EU har beslutat sig för att gradvis plocka bort de vanliga glödlamporna frÄn marknaden. IstÀllet ska vi anvÀnda energismartare ljuskÀllor som lÄgenergi-, halogen- eller LED-lampor.Vilken ljuskÀlla som ersÀtter den traditionella glödlampan Àr Ànnu oklar. Den vÀrdiga ersÀttaren ska gÀrna vara fri frÄn kvicksilver, energismart och inte alltför dyr..

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Jag vill med denna uppsats undersöka vilket inflytande emotikoner har pÄ lÀsare av elektronisk post meddelande. Totalt fanns det 39 deltagare som fick bedöma tonen i de fyra e-postmeddelanden varav tvÄ med emotikoner och tvÄ utan emotikoner. Hypotesen Àr att emotikoner kommer att generera en större afektiv respons hos den som lÀser e-postmeddelanden Àn vad meddelanden utan emotikoner gör. E-postmeddelanden innehÄllande emotikoner genererade inte större affektiv respons Àn de utan emotikoner..

Tolking och tillgodogörande av datastrukturer, organiserad information ochprogramkodsfiler förekommer frekvent i arbete med mjukvaruutveckling. Dennainformation Àr lagrad i textbaserad form och dess förstÄelse krÀver stornoggrannhet och tidsinvestering frÄn utvecklarens sida. I syfte att försöka förenklaprocessen beskriver detta examensarbete utvecklingen av en prototyp till ettverktygsprogram, vilket automatiserar tolkning av XML-data och kÀllkodsfiler förprogrammeringssprÄken C och C++. Programmet skapar och presenterar sedanen visuell graf av den undersökta strukturen. Algoritmen klarar av att presenteragodtyckligt stora XML-filer samt ett begrÀnsat antal samtidigt inlÀstakÀllkodsfiler.

Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gÄ till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgÄngen och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor.SjÀlva systemförÀndringsprocessen bestÄr egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta anvÀndandet. I beslutsfattandet ingÄr bÄde den första granskningen och utvÀrderingen av möjliga alternativ samt sjÀlva sÀttet som beslutet sedan tas pÄ. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgÄngslÀge för en lyckad implementering.

KinBag AB Àr ett svenskt företag som tillverkar golfbagen KinBag. Den första bagen tillverkades 1981 och bagen har sedan dess sett likadan ut. Det som Àr unikt med KinBagen Àr att den integrerar bag och vagn. Detta examensarbetes mÄl har varit att förbÀttra KinBagen med avseende pÄ ergonomi och design. Resultatet Àr ett konceptförslag pÄ hur en vidareutvecklad KinBag kan se ut.

Det hÀr examensarbetets syfte Àr att skapa en inspelningsstudio Ät Strömkullegymnasiet i Bengtsfors. Det innefattar bÄde akustik och teknik dÄ bÄda delar Àr viktiga för resultatet av en inspelning. Elever och lÀrare pÄ andra musikgymnasier har berÀttat hur studion fungerar pÄ deras skolor och deras erfarenheter har varit till hjÀlp i det hÀr arbetet. Den största utmaningen med projektet Àr att det inte finns nÄgon lokal att bygga en studio i utan ett koncept som Àr flyttbart utan att man behöver pÄverka den gamla eller den nya lokalen mÄste utformas.Projektet kunde inte slutföras dÄ det inte Àr bestÀmt var studion ska placeras. Det har tillkommit alternativa lokaler som skiljer sig drastiskt frÄn de tvÄ ursprungliga alternativen..

Rapporten behandlar datorstödda multimedia utbildningar vars syfte Àr att utbilda ovana anvÀndare i datorkunskap. Hur ska instruktioner utformas för att stödja inlÀrning i dessa datorstödda utbildningar? Vilka instruktionsteorier och inlÀrningsteorier Àr viktiga att stödja? Detta Àr de huvudsakliga frÄgestÀllningar rapporten behandlar. Studien innefattar en utvÀrdering av tre datorstödda utbildningsprogram för att besvara vilka instruktioner programmen stödjer. Utöver utvÀrderingen har Àven en empirisk studie i form av en direktobservation utförts.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur denna lagĂ€ndring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken pĂ„verkan reformen har haft pĂ„ revisionsbyrĂ„ernas arbete och deras attityd till lagĂ€ndringen. Studien avser ocksĂ„ att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktĂ€r, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primĂ€rdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyrĂ„er, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant frĂ„n NyföretagarCentrum. SekundĂ€rdata har samlats in frĂ„n artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella omrĂ„det. Referensramen behandlar följande omrĂ„den; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framvĂ€xt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrĂ„gan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier.

