Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Invandrarungdomarna som gÄr tre Är i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lÀra kÀnna svenskfödda ungdomar för att utveckla sprÄket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket Àr en besvÀrlig situation i skolan.Syftet med studien Àr att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod anvÀndes för att den gav möjlighet att nÀrma sig informanterna. DÀrmed uppnÄddes syftet och frÄgestÀllningarna besvarades.Den sociokulturella teorin som anvÀndes i uppsatsen lyfter fram problemomrÄdet, alltsÄ invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhÀllet samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de kÀnner nÀr de möter svenskfödda ungdomar.Segregationen Àr tydlig mellan de tvÄ grupperna pÄ grund av att det Àr svÄrt med kommunikationen mellan dem.Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella..

Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s vÀrdegrund och den kunskapssyn den bygger pÄ. Vidare berörs de filosofiska utgÄngspunkterna för ett relationellt synsÀtt, nÄgra utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ÀmneslÀrares professionalism definieras med en relationell syn pÄ lÀrande och utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstÄs i skolan. Efter observationer av klassrumsundervisning och intervjuer av ÀmneslÀrare pÄ en 7-9 skola, framtrÀder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget pÄ den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att nÀrma de specialpedagogiska strÀvandena med allmÀnpedagogikens, sÄ att arbetet för elever i svÄrighet genomsyrar all undervisning i skolan..

AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. NÀr det nu har gÄtt ett lÀsÄr Àr det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka gymnasielÀrarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utstrÀckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lÀrande, sÄsom innehÄll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgÄngspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lÀrare om vad utbildning i entreprenörskap innebÀr. För vissa lÀrare Àr entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik stÄr i fokus för denna uppsats. En utgÄngspunkt Àr att den politik som styr skolan Àven har inverkan pÄ, och Àr en produkt av, de diskurser som rÄder i samhÀllet nÀr det gÀller dessa frÄgor. Min undersökning Àr baserad pÄ situationen i Guatemala. DÀr finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvÄsprÄkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag hÀr genomför. Uppsatsen innehÄller Àven en jÀmförelse med lÀrares tankar kring detta pÄ plats i Guatemala, baserat pÄ vistelse och materialinsamling dÀr.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Skolverket redogör i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 för att undervisning i skolan ska innehÄlla olika arbetsformer och varierande arbetssÀtt för eleverna att nÄ samma mÄl. Ett sÀtt att variera klassrumsundervisning Àr genom utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik Àr ett komplement till traditionell undervisning och handlar om att undervisning och lÀrande sker genom upplevelser i utemiljön. Utomhuspedagogik krÀver ett vÀxelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftet med denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen pÄ högstadiet var ett vÀl motiverat sÀtt att variera undervisningen, med avseende pÄ hur elever pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn ett sÄvÀl lÀrar- som elevperspektiv. För studien utfördes semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och sex elever frÄn tvÄ olika skolor i SkÄne.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

PopulÀrmusik Àr nÄgot som de flesta elever kommer i kontakt med dagligen via radio, TV, skivor och Internet. Det Àr ocksÄ nÄgot som uppskattas och anvÀnds/lyssnas pÄ av mÄnga elever. Huvudsyftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur populÀrmusik anvÀnds och kan anvÀndas i undervisningen, med inriktning pÄ Àmnen, metoder och mÄl. För att fÄ svar pÄ detta lÀste jag om olika sÀtt att beskriva kulturbegreppet, hur synen varit pÄ populÀrmusik i skolan genom Ären samt olika sÀtt som man har arbetat med den i skolan. UtifrÄn dessa litteraturstudier utformade jag sedan intervjuer som jag sedan anvÀnde nÀr jag intervjuade sex lÀrare/fritidspedagoger pÄ olika skolor i UmeÄ.Mina erfarenheter frÄn egna skolÄr var att man ofta anvÀnt populÀrmusik i undervisningen som ett sÀtt att ?ha skoj?.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola dĂ€r anvĂ€ndandet av estetiska lĂ€roprocesser Ă€r centrala. Jag har undersökt vad lĂ€rare, kulturpedagoger och elever sĂ€ger om elevernas lĂ€rande i projektet FRAMÅT. Det hĂ€r Ă€r ett projekt dĂ€r Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkstĂ€llandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolĂ„r Ă„tta runtom i SkĂ„ne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av en hermeneutisk ansats nĂ€r jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lĂ€rare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik.