Uppsatsen beskriver arbetet och undersökning för hur deduplicering i filsystemet ZFS pÄverkar effektförbrukningen. En större mÀngd redundant data förekommer i centraliserade lagringssystem som förser virtualiserade servrar med lagringsutrymme. Deduplicering kan för den typen av lagringsmiljö eliminera redundant data och ger en stor besparing av lagringsutrymme. FrÄgan som undersökningen avsÄg att besvara var hur ett lagringssystem pÄverkas av det extra arbete som det innebÀr att deduplicera data i realtid.Metoden för att undersöka problemet var att utföra fem experiment med olika typer av scenarion. Varje scenario innebar att filer kopierades till ett lagringssystem med eller utan deduplicering för att senare kunna analysera skillnaden.

Det hÀr arbetet behandlar Àmnet EDI (Electronic Data Interchange). EDI Àr en teknik som gör det möjligt för företag att utbyta affÀrsinformation elektroniskt, i stÀllet för att anvÀnda den traditionella pappershanteringen. EDI ersÀtter normala pappersdokument med elektroniska filer, som gör det möjligt för olika företags datorsystem som Àr sammankopplade, att kommunicera med varandra utan mÀnsklig inblandning.I arbetet har en undersökning genomförts med utgÄngspunkt pÄ EDI och mindre företag. Anledningen till att jag inriktat mig pÄ mindre företag Àr för att jag anser att dessa har en annan syn pÄ investeringar och satsningar pÄ ny teknik Àn vad de stora företagen har. De frÄgestÀllningar som jag har undersökt Àr hur stor utbredningen av EDI-anvÀndningen Àr bland mindre företag, anledningar till att mindre företag tvekar med att införa EDI.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande lÀs- och skrivundervisning. Vi ville Àven belysa pedagogernas instÀllning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

Syftet med vÄr studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av hur elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀr in ett nytt och frÀmmande sprÄk som engelska. Studien syftar Àven till att belysa skillnaden mellan inlÀrningen av engelska hos en elev i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hos en elev utan lÀs- och skrivsvÄrigheter. LitteraturgenomgÄngen ger en bakgrund och en förstÄelse av problemomrÄdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lÀrare och specialpedagoger som Àr vÀl insatta i lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur sprÄkinlÀrning gÄr till för elever i och utan dessa svÄrigheter.Resultatet av studien visar att det Àr mycket svÄrt för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter att lÀra in ett nytt och frÀmmande sprÄk. Dessa elever behöver dÀrför en anpassad undervisning dÀr deras behov och förutsÀttningar tas i beaktning. TillgÄng till kompensatoriska hjÀlpmedel, som exempelvis datorn, Àr av stor vikt vid dessa elevers inlÀrning.

I den hĂ€r rapporten presenterar vi vĂ„r argumentation angĂ„ende datoriseringen av tvĂ„ arbetsuppgifter pĂ„ Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anstĂ€llda anser att den direkta kontakten med patienten Ă€r det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet Ă€r det ?oviktiga?, aspekt som ocksĂ„ framgĂ„r frĂ„n vĂ„r empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vĂ„r uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan Ă„ andra sidan anvĂ€ndningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket Ă€r det viktiga. För att belysa de hĂ€r aspekterna skildrar vi i vilket syfte de anstĂ€llda anvĂ€nder dataprogrammen, pĂ„ vilket sĂ€tt de anvĂ€nder datorn och dataprogram, och de olika problemen som har uppstĂ„tt sedan datorn har införts. Vi föreslĂ„r ett antal förslag/förbĂ€ttringar som kan leda till effektivisering av huvudarbetet (arbetet med patienter) och kollateralt av arbetssĂ€ttet..

Denna rapport presenterar ett examensarbete som gÄtt ut pÄ att bygga en prototyp av ett trÄdlöst sensornÀtverk vars funktion Àr att mÀta fuktighet och lagra vÀrdena pÄ ett minneskort. Detta utförs för att man förhoppningsvis kan bli varnad för en eventuellt inkommande torka. Prototypen som utvecklats bestÄr av en huvudenhet och en sensorenhet. Det Àr möjligt att koppla upp flera sensorenheter till detta system och slutligen kommer det vara flertalet sensorenheter uppkopplade mot varje huvudenhet. KommunikationssÀttet som anvÀnds för kontakt med omvÀrlden Àr Bluetooth och det förutsÀtter att en person har möjligheten att Äka till alla stationer och samla upp den data som lagrats.