I dagens IT-samhÀlle Àr sÀkerhet en viktig aspekt. Ett sÀtt att nÄ högre sÀkerhet Àr att bygga upp sÀkerheten i lager. I hemmanÀtverk Àr tvÄ vanliga lager antivirus och brandvÀgg.Den hÀr kandidatuppsatsen undersöker om ett intrÄngsdetekteringsystem (IDS) Àr ett bra komplement till sÀkerheten i ett hemmanÀtverk.För att hÄlla systemet sÄ attraktivt som möjligt för hemmanÀtverket fokuserar man pÄ att hÄlla priset nere och konfigurationen enkel. Vi valde enkorts-datorn (Raspberry Pi) med programvaran IPFire, som Àr open-source, dÀr IDS:en Snort ingÄr och IPFire har ett enkelt grÀnssnitt för konfiguration.För att mÀta hur effektivt systemet fungerar, mÀts det hur mÄnga hot Snort upptÀcker. MÀtningar gjordes ocksÄ för att undersöka om systemet orsakade prestandaförluster i hemmanÀtverket.Av resultaten drogs slutsatsen att systemet Àr ett bra komplement till sÀkerheten i ett hemmanÀtverk.

Denna uppsats utgÄr frÄn perspektiv och intressen hos en döv, blivande lÀrare i idrott och hÀlsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingÄr musik, rytm, dans och rörelse, förutom i Àmnet musik ocksÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, sÄ nÀr som pÄ att Àmnet musik ersÀtts av Àmnet rörelse och drama. Vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa Àr mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort frÄn Àmnet i specialskolan. Syftet med min uppsats Àr att ge exempel pÄ hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och pÄverka barnen.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att vÀlja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar detta val och jÀmföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvantitativ metod i formen enkÀt som skickades till 364 smÄ aktiebolag inomvSödermanlands lÀn.

Med anledning av att allt fÀrre elever vÀljer sprÄk som tillval pÄ gymnasiet sÄ Àr syftet med detta examensarbete att ta reda pÄ vad som pÄverkar gymnasieelever att vÀlja, respektive vÀlja bort, sprÄk som tillval. Det jag frÀmst vill undersöka Àr ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt sprÄk och de som har valt bort sprÄk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka förbÀttringar bÄde elever och lÀrare tycker vore nödvÀndiga. Metoden som anvÀndes var bÄde kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och tvÄ olika enkÀter. Fyra elever och tvÄ lÀrare intervjuades och enkÀterna besvarades av 34 elever med sprÄk som tillval och av 40 elever med andra tillval.

Energin Àr ett begrepp som anvÀnds dagligen i vÄrt samhÀlle. Energin kan inte skapas men dÀremot kan den omvandlas till olika former, förbrukas och lagras i vissa fall. Men att omvandla energi frÄn en form till en annan form för att sedan lagra den Àr en av dagens stora utmaningar inom tekniken dÄ vi mÄste följa de regler som naturen dikterar. Forskning pÄ detta omrÄde har pÄgÄtt i flera decennier för att kunna ta fram lÀmpliga och effektiva sÀtt att lagra energi pÄ. SvÀnghjul-system Àr ett sÄdant sÀtt dÀr man kan lagra energi under begrÀnsad tid.I mitt examensarbete har jag utnyttjat kunskapen som jag har lÀrt mig frÄn elektronik kurserna för att konstruera en effektförstÀrkare med strömkontroll som anvÀndes för att driva ett svÀnghjul-system.

I mÄnga Är nu har det varit vanligt förekommande att mÀnniskor suttit hemma vid sin dator och med nÄgra fÄ klick laddat ner filmer, musik och programvaror, till en början helt lagligt, men med Ären har lagar kommit till som har gjort det mer och mer olagligt.Oavsett om det har varit lagligt eller inte, sÄ Àr det troligt att mÄnga artister, filmmakare och liknande gÄtt miste om stora summor pengar i förlorade inkomster pÄ grund av att folk inte har betalat för att ta del av deras verk, utan istÀllet valt att ladda ner dem över Internet.Det faktum att fildelning har blivit sÄ pass vanligt och att folk inte har sett det som ett sÀrskilt allvarligt brott, har lett till att fildelning lÀnge har varit ett hett omdiskuterat Àmne i media, bland upphovsrÀttsinnehavare och bland folk i allmÀnhet. UpphovsmÀn och upphovsrÀttsinnehavare, sÄsom filmbolag, författare och artister har legat pÄ och debatterat för att försöka fÄ till en hÄrdare lagstiftning för att försvÄra fildelning och kopiering av upphovsrÀttsskyddat material, samt för att fÄ till hÄrdare straff mot fildelning.Flera försök frÄn beslutsfattare har gjorts för att rÄda bot pÄ problemet, nya lagar har stiftats och avtal har skrivits under. FrÄgan Àr om de nya lagarna och avtalen gör nÄgon nytta? Blir folk avskrÀckta frÄn att fildela eller fortsÀtter de som förut? MÄnga har sÀkert under mÄnga Är blivit bortskÀmda med att kunna sitta hemma vid datorn och pÄ nÄgra minuter fÄ hem de senaste filmerna och den nyaste musiken helt gratis, vilket sÀkert gör det svÄrt att helt plötsligt sluta fildela och börja betala för film och musik igen..