Sökresultat:
273 Uppsatser om Ćngest inför publika framträdanden - Sida 2 av 19
Opera i Stockholm, à rstafÀltet
Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden pĂ„ Ă
rstafĂ€ltet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset Ă€r en del i det publika strĂ„k som förbinder stadens kommunikationer med Ă
rstafÀltets grönomrÄden och blir en knutpunkt som ocksÄ informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgÄngspunkt Àr att berÀtta bÄde de operaanstÀlldas och publikens berÀttelse. Detta görs i projektets tvÄ huvudsakliga sektioner..
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park Àr provokativ pga ett starkt intrÄng i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de Àr ocksÄ publika platser: platser för motion, lek, idrott, förestÀllningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mÄl Àr att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehÄll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum pÄ taken och ett flexibelt privat rum under det..
ByrÄrotation : Kan det vara av vÀrde för svenska publika bolag att regelbundet byta revisionsbyrÄ?
Flera allvarliga skandaler har genom Ären skadat revisorsyrkets rykte och trovÀrdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförÀndringar med syftet att öka revisorns oberoende och sÄledes revisionskvaliteten. I och med den pÄgÄende finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav pÄ obligatorisk byrÄrotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförÀndringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrÄ. I dagslÀget Àr det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrÄrotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte Àr överförbara till en kontext med obligatorisk byrÄrotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrÄ erhÄllit initiala rabatter pÄ revisionskostnaden och om revisionskvaliteten pÄverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade Äret efter byrÄbytet. Tre Är efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra Är efter bytet hade revisionskostnaden ÄtergÄtt till normala nivÄer. Studien visade Àven att de bolag som anlitat en revisionsbyrÄ som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad Àn de som anlitat en ?mindre? byrÄ.
MISSILE : Utvecklingsmodell och strategier för framgÄngsrika publika webbtjÀnster
Att utveckla en publik webbtjÀnst kan tyckas lÀtt, men att fÄ denna till en framgÄngsrik och lönsam applikation Àr en annan sak. Konkurrensen Àr idag stenhÄrd och en bra applikation Àr lÄngt ifrÄn det enda man behöver för att lyckas.Studiens syfte var att kartlÀgga och öka förstÄelsen kring publik webbtjÀnstutveckling, ett omrÄde som tidigare inte fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet i den akademiska vÀrlden. Studien bygger pÄ ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med nÄgra av Sveriges frÀmsta IT-entreprenörer inom omrÄdet. Studien inkluderade Àven ett praktiskt moment dÀr utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.VÄr studie visade pÄ att traditionella systemutvecklingsmetoder Àr svÄra att tillÀmpa pÄ detta omrÄde. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, nÄgot som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar.
PrestandajÀmförelse mellan Amazon EC2 och privat datacenter
Publika moln har sedan nÄgra Är tillbaka blivit ett alternativ för olika företag att anvÀnda istÀllet för lokala datacenter. Vad publika moln erbjuder Àr en tjÀnst som gör det möjligt för företag och privatpersoner att hyra datorkapacitet. Vilket gör att de inte lÀngre behöver spendera pengar pÄ resurser som inte anvÀnds. IstÀllet för att köpa en stor andel hÄrdvara och uppskatta hur stor kapacitet som man behöver kan man nu istÀllet sÄ smÄtt börja utöka efter behov eller minska ifall det önskas. DÀrmed behöver företag inte spendera pengar pÄ hÄrdvara som inte anvÀnds eller har för lite datorkapacitet, vilket skulle kunna resultera i att stora batcharbeten inte blir fÀrdiga i tid och i och med det kan företaget förlora potentiella kunder.
Regelbördan pÄ Stockholmsbörsen - En studie om regleringars inverkan pÄ avnoteringar frÄn NASDAQ OMX Stockholm
DefinitionerInitial public offering (IPO)Den första försÀljningen av ett företags aktier pÄ den publika marknaden.AvnoteringHÀndelsen dÄ ett börsbolags aktie tas bort frÄn marknaden.Sarbanes-Oxley (SOX)Ett omfattande och för Àmnet vÀl undersökt amerikanskt regelverk.Private Equity (PE)Aktiekapital som inte Àr börsnoterat, investerare som investerar direkt i privata bolag eller köper ut publika bolag frÄn börsen.International Financial Reporting Standard (IFRS)Internationella regler som styr rapporteringen av olika typer av transaktioner och hÀndelser.Mergers & Acquisitions (M&A)FörvÀrv och sammanslagningar av bolag.Definitioner hÀmtade frÄn http://www.nasdaq.com/investing/glossary/.
HÄllbarhetsredovisning : Publika företags drivkrafter bakom hÄllbarhetsredovisningen
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera och systematisera vilka drivkrafter som Àr aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning.Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillÀmpats. Vi ansÄg att den kvalitativa metoden var mer tillÀmpbart pÄ vÄr studie dÄ vi hade avsikt att pÄ en djupare förstÄelse för företagens drivkrafter bakom hÄllbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav bÄde ett personligt möte och via telefon.Empiri: Det sammanstÀllda resultatet frÄn vÄr undersökning Àr att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hÄllbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter Àr likadana, skillnaden Àr inte betydande.. MÄnga utav drivkrafterna frÄn tidigare gjord forskning Àr inte förekommande idag.Slutsats: Slutsatsen med denna studie Àr att drivkrafterna till varför publika företag upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter.
Bibliotekariernas arbete vid de publika datorerna ? Vad ingÄr och vad bör ingÄ i det arbetet?
