Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska ? hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Detta arbete handlar om idrott och rörelse i grundskolans lägre åldrar och om hur upplevelser av idrott kan påverka människors inställning till fysisk aktivitet. I arbetet har en enkätundersökning som omfattat 69 elever i årskurs två till fem genomförts. Syftet är att undersöka vad eleverna har för inställning till ämnet idrott och hälsa och hur de ser på innehållet. I undersökningen har även intervjuer med skolans rektor och en fritidspedagog genomförts. Syftet med intervjuerna är att ta reda på dessa betydelsefulla personers inställning till ämnets innehåll och hur de arbetar för att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet inom ramen av skoldagen.

Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta. De frågeställningar studien har utgått från är följande; 1a. Vad är enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen? 1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen? 2.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet idrott och hälsa, i dagens skola. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva idrott och hälsa i skolan.   Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare mot gymnasieskolan i ämnet Idrott och hälsa ställer sig till en tidsmässig utökning av ämnet och vad detta i så fall kan ha för konsekvenser och möjligheter för undervisningen. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod i form utav två fokusgruppsintervjuer, innehållande totalt sex verksamma idrottslärare på en gymnasieskola i Västsverige. Studien visade bland annat att idrottslärarna ställer sig positiva till en tidsmässig utökning av ämnet Idrott och hälsa och att en eventuell utökning skulle kunna öppna för nya möjligheter i lärarnas undervisning. Exempel på detta skulle kunna vara mer hälsoundervisning i form av teori och en utökning av den individbaserade idrottsundervisningen..

"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur idrottslärare använder sig av bollaktiviteter i undervisningen, samt att ta reda på vilka syften de har när de använder sig av det. I studien medverkade sju idrottslärare som alla undervisade på högstadiet i ett och samma län. Resultatet visar att idrottslärarna ägnar ungefär 30 % av tiden till bollaktiviteter. De sammanhang lärarna använder sig av bollaktiviteter är i lagbollsporter och lekar. Lärarna koppar bollaktiviteter till kunskapskravet i kursplanen för idrott och hälsa där det står att eleverna ska kunna delta i lekar, spel och idrotter.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom idrott och hälsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga.

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.