Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid tvÄ olika grundskolor arbetade utifrÄn ett interkulturellt perspektiv samt Àven undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi anvÀnde oss av i vÄr uppsats var ett interkulturellt perspektiv. UtifrÄn det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, sprÄk, mÄngkultur och identitet. Metoderna som anvÀndes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas frÀmst genom att pedagogerna uppmÀrksammar och arbetar med elevernas sprÄk och kulturer.

I denna studie undersöker jag simuleringen Minecraft som möjligt kompletterande lÀromedel i SO-undervisningen i Ärskurserna 1-3. Jag undersöker hur man kan anvÀnda Minecraft, om det förekommer nÄgon genusskillnad hos elever gÀllande motivationen att anvÀnda Minecraft som lÀromedel och hur frukt- och gÄngbar simuleringen Àr gÀllande simuleringens tillgÀnglighet, mekanik och innehÄll. Undersökningen stÄr pÄ fyra ben; 1) Eget anvÀndande av Minecraft, 2) En enkÀtundersökning till yrkesverksamma pedagoger i gÀllande Ärskurser, 3) intervjuer av elever i gÀllande Ärskurser samt 4) en omfattande litteraturstudie baserad pÄ teorier om spelbaserat lÀrande, tidigare fallstudier om dator- och tv-spel i undervisningen samt en analys utifrÄn den nu rÄdande lÀroplanen inom SO-Àmnena i Ärskurserna 1-3. Vid slutet av denna studie fastslÄr jag att det, utifrÄn min forskning, inte förekommer nÄgon mÀrkbar motivationsskillnad mellan flickor och pojkar att anvÀnda Minecraft i skolan och att sjÀlva anvÀndandet av simuleringen bör vara som komplement till övrig undervisning med den narration som Minecraft saknar. AnvÀndandet av Minecraft bör konkret anvÀndas med tydliga mÄl och delmÄl för eleverna.

Syftet med vÄr studie Àr att skapa en handledning för pedagoger om hur det gÄr att pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor i skolan dÄ vi idag lever i ett samhÀlle dÀr diskriminering, krÀnkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade Àktenskap, könsbyten samt hbt-frÄgor. Det Àr denna paradox vi valt att belysa och utgÄ ifrÄn i vÄr studie. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: PÄ vilket sÀtt kan pedagoger pÄbörja ett arbete med hbt-frÄgor för att frÀmja visionen om en skola för alla? LitteraturgenomgÄngen beskriver vad tidigare forskning och artiklar sÀger om lÀrarens roll kring hbt-frÄgor i skolan och om hur klimatet kring dessa frÄgor Àr samt vad skollag och styrdokument pÄvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgÄngspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av textanalys som metod för att fÄ fram ett resultat gÀllande vÄr frÄgestÀllning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frÄgor riktade till pedagoger.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Under vÄr tid vid lÀrarutbildningen pÄ Malmö Högskola har vi som blivande KME (Kultur, media och estetik) -lÀrare fÄtt lÀra oss olika metoder för att lÀra ut och ta emot kunskap, samt olika sÀtt att se pÄ lÀrande. Att anvÀnda olika sorters kulturyttringar och medier i undervisningen blev för oss ett genomgÄende synsÀtt i mötet med vÄra elever. LikvÀl uppfattade vi bÄda att det var en kultur- och medieform som förbisÄgs av skolan, nÀmligen tv- och dataspel, och vi stÀllde oss undrande till varför sÄ var fallet. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ svar pÄ denna frÄga genom att undersöka sjÀlva instÀllningen till tv- och dataspel, hos sÄvÀl elever som lÀrare. Vi Àr Àven intresserade av deras erfarenheter kring anvÀndandet av tv- och dataspel i undervisningen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Syftet med arbetet Àr att belysa pedagogernas syn pÄ modersmÄlsundervisning och modersmÄlspersonals betydelse i de utvalda tvÄsprÄkiga klasserna frÄn tvÄ olika skolor. Jag vill Àven belysa pedagogernas arbetssÀtt nÀr det gÀller att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk och identitet i den tvÄsprÄkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frÄgestÀllningar. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod i form av Ätta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna Àr fem modersmÄlslÀrare och tre svenskklasslÀrare.

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare framstÀllt Sverigedemokraterna inför skolvalet 2010, sett utifrÄn skolans demokratiuppdrag och ett Àmnesdidaktiskt perspektiv. För att uppnÄ arbetets syfte intervjuades fem samhÀllskunskapslÀrare som undervisar pÄ gymnasiet. LÀrarnas definition av demokratiundervisning, deras undervisning i demokrati samt deras behandling av Sverigedemokraterna har undersökts. Resultaten frÄn intervjuerna analyseras med hjÀlp av skolans styrdokument, teoretiska utgÄngspunkter i skolans demokratiuppdrag och tidigare forskning om hur Sverigedemokraterna behandlats i skolan. Slutsatser som dragits i arbetet bestÄr i att lÀrarna definierar demokratiundervisning olika.

Detta examensjobb fokuserar pÄ hur lÀrare sjÀlva ser pÄ fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta pÄverkar lÀrandet i skolan. Arbetet Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den Àr samtidigt Àven en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lÀrare har en uppfattning om att det mest grundlÀggande för ett bra ledarskap Àr att man som lÀrare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig Àr det mest grundlÀggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig Àven vara viktigt för att eleverna ska lÀra sig sÄ mycket som möjligt i skolan, och att det Àr grundstenen för att motivera eleverna till att lÀra..

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjĂ€lpte mig att hitta de religiösa skĂ€llen till slöjanvĂ€ndning.Syfte: Syfte med denna studie Ă€r att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det Ă€r intressant att se om det Ă€r religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bĂ€rande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod anvĂ€ndes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med tvĂ„ övergripande frĂ„gor. Sju informanter intervjuades i olika Ă„ldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett bĂ„de med telefon och med mötes intervjuer pĂ„ plats dĂ€r jag har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ frĂ„gor: Varför bĂ€r/ inte bĂ€r du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ i hur stor utstrÀckning slöjdlÀrare anvÀnder sig av det utbud avmuseilektioner som finns pÄ Göteborgs museer och institutioner. Syftet Àr vidare att undersöka pÄ vilka olika sÀttslöjdlÀrare anvÀnder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda pÄ varför slöjdlÀrareanvÀnder studiebesök i sin undervisning och om de inte anvÀnds, vilka skÀl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med Ätta verksamma slöjdlÀrare som undervisar i Ärskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hÀlften av lÀrarna frekvent anvÀntstudiebesök i sin undervisning men det Àr enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.