För att möta den sÄ kallade digitala generationen och höja elevers motivation och mÄluppfyllelse satsar fler och fler skolor pÄ 1:1. Det innebÀr att varje elev och lÀrare fÄr tillgÄng till varsin bÀrbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad pÄ teknologin, ifrÄga om hur denna stÄr i relation till elevresultat, elev- och lÀrarattityder, etc., men utelÀmnar de pedagogiska synsÀtten i 1:1-satsningarna. Det Àr denna lucka som Àr utgÄngspunkten i uppsatsen. Med fokus pÄ fyra 1:1-verksamma pedagoger Àmnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsÀtt som omgÀrdar 1:1-verksamhet.

I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

Att snabbt och effektivt kunna dela filer mellan system bÄde genom WAN och LAN Àr nÄgot som mÄnga företag idag Àr beroende av. Till detta sÄ kan fildelningsprotokoll anvÀndas, tvÄ vanliga fildelningsprotokoll Àr SMB/CIFS och NFS.I detta arbete sÄ utvÀrderas de nyaste versionerna av protokollen i en experimentmiljö. PrestandajÀmförelser sker mellan tvÄ olika operativsystem och versioner av protokollen. Syftet Àr att besvara frÄgan om vilket protokoll som Àr mest effektivt i WAN-miljöer dÀr olika operativsystem anvÀnds. Resultatet visar att SMB Àr det protokoll med bÀst stöd i bÄde Linux och Windows.

Utveckling och utvÀrdering av ett system för mÀtning av steghöjd under gÄng hos patienter med Normaltryckshydrocefalus Ett verktyg för analys av steghöjden hos patienter med den neurologiska sjukdomen Normaltryckshydrocefalus, dÀr ett tydligt symptom Àr en försÀmrad gÄng med slÀpande steg, har utvecklats. Syftet Àr kunna utföra mÀtningar före och efter en operation för att pÄ sÄ vis avgöra om operationen lyckats. Det som efterstrÀvas med verktyget Àr objektiva och kvantiserade mÀtningar. MÀtningarna kan pÄ det hÀr sÀttet jÀmföras mellan olika patienter och sparas som underlag för framtida undersökningar. Verktyget som utvecklats bestÄr av en mÀtenhet som fÀst vid patienten, utan att pÄverka gÄngen, samt en mjukvara vilken visar upp resultatet samt sparar detta pÄ en nÀrliggande dator. MÀtenheten skickar mÀtvÀrdena trÄdlöst med Bluetooth till datorn..

Att ge utan att vilja ha nÄgonting tillbaka, hur ser vi pÄ detta i vÄrt vardagsliv? I mitt arbete anvÀnder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstÄ sociala strukturer. Det innebÀr att jag medvetet pÄbörjar en social förÀndrings- process och vinner insikt om den genom att sjÀlv driva processen. Den metod jag anvÀnder frÀmst Àr dialogen. De frÄgestÀllningar jag arbetat med Àr: PÄ vilka sÀtt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur mÀnniskor reagerar pÄ min gestaltning pÄ offentliga platser.

Trafiq anvĂ€nds av Columna för att distribuera trafikinformation. Funktionen Ă€r först och frĂ€mst att förĂ€dla och förmedla information. En viktig del i denna tjĂ€nst Ă€r kopplingen mot VĂ€gverkets (VV) tjĂ€nst Triss som förser Trafiq med trafikinformation. Överföringen av information frĂ„n VV till Columna sker idag med filer och FTP. VV tillhandahĂ„ller numera en tjĂ€nst dĂ€r data skickas pĂ„ XML-format med http.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Att snabbt och effektivt kunna dela filer mellan system bÄde genom WAN och LAN Àr nÄgot som mÄnga företag idag Àr beroende av. Till detta sÄ kan fildelningsprotokoll anvÀndas, tvÄ vanliga fildelningsprotokoll Àr SMB/CIFS och NFS.I detta arbete sÄ utvÀrderas de nyaste versionerna av protokollen i en experimentmiljö. PrestandajÀmförelser sker mellan tvÄ olika operativsystem och versioner av protokollen. Syftet Àr att besvara frÄgan om vilket protokoll som Àr mest effektivt i WAN-miljöer dÀr olika operativsystem anvÀnds. Resultatet visar att SMB Àr det protokoll med bÀst stöd i bÄde Linux och Windows.

Examensarbetet som Àr utfört för SAS Flight Academy innebÀr att modernisera hanteringen av flygradiostationer för en flygsimulator frÄn 1968. Detta görs med hjÀlp en PC som kopplas till det nuvarande datorsystemet med ett parallellkort. I PC:n finns en Microsoft Access databas dÀr all data lagras om vÀrldens alla flygradiostationer. Informationen om flygradiostationerna finns lagrade pÄ en CD-ROM som uppdateras ett antal gÄnger per Är. Klienten till databasen Àr programmerad i Visual C++ och anvÀnder Microsofts programbibliotek MFC för hantering av databasen.