Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning undersöka vilka faktorer som Àr centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och betygskriterier.UtifrÄn tidigare forskning, rapporter och utvÀrderingar, kursplaner och betygskriterier frÄn Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lÀrteorier med huvudfokus pÄ bedömning av elevers problemlösningsförmÄga.Analysen har visat att det finns vissa frÄgor som lÀraren bör tÀnka pÄ vid bedömning av elevens problemlösningsförmÄga; vilka förmÄgor som ska testas och hur detta ska göras, elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, pÄ vilket sÀtt eleven har förstÄtt uppgiften, elevens möjlighet att lösa problemet, hur eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper eleven har anvÀnt sig av, vilka slutsatser eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier eleven har uppfyllt..

Den hÀr studien tar sin utgÄngspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ÀmnesomrÄdena i skolsammanhang. Syftet Àr att undersöka vad flickor tÀnker om Àmnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det pÄverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 3. I undersökningen anvÀndes intervjuer, fokussamtal och enkÀter. Resultaten visar att ett personligt Àmnesintresse, den egna förmÄgan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor vÀljer naturvetenskapliga och tekniska studier.

I bakgrunden presenteras Àmnet hem- och konsumentkunskap och dess roll iskolundervisningen. Kort om Àmnets historia samt utveckling fram till idag med fokus pÄsparandet, Àven hur staten bedrivit en konsumentuppfostran och varför det Àr nödvÀndigt förmÀnniskor att ha en sund ekonomi. Att Àmnet sparande Àr aktuellt bekrÀftas ytterligare dÄ Tvprogram utformas efter personers ekonomiska missöden, vilket ges exempel pÄ i bakgrunden.Syftet Àr att se hur olika kursplaner i hem- och konsumentkunskap berör sparande och vadsom nÀmns i motsvarande lÀroböcker samt eventuella andra material. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap vÀljer att utforma sin undervisning omsparande och varför de vÀljer sin strategi. För att besvara detta syfte anvÀndesdokumentanalys dessutom intervjuades fem lÀrare i hem- och konsumentkunskap.I resultatet presenteras innehÄllet i tre olika kursplaner i hem- och konsumentkunskap,motsvarande lÀroböckers innehÄll samt annat lÀromedel om sparande.

Syftet med denna studie var att göra en komparativ undersökning mellan Sverige och Norge respektive Sverige och Danmark om hur hÀlsobegreppet anvÀnds i kursplanerna i idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka olika synsÀtt kring hÀlsobegreppet kan urskiljas? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kursplanerna? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys dÀr kursplaner frÄn Sverige, Norge och Danmark har analyserats. Kursplanerna har analyserats utifrÄn en framtagen analysmodell. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr Aaron Antonovskys teori kring KASAM, kÀnslan av sammanhang. Resultatet visar att den fysiska hÀlsan Àr dominerande i samtliga kursplaner och att den psykiska hÀlsan har större utrymme i den norska och den danska kursplanen jÀmfört med den svenska kursplanen.  .

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically?                      For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis.                      My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey.

Arbetet bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av synen pÄ gymnasieskolans olika delar mellan Ären 1965 och 1994 som idémÀssigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte Àr att problematisera denna syn utifrÄn ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom tvÄ frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förÀndras under den undersöka tidsperioden. Den andra frÄgan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika Àmnenas kursplaner under tidsperioden. KÀllmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att pÄ sÄ sÀtt utvinna de idéer som utrycks.

Med bakgrund i forskning kring lÀrares professionalisering, om de styrdokument som studeras och Àmnena som de gÀller för genomförs en jÀmförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade Är 2000) och Àmnesplaner (Gy11). UtifrÄn en design som nyttjar förÀndrings- och referenspunktsstrategierna anvÀnds en metod baserad pÄ kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som dÀrmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lÀrares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras Àven och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade Àmnesplanerna Àn i de studerade kursplanerna och dÀrmed att utrymmet för lÀrares professionalisering minskat i Àmnesplanerna jÀmfört med i kursplanerna..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlÀrarnas lÀromedel förhÄller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger pÄ halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelÀrare; tvÄ lÀrare undervisar i Idrott och hÀlsa, en lÀrareundervisar i Biologi och tvÄ lÀrare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har Àven genomförten lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrÄn en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i lÀromedlen varpÄ den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvÀrdigt alternativ.

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

Detta Àr en studie som undersöker lÀrares instÀllningar kring omrÄdet joniserande strÄlning samt hur de upplever arbetsförutsÀttningarna inom detta omrÄde. Studien tar Àven upp skillnader mellan nya och gamla kursplaner (Lpf94 och Gy11) och lÀromedel i fysik och biologi analyseras.     I studien intervjuades sju gymnasielÀrare och sex lÀroböcker analyserades. Som teori har Post normal science (PNS) anvÀnts, vilket Àr en vetenskapsteori som föresprÄkar att man erkÀnner och tillÄter utomstÄende aktörer och andra discipliner Àn sin egna komma in i diskussionen. PNS krÀver att man ser pÄ saker frÄn flera olika synvinklar och ÀmnesomrÄden för att fÄ en helhet. PNS brukar tillÀmpas nÀr fakta Àr osÀkra, vÀrdena omtvistade och insatserna höga samt nÀr problemet innehÄller lika mycket politik och vÀrdering som vetenskap.     Resultatet av studien visade att lÀrarna hade en ganska avspÀnd instÀllning till joniserande strÄlning, ofta med en vetenskaplig grund för sina argument och Äsikter.

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt det Ă€r möjligt att arbeta över de gamla grĂ€nserna mellan teoretiska och praktiska Ă€mnen. Jag har valt att inrikta mig pĂ„ Historia och Hem- och konsumentkunskap. FrĂ„gestĂ€llningarna som ligger som grund för arbetet Ă€r: PĂ„ vilka sĂ€tt Ă€r ett samarbete mellan historia och hemkunskap möjligt? Finns det stöd i kursplaner och lĂ€roböcker för ett sĂ„dant samarbete? Är det viktigt att samarbeta över grĂ€nserna pĂ„ detta sĂ€tt? Om det Ă€r viktigt, varför i sĂ„ fall? Har hem- och konsumentkunskap i sig ett historiskt perspektiv? För att uppnĂ„ mitt syfte har jag anvĂ€nt mig av intervjuer, skriftliga kĂ€llor och analyser av kursplaner och lĂ€romedel. Mina teoretiska ramar handlar om Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt och historiskt perspektiv.

För att utröna vad gymnasielÀrare i biologi och naturkunskap tycker om sina lÀroböcker, samt hur de anvÀnds i undervisningen utfördes intervjuer med lÀrare. LÀrarna arbetade pÄ tvÄ olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de anvÀnder sig av lÀroboken i undervisningen och vad de tycker Àr viktigt att lÀra ut. HÀlften av lÀrarna var positiva till de lÀroböcker som anvÀnds i undervisningen. De som var negativa till lÀroböcker ansÄg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.