Denna studie har som utgÄngspunkt att analysera lÀroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att anvÀnda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptÀcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid Àr begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjÀmt pÄgÄende process som Àr nÀra sammanlÀnkad med identitet, nationalitet och lÀrande. DÀrför Àr det relevant att studera lÀroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegÄngar kring uppdelningen av ?vi-och-dem? ser ut.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur blivande lÀrare i religionskunskap som sjÀlva var troendeeller icke-troende sÄg pÄ sin egen roll som lÀrare i den icke-konfessionella skolan. UtifrÄn syftetformulerades tre frÄgor. Dessa undrade hur de blivande lÀrarna resonerade kring för- respektivenackdelar med att vara troende eller icke-troende lÀrare i religionskunskap i Sverige idag samt hur de förhöll sig till skolans krav pÄ en allsidig och saklig undervisning utifrÄn att de sjÀlva var troende eller icke-troende. Den metod som har anvÀnts Àr enskilda kvalitativa intervjuer. Totalt har Ätta personer intervjuats.

Som No-lÀrare vill jag kunna utnyttja den facklitteratur för barn som finns tillgÀnglig för skolorna, och behöver dÀrför finna redskap för att kunna avgöra vad som Àr bra och anvÀndbar litteratur i undervisningssammanhang. För att fÄ svar pÄ om facklitteratur för barn Àr ett bra lÀromedel i NO-undervisningen har jag undersökt hur omrÄdet vatten beskrivs i fyra faktaböcker. I min bakgrund har jag försökt klara upp vem lÀsaren Àr - utifrÄn skolans vÀrdegrund - samt vad bra Àmneskunskaper och ett bra sprÄk innebÀr - utifrÄn lÀrandeprocesser och utifrÄn hur en text ska se ut för att gynna lÀsförstÄelsen. I vÀrdegrunden har jag framför allt tittat pÄ genus, kultur och etnicitet. Avslutningsvis har jag gjort en beskrivning av vad kursplanerna sÀger att elever ska kunna om vatten efter femte skolÄret samt en beskrivning av vanliga elevförestÀllningar inför olika fenomen kopplade till vatten.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Information och kommunikationsteknologin i vÄrt samhÀlle Àr i stÀndig utveckling och allt eftersom takten ökar, vÀxer kunskapsbehovet hos befolkningen allt mer. Detta stÀller krav pÄ dagens pedagoger. De blir tvungna att Àndra sitt förhÄllningssÀtt och sina metoder för att anpassa sig efter elevernas kunskapsbehov.Syftet med studien Àr att studera nÄgra lÀrares attityder till och de möjligheter de anser sig ha att anvÀnda datorn i sin undervisning. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor genom ett elektroniskt enkÀtutskick. Resultatet visar att pedagogerna har en positiv instÀllning till da-torn som ett mÄngfacetterat verktyg i undervisningen, trots hinder som bristande utbildning i Àmnet och den knappa tillgÀngligheten av datorer i skolan..

Intresset för det valda uppsatsÀmnet uppstod av att se om det Àr kultur som pÄverkar varumÀrkesassociationer. Det var dÀrmed intressant att fördjupa sig i tvÄ olika kulturer, nÀmligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intressevÀckande, dÄ det handlar om en jÀmförelse mellan dessa tvÄ lÀnder och för att ?verklighetsförankra? studien.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumÀrkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstÄr Àr kulturellt bakgrund.

Varje Är drabbas ett stort antal diabetiker av fotsÄrsproblem och det Àr vÄr uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsÄr hos patienter med diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som tvÄ teman, undervisning och kunskap och det framgÄr att sjuksköterskan kan anvÀnda sig av bÄde individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsÄr. KunskapsnivÄn har visat sig vara bristfÀllig vad gÀller god omvÄrdnad vid fotvÄrd och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sÄrvÄrd.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts pÄ ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprÀtthÄlla och föra vidare organisationskulturen. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur större hÀndelser har pÄverkat bolagets kultur. I undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. En sÄdan metod lÀmpar sig bÀst dÄ studerande av organisationskultur innebÀr tolkningar av mÀnniskors tankar, handlingar och beteenden.   Det rÄder delade meningar i frÄgan om ledningen kan styra organisationskultur.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Skollagen beskriver att undervisning Àr det arbete som förskollÀraren genomför utifrÄn lÀroplanens mÄl. Studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra den planerade undervisningen i förskolan i tvÄ lÀnder. Genom att jÀmföra svensk förskola med ukrainsk förskola blev det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan dessa lÀnders sÀtt att bedriva planerad undervisning. Datan samlades in genom observationer och analysen genomfördes med hjÀlp av att kategorisera materialet utifrÄn de valda aspekterna; organsation, innehÄll, barns delaktighet och inflytande samt miljö. Resultatet visade att undervisningen i svensk och ukrainsk förskola bÄde hade likheter och skillnader.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en receptionsanalys av HÀrskarringens bilder av mÀn diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhÀllet och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört tvÄ gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta kÀllmaterial analyserades med hjÀlp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis Àr sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade Àven medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.

Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nĂ„ en utökad dialog med hjĂ€lp av molntjĂ€nster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, SĂ€rskild LĂ€rarutbildning för lĂ€rare i yrkesĂ€mnen pĂ„ gymnasiet, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola.