Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

I denna studie har prestationsa?ngest underso?kts i relation till tre olika typer av socialt sto?d och tva? faktorer inom tidspress. Tidigare forskning pekar pa? att socialt sto?d spelar en betydande roll fo?r minskad prestationsa?ngest i studier, samt att tidspress ger en o?kad effekt. Underso?kningen hade 151 manliga studenter fra?n tva? olika program pa? en ho?gskola.

Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

TillgÀnglighet handlar om den demokratiska rÀtten att kunna röra sig fritt och verka i samhÀllet för alla personer, Àven personer med funktionsnedsÀttningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgÀngliga för personer med funktionsnedsÀttningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgrÀnsat geografiskt omrÄde i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrÄn den grekiska checklistan för bedömning av tillgÀngligheten i publika lokaler innehÄllande bedömningsomrÄdena: gÄngvÀg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmÀnna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.

Studiens syfte var att beskriva Ă€ldre personers erfarenhet av att anvĂ€nda rollator i publika lokaler i en glesbygdskommun. För att fĂ„ syftet besvarat har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Deltagarna var 65 Ă„r och Ă€ldre och anvĂ€nde sig av rollator. Studiens resultat resulterade i tre kategorier: ? Äldres syn pĂ„ samhĂ€llet, AnvĂ€ndbarheten i publika lokaler och KĂ€nslan av delaktighet i samhĂ€llet ?.

Sammanfattning Den 5 oktober 2011 avled Apples publika personlighet Steve Jobs. DÄ en publik personlighet kan ha stort inflytande pÄ varumÀrkesimagen kan denna komma att försÀmras pÄ grund av denna hÀndelse. En försÀmrad varumÀrkesimage leder till ett lÀgre varumÀrkeskapital, vilket Àr negativt för varumÀrket. Syftet med studien Àr att undersöka vilka varumÀrkesassociationer som pÄverkar Apples varumÀrkesimage med fokus pÄ den publika personligheten. Studien utgÄr frÄn ett konsumentperspektiv och datainsamlingen har skett genom en fokusgruppsintervju och en enkÀtundersökning för att pÄ sÄ sÀtt kunna sammanstÀlla och undersöka varumÀrkesassociationers pÄverkan pÄ varumÀrkeskapitalet.

Rampfeber Àr ett stort problem Àven för universitetsstudenter, som har valt en yrkesinriktning i vilken att stÄ pÄ scen Àr ett vanligt inslag. Rampfeber kan medföra att individer vÀljer bort yrkesinriktningar som de annars Àr intresserade av och kan försÀmra prestationer och hÀlsa. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om det föreligger nÄgon skillnad mellan lÀrar- och civilingenjörsstudenter pÄ LTU nÀr det gÀller rampfeber. En första hypotes Àr att rampfebern Àr lÀgre pÄ det universitetsprogram, dÀr publika framtrÀdanden intrÀffar regelbundet och i det hÀr fallet lÀrarprogrammen. En andra hypotes Àr att lÀrarstudenter tillÀmpar coping-strategier i lÀgre utstrÀckning och en tredje hypotes Àr att rampfebern Àr lÀgre hos mÀn.

Forskningen om utdelningspolicy hos aktiebolag brukar vara inriktad pÄ att förstÄ hur publika aktiebolag tÀnker vid sina utdelningsbeslut men de publika aktiebolagen Àr endast 0,36 procent av alla registrerade aktiebolag i Sverige. I denna uppsats har vi dÀrför velat utreda hur utdelningspolicy ser ut hos privata aktiebolag. Det Àr tvÄ viktiga faktorer som skiljer de privata aktiebolagen frÄn de publika, skattesituationen och förhÄllandet mellan bolag och Àgare. Eftersom de flesta privata aktiebolag Àgs av ett fÄtal Àgare som dessutom Àr aktiva i verksamheten beskattas Àgarna vid utdelning enligt de sÄ kallade 3:12 reglerna och bolaget kallas för ett fÄmansföretag. FrÄn och med Ärsskiftet har 3:12 reglerna förÀndrats till att bli mer gynnsamma för fÄmansföretag som Àr arbetskraftsintensiva genom att Àgarna kan erhÄlla högre utdelningar till en lÀgre kapitalskatt Àn tidigare.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.