The purpose of this master thesis was to study the librarians?assignment at the public accesses computers, especially howthe librarians perceive what their task is and what their taskshould be.In order to answer these questions a series of ten qualitativeinterviews ?inspired by the phenomenographic approach ?was conducted with librarians who were employed at smallpublic libraries in municipalities with 5 000 - 25 000residents in Sweden.The conclusions in the master thesis were that librarianshave both similarities and differences in how they perceivetheir tasks at the public computers. The most essential taskwas helping the user with information seeking. Thelibrarians also perceived that it should be included in theirduties to help users with the technical/practical issues at thepublic computers. Competence, time and assets were finallythree outlying factors which affected in what extent thelibrarians were able to help the users..
Motivationsklimatet och hÀlsofaktorer : En studie pÄ innebandyspelare i den svenska Superligan
Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).
Viktiga frÄgestÀllningar för systemförvaltning i publika datormiljöer
Systemförvaltning kostar mycket pengar och det Àr dÀrför viktigt att den fortgÄr utan att konflikter försvÄrar arbetet. För att minska risken för konflikter nÀr systemförvaltning skall ske bör diskussioner Àga rum. Diskussionerna skall Àga rum mellan de tvÄ organisationerna som Àr inblandade i systemförvaltningen, dels kunden, de som anvÀnder systemet, dels leverantören som utför systemförvaltningen. Dessa diskussioner bör avslutas med ett avtal som skall ligga till grund för uppföljning samt att styra upp konflikter om det trots diskussionerna uppstÄr konflikter. I de fall sÄdana hÀr diskussioner skall Àga rum för en anvÀdndarmiljö dÀr flera personer anvÀnder samma datorer finns det frÄgestÀllningar som Àr viktiga att diskutera innan avtal skall skrivas mellan kund och leverantör..
Great design experiences don?t happen by accident - En kvalitativ studie om design av upplevelser i Surface-computing system
AnvÀndarupplevelser Àr en gren inom anvÀndbarhetsomrÄdet som pÄ senare Är kommit att studeras alltmer. Orsaken till detta Àr att ny teknik medför andra krav pÄ produkter Àn att produkter som sÄdana ska vara lÀtthanterliga. Produkten kan likvÀl ha som syfte att vara rolig att anvÀnda sig av.Studiens syfte var att studera anvÀndarupplevelser betrÀffande Surface-computing teknologi.Företaget Interactive Institutes innovativa Surface-computing produkt Virtual Autopsy Table fick exemplifiera Surface-computing teknologi i publika miljöer. Genom att anvÀnda denna uppmÀrksammade produkt som underlag Àr syftet att undersöka vilka designmoment som kan anses vara kritiska för upplevelsebaserad design. Studiens frÄgestÀllning blev:Vilka riktlinjer kan tas fram för att vÀgleda en designprocess att bli mer fokuserad pÄanvÀndarupplevelser vad gÀller Surface-computing system?Med utgÄngspunkt frÄn studiens datamaterial, sÄ var en del av studiens syfte att ta fram riktlinjer.
Ă TERKĂP AV AKTIER : -En studie av hur Ă„terköp pĂ„verkar aktiens likviditet
Den 10 mars Är 2000 blev det tillÄtet för publika aktiebolag att förvÀrva sina egna aktier i Sverige. MÄnga bolag har det sett den nya möjligheten att genomföra Äterköp av egna aktier, av olika anledningar, vilket har lett till att flera publika aktiebolag genomför Äterköpsprogram. Syftet med denna studie Àr undersöka hur Äterköp pÄverkar aktiernas likviditet genom att studera spreaden och volatiliteten i de perioder som företaget inte fÄr genomföra Äterköp. Tidsperioden som studeras Àr Ären 2010 till 2013. Resultatet visar att det inte finns nÄgon signifikant skillnad i spread och volatilitet mellan de perioder som Äterköp fÄr ske och de peioder som inte tillÄter Äterköp..
Betydelsen av modersmÄlets anvÀndning i förskolans praktik : En kvalitativ studie med pedagoger frÄn tvÄ förskolor
Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.
Generell rabatt inom samtliga branscher? : En studie om den privata bolagsrabatten
A?gare av aktier i privata bolag har sa?mre mo?jlighet att avyttra sina aktier a?n a?gare av aktier i publika bolag, allt annat lika. Da?rfo?r anva?nds en generell rabatt vid va?rdering av privata bolag, en privat bolagsrabatt, fo?r att kompensera ko?pare fo?r den reducerade mo?jligheten att avyttra sina aktier i ett senare skede. Underso?kningen a?mnade da?rfo?r underso?ka huruvida en generell rabatt a?r applicerbar pa? samtliga bolag genom att underso?ka skillnader i den privata bolagsrabatten mellan olika branscher i Norden.Genom att anva?nda publika aktietransaktioner skapades publika referensportfo?ljer som kunde ja?mfo?ras med privata bolagstransaktioner i Norden under perioden 2006- 2013.
MÄngkultur pÄ museum : en kulturpolitisk undersökning av Historiska museet och Etnografiska museets publika verksamhet med inriktning pÄ kulturell mÄngfald
Vi lever i Sverige i en demokrati. PÄ de flesta hÄll i samhÀllet efterstrÀvar man jÀmlikhet mellan grupper sÄvÀl som individer av olika kön, sexuell lÀggning, etnicitet, ekonomisk stÀllning samt kulturell tillhörighet. Detta gÀller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregÄ med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturomrÄdet har för mig varit okÀnt. Under min utbildning har vi inom det FöremÄlsantikvariska programmet, Högskolan pÄ Gotland, haft ett fÄtal förelÀsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utstÀllningar.