Övervikt och fetma Ă€r ett ökande hĂ€lsoproblem i Sverige och resten av vĂ€rlden. År 2005/2006 led 3,6 procent av barnen i Sverige av fetma. Kunskapen kring hur farligt övervikt och fetma kan vara för barn har ökat först under de fem senaste Ă„ren. Det Ă€r nu allmĂ€nt kĂ€nt att Ă€ven barn som lider av övervikt kan drabbas av hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Skolan har en central roll för att pĂ„verka barnen mot en hĂ€lsosammare livsstil.

SammanfattningI dagens krympande vÀrld sÄ tvingas allt fler företag ut pÄ den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för mÄnga smÄ och medelstora företag dÄ de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan Àven vara skÀlet till att de inte ens vÄgar försöka. Hofstedes modell om nationalkultur anvÀnds som huvudteori i denna studie, men Àven fler teorier har studerats och jÀmförts med det empiriska materialet. De omrÄden som studeras i huvudsak Àr kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa tvÄ.   Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka problem smÄ och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas.

Studiens syfte var att undersöka populĂ€rkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lĂ€rarna nĂ€r de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lĂ€rarnas egna kunskaper om populĂ€rkulturen bidrog till deras förhĂ„llningssĂ€tt av populĂ€rkulturen. Även elevernas uppfattning om populĂ€rkulturen i deras undervisning har undersökts.Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare och fyra elever. De fyra lĂ€rarna som deltog var alla lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r och har varit verksamma mellan 1,5 ? 10 Ă„r.Resultatet i studien visade att alla fyra lĂ€rare inte i första hand prioriterade populĂ€rkulturen nĂ€r de planerade sin undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers förestÀllningar om SFI-undervisningen med sÀrskilt fokus pÄ lÀrarens roll och undervisningsmetoder utifrÄn de erfarenheter de bÀr med sig frÄn skolan i hemlandet. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilken instÀllning har informanterna till lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehÄll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande pÄ SFI? För att utreda dessa frÄgor har jag anvÀnt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel.UtmÀrkande för studien Àr att grammatik anses som det viktigaste momentet i spÄkundervisningen enligt informanterna, vilka frÄn skolan i Tjetjenien Àr vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritÀra pedagoger och dÀr goda studieresultat Àr viktiga. HÀr i Sverige möts de av "snÀlla" lÀrare som beaktar faktorer som kan pÄverka deras inlÀrning. Informanterna kÀnner sig tudelade i sin instÀllning till de olika skolsystemen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

För att barn sÄ smÄningom ska bli goda lÀsare Àr det betydelsefullt att frÀmja deras lÀsutveckling. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur man som lÀrare kan frÀmja elevernas lÀsutveckling under det första skolÄret. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort undersökningen i Är 1 och intervjuat sju elever, tre lÀrare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berÀttar om sin lÀsning och hur lÀsundervisningen ser ut i Är 1 Àr intressant att undersöka parallellt för att fÄ en uppfattning om vad som kan frÀmja elevernas lÀsutveckling. Resultatet visar pÄ en i huvudsak fomaliserad undervisning.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna anvÀnder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien Àr den stora förekomst av mobbning som finns i skolans vÀrld och hur försöken till att bekÀmpa mobbningen gÄr till. Metoden för studien bygger pÄintervjuer gjorda me dtvÄ rektorer frÄn tvÄ kommuner. I intervjuerna stÀlldes frÄgor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvÀnder sig av likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lÀrare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gÀllande gymnasieskolans yrkesÀmnen.Tidigare forskning visar att datoranvÀndning fyller en viktig funktion i kunskap och lÀrande och att dator/Internet som verktyg i undervisning Àr ett sÀtt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersÀtter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. DÀremot kan dator/Internet vara nödvÀndigt i vissa moment i undervisning för att uppnÄ den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lÀrares uppfattningar om vÀrdegrunden och hur de arbetar med vÀrdegrundsundervisningen i grundskolans senare Är.I vÄr studie har vi intervjuat fyra SO-lÀrare som Àr verksamma pÄ olika skolor. Deras vÀrdegrundsundervisning Àr upplagd pÄ olika sÀtt, vÀrdegrundsundervisning som Àr integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristÄende Àmne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lÀrare med avsikten att fÄ en förstÄelse för deras uppfattningar om och arbete med vÀrdegrundsuppdraget utifrÄn styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gÀllande vÀrdegrundsarbetet.Resultatet visar att lÀrare Àr vÀl insatta i vÀrdegrunden, men att de tolkar den pÄ olika sÀtt. Detta yttrar sig pÄ olika sÀtt i deras undervisning. Trots denna variation i sÀttet att se pÄ vÀrdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten.

Matematikboken har under mÄnga Är varit ett hett Àmne, bÄde inom skolvÀsendet och media. De teorier som finns inom Àmnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. DÀrav blir vÄrt syfte att beskriva hur lÀrare ser pÄ anvÀndningen av matematikboken som lÀromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersÀtta matematikboken. Empirin har hÀmtats frÄn fem semistrukturerade intervjuer av matematiklÀrare pÄ mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken dÄ de upplever att det ör en trygghet.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Syftet Àr att göra en inventering av mÄlgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger pÄ empiri som samlades in genom reseberÀttelser under tvÄ veckors fÀltstudier. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. UtifrÄn reseberÀttelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrÄgar Àr: kultur, autenticitet, natur, gÀstfrihet, rekreation, bekvÀmlighet, litteratur, mat och vin, shopping och Àventyr..

HistorieÀmnet Àr ett komplext och vittomfattande Àmne, som trots sitt stora innehÄll och ambitiösa mÄlsÀttningar, paradoxalt nog har fÄtt ett allt mindre utrymme i skolan. Det Àr av denna anledning, angelÀget att lyfta frÄgor om Àmnets syfte, innehÄll och metoder i skolan. Denna studie syftar till att skapa en ökad förstÄelse för historieÀmnets plats i skolan. FrÄgorna studien utgÄr ifrÄn Àr de didaktiska: Vad? Hur? Och Varför? Genom en genomgÄng av styrdokumentens, samt den historiedidaktiska forskningens syn pÄ Àmnet, kommer en historieundervisning i dagen, som enligt dessa, bör strÀva mot utvecklandet av elevernas historiemedvetande ? förmÄgan att orientera sig i de temporala tidsdimensionerna dÄ, nu och sedan.

MÄlet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om skolan Àr en del av verkligheten i den bemÀrkelsen att so-lÀrarna anvÀnder sig av studiebesök och mÀnniskomöten inom sina so-Àmnen pÄ högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frÄgat fyra elever respektive fyra lÀrare vad de anser i den hÀr frÄgan. NÀr det gÀller elevernas uppfattning sÄ visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och mÀnniskomöten inom de olika so-Àmnena och de har kvarstÄende minnen frÄn olika utfÀrder och besök av personer pÄ skolan. Resultaten visade ocksÄ att hÀlften av de utfrÄgade eleverna Àr nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. LÀrarna dÀremot vill göra mer Àn vad de anser sig ha möjlighet till.