiet, fÄtt svara pÄ en enkÀt. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn Àr vanligt förekommande i ungdomars vardag. SÄvanlig att den pÄverkade tidpunkten dÄ ungdomarna gick och lade sig och hur lÀnge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken pÄ samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

Ett undantag frÄn revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefÀr 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stÀmmer Àr stor. Revisorn Àr ett sÀtt för att bekrÀfta informationen och öka trovÀrdigheten för rÀkenskaperna. Detta ledde till vÄr problemformulering: FörÀndras trovÀrdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget vÀljer bort revisionen? Vilka konsekvenser fÄr det för bolagen i relation till bankerna?Syftet Àr att fÄ en bild av om trovÀrdigheten hos ett bolag förÀndras dÄ de vÀljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan fÄ.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att vi började med datainsamling och teorier.

ProblemomrÄde: Versionshanteringssystem Àr utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förÀndringarna har blivit rÀtt implementerade. Versionshantering anvÀnds för att spara all historik av filer som man anvÀnder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det anvÀndas till att se vilka datum Àndringar gjorts, vem som har gjort Àndringarna och vilka kommentarer som Àr skrivna om Àndringarna. Vi har valt att anvÀnda oss av tvÄ versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det Àr sÄ att bÄde projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frÄgestÀllningar: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem Àr beroende av varandra sÄ styr det valet av versionshanteringssystem? Och vÄra frÄgestÀllningar: ? Hur stort Àr projektet i antal timmar och personer? ? Hur mÄnga moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner pÄverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med Ätta stycken projektgrupper som anvÀnder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem. En egen undersökning har gjorts dÀr vi mÀter antal moment pÄ varje funktion i versionshanteringssystemen.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar om hur det Àr att arbeta med ett socialt medium i undervisningen. För att uppnÄ syftet stÀlldes en övergripande frÄga: Hur uppfattar lÀrare och elever Google Sites som verktyg för lÀrande? Och tvÄ underfrÄgor: Hur och i vilket syfte anvÀnds Google Sites? Vad tros anvÀndningen ge eleverna, enligt lÀrare och elever? För att fÄ svar pÄ frÄgorna utfördes kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och fyra elever. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades inför analys utifrÄn frÄgestÀllningen. BÄde lÀrare och elever i min undersökning Àr positiva till anvÀndningen av Google Sites i undervisningen.

DÄlig följsamhet till ordinerad medicinering Àr ett vanligt problem. Om anvÀndningsomrÄde anges pÄ recepten ökar möjligheten för patienten till kunskap om behandlingen, vilket i sin tur kan ha betydelse för följsamheten. Med anvÀndningsomrÄde angivet minskar ocksÄ risken för att patienten blandar ihop lÀkemedel eller dubbelmedicinerar. Syftet med denna studie var att undersöka hur vanligt det Àr att anvÀndningsomrÄde anges pÄ recept för lÀkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet med ATC-kod L. Studien omfattade alla recept inom ATC-koden L som expedierades i Sverige under oktober mÄnad 2007.

DÄlig följsamhet till ordinerad medicinering Àr ett vanligt problem. Om anvÀndningsomrÄde anges pÄ recepten ökar möjligheten för patienten till kunskap om behandlingen, vilket i sin tur kan ha betydelse för följsamheten. Med anvÀndningsomrÄde angivet minskar ocksÄ risken för att patienten blandar ihop lÀkemedel eller dubbelmedicinerar. Syftet med denna studie var att undersöka hur vanligt det Àr att anvÀndningsomrÄde anges pÄ recept för lÀkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet med ATC-kod L. Studien omfattade alla recept inom ATC-koden L som expedierades i Sverige under oktober mÄnad 2007.

Sverige Àr ett land med hög datortÀthet. Relationen mellan mÀnniska och dator ÀrdÀrför nÄgot som Àr essentiellt och pÄtagligt pÄ arbetsplatser och utbildandeinstitutioner. För att datoranvÀndaren skall kunna utnyttja datorn som arbetsredskappÄ ett optimalt sÀtt mÄste anvÀndaren ocksÄ involvera sig sjÀlv i en sprÄkligkommunikation med det operativsystem som finns i datorn. De vanligasteoperativsystemen bygger pÄ ett grafiskt anvÀndargrÀnssnitt, dÀr anvÀndareninteragerar med operativsystemet via en metaforisk skrivbordsmiljö.Undersökningen i uppsatsen utgÄr frÄn de hjÀlptexter som finns integrerade i ett avde vanligaste operativsystemen, nÀmligen Windows 7. Syftet med undersökningenÀr att undersöka hur den hjÀlptext som Àr integrerad i Windows 7 kommunicerar sittinnehÄll till datoranvÀndaren.