Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan pÄverka vilket utrymme naturvetenskapen fÄr i skolans lÀgre Äldrar. Med utrymme menar vi tiden som Àgnas Ät Àmnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förstÄelsen frÀmjas av tidiga positiva upplevelser av Àmnet och vetenskaplig trÀning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts pÄ tre skolor.

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Det finns lÀrare som planerar sin undervisning utan att undersöka hur effektiv den Àr i att komma till rÀtta med studenternas missuppfattningar. En lÀrare som vet vilka missuppfattningar som Àr vanliga och leder till felaktiga svar tror jag har större möjlighet att utforma undervisningen pÄ ett sÀtt som fÄr eleverna att göra sig av med sina missuppfattningar och dÀrmed svara rÀtt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieelever i början av tredje Ärskursen pÄ det naturvetenskapliga programmet uppfattar biologiska begrepp. Verktyget som anvÀndes för att undersöka elevernas begreppsuppfattning var Biology Concept Inventory (BCI). Testet besvarades av 66 svenska gymnasieelever i sista Äret pÄ det naturvetenskapliga programmet.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Under lÀrarutbildningen hÀr pÄ Malmö högskola har jag hela tiden pÄmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter lÀroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lÀrare arbeta efter kursplan och lÀroplan Àr dÀrför en sjÀlvklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i Är 3 som ska börja gÀlla frÄn och med höstterminen 2008. De har Àven som mÄl att införa nationella prov i matematik i Är 3 under vÄrterminen 2009. Syftet med denna studie Àr att undersöka matematiklÀrares attityder och instÀllningar till dessa nya mÄl att uppnÄ och de nya nationella proven i matematik i Är 3.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och elever upplever exkursioner i Àmnet biologi och frÄgestÀllningarna i denna studie Àr: Vilka mÄl har lÀrarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begrÀnsningar upplever de att de har för att uppnÄ dessa mÄl? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mÄl tror eleverna att lÀrarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lÀr sig nÄgot under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av bÄde lÀrare och elever pÄ en medelstor högstadieskola i södra Sverige. LÀrarnas mÄl Àr att fÄ eleverna att kÀnna sig bekvÀma i naturen samt att de ska förstÄ hur naturen hÀnger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sÀtt att variera undervisningen pÄ. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omvÀxlande samtidigt som de kÀnner en viss rÀdsla för skog och smÄkryp.

I denna studie analyseras vilken Ă€mnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan Ă„r 1962 och 2011. Detta görs genom tvĂ„ separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrĂ„n utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgĂ„r istĂ€llet frĂ„n svenskĂ€mnesuppfattningarna svenska som fĂ€rdighetsĂ€mne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsĂ€mne, svenska som erfarenhetspedagogiskt Ă€mne samt svenska som personlig utveckling.Analysen visar hur synen pĂ„ svenskĂ€mnet förĂ€ndrats över tid dĂ„ utvecklingen inom utbildningsfilosofier gĂ„tt frĂ„n en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk Ă€mnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn pĂ„ svenskĂ€mnet i Lpo 94 och slutligen Ă„ter till en progressivistisk syn pĂ„ svenskĂ€mnet i Lgr 11. Analysen utifrĂ„n svenskĂ€mnesuppfattningar visar hur Ă€mnessynen gĂ„tt frĂ„n att handla frĂ€mst om ett fĂ€rdighetsĂ€mne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt Ă€mne i Lgr 80, via en jĂ€mn blandning av Ă€mnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt Ă€mne i Lgr 11.Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltsĂ„ varierat kraftigt över tid.

Perenner Àr vanliga prydnadsvÀxter i vÄra hemtrÀdgÄrdar. Vi odlar dem för deras blommor och/eller bladverks skull och skadegörare som minskar prydnadsvÀrdet Àr dÀrför inte uppskattade. Fluglarver som minerar bladen Àr en av flera sÄdana skadegörare som dock inte Àr sÀrskilt uppmÀrksammade inom vÀxtskyddsomrÄdet, bara ett fÄtal arter beskrivs inomsvensk litteratur.Denna litteraturstudie beskriver ett urval av 10 minerande flugarter förekommande i Sverige med vÀrdvÀxt, utbredning i Sverige och Norra Europa, biologi samt skadebild. De flesta arter Àr ganska monofaga och angriper ett fÄtal slÀkten, medan vissa Àr vÀldigt polyfaga med brett vÀrdvÀxtregister. Runt 100 perennslÀkten som Àr vanligt förekommande i Sverige Àr registrerade som vÀrdvÀxter för minerarflugor och drygt 100 arter av minerande flugarter pÄ dessa perennslÀkten finns i landet.

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt lÀromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika lÀromedel i biologi för Ärskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrÄn begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar, begrepp som ska tÀckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell lÀroplan, LGR11. Analysen görs utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt.ForskningsfrÄgorna för studien Àr- Hur har lÀromedelsförfattarna avgrÀnsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frÄgor om identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar? - GÄr det att identifiera tydliga mönster i hur innehÄllet presenteras mellan lÀromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i lÀromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jÀmstÀlldhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprÀtthÄlls förestÀllningar om tvÄ tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i lÀromedlen. .

Denna uppsats avser att jÀmföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar Àven till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bÀgge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bÀgge kursplanerna har kategoriserats utifrÄn Sven SÞdring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har tvÄ frÄgestÀllningar hÀmtats frÄn Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats pÄ de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bÀgge kursplanerna.

Syftet med uppsatsen Àr att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsÀttningarna för gymnasielÀrarens demokratiundervisning, och dÀrigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frÄgor vi stÀller Àr: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhÀllskunskapsÀmnet pÄ lÀrarhögskolorna; Hur framstÀlls demokratisynen i lÀroböckerna för gymnasieskolan i Àmnet samhÀllskunskap? Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som anvÀnds Àr en idéanalys dÄ demokratiteorierna appliceras pÄ materialet som Àr styrdokument (Lpf 94), lÀrarutbildningarnas kursplaner i samhÀllskunskap samt lÀromedel i samhÀllskunskapsÀmnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lÀrarens förutsÀttningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre Ättondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar pÄ frÄgor i anslutning till laborationen utvÀrderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvÀrderades ocksÄ i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivÄer pÄ sina svar och att de anvÀnt fler ord i svaren.