Syftet med mitt examensarbete Àr att bidra med ökad kunskap om och förstÄelse för invandrarelevers situation i skolan vad gÀller bemötande, trivsel och lÀrande. FrÄgestÀllningarna jag utgick ifrÄn var: Hur upplever invandrarelever sig sjÀlva och hur blir de bemötta i skolan av lÀrare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i tvÄ olika kulturer? Undersökningen grundas pÄ kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mÄngkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna Àr födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lÀrare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan Àr att lÀra sig olika saker och att trÀffa kompisar, men fÄ elever har berÀttat om sitt sprÄk och ursprungsland pÄ lektioner men dÀremot för kamrater pÄ raster.

Dokumentation and evaluation of an teachingexperiment with integration of the subjekt handikraft into thematic teatching according to the marchtalplan..

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att ta reda pĂ„ om anvĂ€ndning av Concept Cartoons, som hjĂ€lpmedel vid naturvetenskaplig undervisning, kan skapa elevdiskussioner som har sĂ„dana kvaliteter att det gynnar naturvetenskaplig begreppsbildning. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i en skola i Östra Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 12 elever i Ă„r 5. Undersökningsunderlaget samlades in genom bandinspelningar av gruppdiskussioner, enskilda elevintervjuer samt observationer. Resultatet visade att enbart Concept Cartoons som hjĂ€lpmedel inte Ă€r tillrĂ€ckligt för att skapa kvalitativa diskussioner.

Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast Àr baserad pÄ en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motstÄndaren, egna styrkor och geografi, för att nÀmna nÄgra, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och dÀrför upplevs den naturlig. NÄgot som Àr naturligt utsÀtts inte för medveten reflektion och dÀrför tillÄts den kontrollera dess medlemmar. Detta Àr uppsatsens identifierade problemomrÄde och det Àr hÀr som uppsatsen fokuserar.Denna uppsats försöker sÀtta ord pÄ denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivÄer. Dilemmat Àr dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vilken omfattning eleverna fÄr arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de fÄr kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssÀtt som lÀrarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berÀttar att nÀr eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt sprÄk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt sprÄk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att eleverna fÄr möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin sprÄkliga förmÄga som Àr en förutsÀttning för att eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla en matematisk förstÄelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om berÀttandet har nÄgon plats i dagens undervisning. Med berÀttande menar vi att en person muntligt berÀttar innehÄllet i en text för andra. Vi undersökte om det fanns nÄgon skillnad mellan hur barn uppfattar och minns en text beroende pÄ om de fÄr den berÀttad för sig eller om de lÀser texten sjÀlva. Vi ville ocksÄ sÀtta fokus pÄ barns skapande av inre bilder.VÄrt arbete inleds med en genomgÄng av litteratur i Àmnet berÀttande. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 4 med 24 elever.

Utvecklingen mot mÄngkulturella samhÀllen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som frÀmlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka pÄ vilket sÀtt skolan Àr betydelsefull för det mÄngkulturella samhÀllet, hur skolan hÀri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares syn pÄ gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning pÄ gymnasiets estetiska program. Vi anvÀnde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lÀrare frÄn fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna till största delen var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning.

VÄr undersökning handlar om vad och i vilka sammanhang flickor respektive pojkar lÀser i skolÄr 3 pÄ X-skolan. Den handlar Àven om hur lÀrarna i skolÄr 3 pÄ X-skolan arbetar för att frÀmja elevernas lÀsintressen. För att undersöka detta har vi genomfört en enkÀtundersökning, elevintervjuer, lÀrarintervjuer samt klassrumsobservationer. I vÄr undersökning kommer vi fram till att mysterieböcker och relationsböcker Àr de mest populÀra böckerna bland bÄde flickor och pojkar i skolan. Flickorna lÀser dessa böcker Àven pÄ fritiden vilket pojkarna inte gör.

Mitt arbete baseras pĂ„ intervjuer som jag gjort med tre svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare pĂ„ en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar lĂ€rarna i sin undervisning i svenska som andrasprĂ„k. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sĂ€tt att förhĂ„lla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatĂ­onen ser ut i skolorna i allmĂ€nhet nĂ€r det gĂ€ller svenska som andrasprĂ„ksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer sĂ„som mĂ„ldokument, elevantal och elevernas förutsĂ€ttningar spelade stor roll för lĂ€rarnas undervisning.

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Syftet med studien var att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsÀttningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring Àmnet, samt vad som finns skrivet i LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angÄende detta. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lÀrare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansÄg att individanpassad undervisning Àr nödvÀndigt för att kunna ta hÀnsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lÀrare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfÀllen..

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lÄgstadiet. Hur lÀrare tillÀmpar sin undervisning med hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov och hur lÀrarna beskriver att de arbetar utifrÄn individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades pÄ den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma lÀrare i tvÄ olika skolor. Resultatet visade att samtliga lÀrare ansÄg att det Àr viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte Àven att det Àr svÄrt att individanpassa till 100 % pÄ grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lÀrarna varierade undervisningen och lade mer fokus pÄ de elever som hade svÄrt att uppnÄ mÄlen.