Abstract Rapporter frĂ„n Skolverket visar att mĂ„nga elever inte nĂ„r mĂ„len i matematik.12 % av eleverna i Ă„k 9 nĂ„dde inte godkĂ€ntgrĂ€nsen pĂ„ Ă€mnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). UtifrĂ„n provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvĂ„righeter möter eller mött. Är det sĂ„ att de blivit utslagna frĂ„n skolans matematikundervisning redan innan de nĂ„tt högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanĂ„ren sĂ„ att de ska bli godkĂ€nda i matematik Ă„k 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna sĂ„g ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i Ă„k 6 frĂ„n tvĂ„ olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns lÀslÀrande samt de metoder som bygger pÄ denna. De tre riktningarna Àr: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns lÀslÀrande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet Àr att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sÀtt att se pÄ begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsÄterskapare ? ett förhÄllningssÀtt som sÀkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och förÀldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse nÀr elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gÀller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i Ärskurs nio med invandrarbakgrund frÄn en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrÄgor Àr att undersöka hur dessa elever tÀnker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utlÀndska pÄbrÄ och deras hemförhÄllanden.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur man kan se pÄ studiebesök som lÀrande utanför skolan och pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogik i den hÀr formen kopplas till undervisningen i skolan. UtifrÄn tankar om att studiebesök Àr ett tillfÀlle för lÀrande och motivation.Data frÄn elever som har varit pÄ studiebesök pÄ en djurpark har samlats in med hjÀlp enkÀt som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola.Teorin bakom arbetet Àr utomhuspedagogik och lÀrande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer dÀr kunskapen kan tillÀmpas ger en helhetsupplevelse för eleverna.Resultatet av studien visar att eleverna Àr positiva till studiebesöket till djurparken.

VÄr intention med detta arbete Àr att undersöka möjligheten att integrera sÄngteknik och interpretation i sÄngundervisningen. VÄra forskningsfrÄgor Àr följande: ?Finns det fördelar respektive nackdelar med att aktivt jobba med interpretation? ?PÄ vilket sÀtt pÄverkar sÄngteknik och interpretation varandra? ?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt finns att tillgÄ för en integrerad undervisning? Vi har intervjuat fyra verksamma sÄngpedagoger inom afrosÄng och erhÄllit deras Äsikt om Àmnet. Syftet och frÄgestÀllningarna i vÄr undersökning kan efter vÄra intervjuer besvaras som följer; interpretation och sÄngteknik kan integreras i undervisningen, detta eftersom vÄra informanter ansÄg att de driver en integrerad undervisning. Fördelar Àr att genom en integrerad undervisning kan man med hjÀlp av interpretation hitta nya vÀgar till sÄngteknisk utveckling, pÄ motsatt sÀtt kan tekniken pÄverka uttrycket.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Syftet var att undersöka vilka arbetssÀtt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhÄllningssÀtt till dem. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasiefriskola i norra Sverige dÀr sex elever som gick första Äret pÄ gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att fÄ en större förstÄelse för hur elever uppfattar olika arbetssÀtt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det pÄ denna skola förekom relativt traditionella sÀtt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men Àven lÀrarledd undervisning med bland annat förelÀsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.

Syftet Àr att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med sÀrskilda behov pÄ en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ÀmneslÀrare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mÄl samt att skapa förstÄelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger pÄ en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare Är, tre av informanterna Àr sprÄklÀrare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju Äterkommande teman som har stor betydelse för framgÄngsrik undervisning med elever med sÀrskilda behov. Dessa teman Àr bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssÀtt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utstrÀckning innehÄllet i undervisningen som betydande för motiverande och framgÄngsrik undervisning.

AbstractLÀsÄret 2007/2008 gick 13884 elever i grundsÀrskolan och av dessa var 2134 integrerade i grundskolan. Ur ett sociokulturellt perspektiv Àr integration nÄgot att föredra. Att dela med sig av sina kunskaper till andra kan skapa sÄvÀl tolerans som social utveckling och en bÀttre sjÀlvkÀnsla. Om integreringen inte fungerar, skapar detta en sÀmre sjÀlvkÀnsla hos den integrerade eleven.VÄr undersökning syftar till att undersöka hur grundskoleelever uppfattar integreringen av sÀrskoleelever i idrott och hÀlsa och ocksÄ om elevernas attityder skiljer sig beroende pÄ om det finns en sÀrskola pÄ skolan eller ej. Vi gjorde en intervjustudie i tvÄ grundskolor.

Bakgrunden till denna studie Àr att resultaten, för elever pÄ en F-9 skola, i Àmnet svenska har försÀmrats de senaste Ären. Resultaten frÄn PISA, Programme for International Student As-sessment, 2009, visar ocksÄ att elever i den svenska skolan har uppnÄtt sÀmre resultat Àn de gjorde pÄ PISA 2000. Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar skolresultat varav vilka vi endast kan pÄverka en del frÄn skolans hÄll. I sÄvÀl Lpo 94 som i Lgr 11, som trÀder i kraft sommaren 2011, framkommer att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur det har gÄtt för sex elever som inte uppnÄdde mÄlen i svenska i Ärskurs fem nÀr de kom upp i Ärskurs nio samt att ta reda pÄ vilka faktorer elever och lÀrare upplever kan förbÀttra undervisningens utformning sÄ att fler elever uppnÄr mÄlen.

Uppsatsen Àmnar genom litteraturstudium undersöka vilka lÀromedel som kan anvÀndas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men Àven att se vilka aspekter en lÀrare behöver beakta, för att fÄ en mer allsidig undervisning. MÄlet Àr att religionslÀrare ska kunna tillÀgna sig nÄgra av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, dÀr det huvudsakliga , mÄlet Àr att eleverna ska lÀra för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lÀrande, krÀver att lÀraren utgÄr ifrÄn elevernas referensramar liksom möter dem utifrÄn deras egna villkor..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka hur anvÀndningen av det vidgade textbegreppet ser ut i praktiken hos nÄgra aktiva lÀrare som arbetat i skolan cirka 20 Är. Jag fann det vara av intresse att undersöka hur mer erfarna lÀrare hanterat de nya medierna i sin pedagogiska verksamhet. I litteraturgenomgÄngen presenteras ett antal artiklar och undersökningar om nya medier och det vidgade textbegreppets relevans för att motivera eleverna i skolarbetet. Följande frÄgestÀllningar har varit ledande i undersökningen: Vilka olika medier anvÀnder lÀrarna i sin undervisning; i vilket syfte anvÀnder de olika medier; hur tycker pedagogerna att eleverna reagerar nÀr lÀrarna och de sjÀlva anvÀnder olika medier i undervisningen? Jag har intervjuat tre pedagoger som undervisar i svenska pÄ högstadiet och gymnasiet.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur NTA-projektet fungerar pÄ nÄgra skolor. Fokus i studien ligger pÄ hur lÀrarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lÀrde och utvecklades genom ett undersökande arbetssÀtt. Litteraturdelen bestÄr av teoretiska perspektiv för lÀrande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssÀtt inom naturvetenskapen. Jag presenterar Àven resultat vad tidigare forskning visar. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ en djupare kunskap inom omrÄdet.

Skolan har bÄde ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad frÄn kunskapsuppdraget sÄ Àr det inte sjÀlvklart vad demokratiuppdraget innebÀr. DÀrför anser vi att demokratiuppdragets innebörd Àr intressant att studera nÀrmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi anvÀnt för att undersöka detta Àr enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i Äk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att mÄnga av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket pÄverkar pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de gÄr i, men vi kan Àven se att eleverna har positiva förvÀntningar och önskemÄl om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att pÄverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmÄgor och kompetenser.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.