Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av Ă€mnet medicin. Inom Ă€mnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera mĂ€nniskokroppens uppbyggnad och funktion sĂ„vĂ€l vid hĂ€lsa som vid sjukdom. ÄmnesomrĂ„det studerar ocksĂ„ alla organisationsnivĂ„er i mĂ€nniskokroppen frĂ„n molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det Ă€nnu inte finns nĂ„gon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas Ă€mnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

ReligionsĂ€mnet har genomgĂ„tt stora förĂ€ndringar de senaste 100 Ă„ren, frĂ„n att ha varit ett konfessionellt kristendomsĂ€mne till att ha blivit ett Ă€mne prĂ€glat av förstĂ„else för andras kulturer och livsĂ„skĂ„dningar samt etik. Ämnet vĂ€cker mĂ„nga reaktioner och elever i gymnasieskolan har mĂ„nga Ă„sikter kring Ă€mnets innehĂ„ll och nytta. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur Ă€mnet har förĂ€ndrats genom att studera olika kursplaner. Vad som pĂ„verkat dessa förĂ€ndringar kommer ocksĂ„ att granskas. Att ta reda pĂ„ hur dagens gymnasieelever ser pĂ„ religionsĂ€mnet Ă€r ocksĂ„ en del av denna studie.

 Detta Àr endast en del av ett stort arbete, pÄ grund av omstÀndigheterna (till exempel möjligheten att publicera en power point) har vi varit tvungna att begrÀnsa vÄr publikation till lÀrarhandledningen. Det finns ocksÄ en elevutgÄva, power point-presentation samt ett prov som inte publiceras. För att ta del av dessa krÀvs möjlighet att komma Ät Biologi C för lÀrares kurswebb Vt-2008 pÄ Södertörns högskolas intranÀt. .

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lÀmnade mÄngkulturdebatten, Ätminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gÀllande att det att ett förhÄllningssÀtt utifrÄn interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, frÄn sÄvÀl politiker som pedagoger, har bestÄtt i att begreppet Àr abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieÀmnet och vilka möjligheter och/eller svÄrigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jÀmförande innehÄllsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spÀnning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur fÄr stor plats i de behandlade styrdokumenten Àven om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.

The Swedish Board of Agriculture initiated this undergraduate thesis. There is a database on their homepage that includes chemical treatments for different weed species. There is also space for preventive and mechanical control methods. This is an undergraduate thesis that reviews these control methods for the most important weeds in Sweden. The species reviewed are: Creeping perennials: Common Couch Elytrigia repens (L.) Desv. ex Nevski Creeping Thistle Cirsium arvense (L.) Scop. Perennial Sow-thistle Sonchus arvensis L. Field Horsetail Equisetum arvense L. Colt's-foot Tussilago farfara L. Stationary perennials: Dock Rumex L. Mugwort Artemisia vulgaris L. Dandelion Taraxacum F.

Examensarbetet beskriver hur styrdokumenten (lÀroplaner och kursplaner) för fysik har förÀndrats under den tid som grundskolan har funnits, dvs. frÄn 1962 fram till och med den senaste kursplanen som kom Är 2000. Man kan man se Àr att ansvaret för elevens utveckling allt mer skjuts över pÄ hemmet och den enskilde eleven. Man kan vidare se att kunskapsbegreppet har förÀndrats sÄ att förmÄgan att kommunicera sina fÀrdigheter blivit ett allt viktigare mÄtt pÄ kunskap. Den enskilda skolan och lÀraren fÄr med tiden allt mer frihet att utveckla undervisningen eftersom kursplanernas beskrivning av vilken kunskap som skall lÀras blir allt mer kortfattad.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Predation is one of many factors that form the structure of the macroinvertebrate community in lakes, wetlands and watercourses. Earlier studies lack an examination concerning how fish- and waterfowl predation affect macroinvertebrates during shorter periods in the spring. I performed an exclosure study in the shallow eutrophic Lake TĂ„kern which is located in the western part of Östergötland County, Sweden. The experiment was performed during a three week period (1-21 April 2012) when the water temperature was low and the density of migrating diving ducks was high. The experimental cages used included three out of four different treatments; general predation (open cages), bird exclusion (net with mesh size 90*45mm) and no predation (net with mesh size 1*1mm).

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

 Detta Àr endast en del av ett stort arbete, pÄ grund av omstÀndigheterna (till exempel möjligheten att publicera en power point) har vi varit tvungna att begrÀnsa vÄr publikation till lÀrarhandledningen. Det finns ocksÄ en elevutgÄva, power point-presentation samt ett prov som inte publiceras. För att ta del av dessa krÀvs möjlighet att komma Ät Biologi C för lÀrares kurswebb Vt-2008 pÄ Södertörns högskolas intranÀt. .

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

I oktober 2010 faststÀllde regeringen en ny lÀroplan med kursplaner för grundskolan som ska verkstÀllas under hösten 2011. NÀr det gÀllde kursplanen i religionskunskap föreslog Skolverket att alla fem vÀrldsreligionerna skulle fÄ lika mycket fokus i undervisningen medan regeringen menade att fokus skulle vara pÄ kristendomen Àven fortsÀttningsvis, precis som i den gamla kursplanen i religionskunskap. Detta Àr en viktig frÄga att belysa dÄ Sverige Àr och fortsÀtter att bli allt mer mÄngkulturellt.Denna religionsdidaktiska undersökning syftade till att jÀmföra vad representanter frÄn de Ätta riksdagspartierna i Sverige ansÄg om den nya uppkommande kursplanen i religionskunskap samt religionsundervisningen överlag. Med hjÀlp av intervjuer fick vi tillgÄng till partiernas stÄndpunkter gÀllande dessa frÄgor. Sammanfattningsvis kan vi sÀga att vi i slutsatsen kom fram till att de borgerliga partierna (M, FP, KD och C) samt sverigedemokraterna menade att den nya kursplanen med dess fokus pÄ kristendomen var bra samt att de ansÄg att lÀrare borde fokusera mer pÄ kristendomen Àn övriga religioner i religionsundervisningen.

BÄde internationella och nationella kunskapsundersökningar visar att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap har försÀmrats under flera Ärtionden. Svenska elever presterar relativt bra i naturvetenskap i Ärskurs 4 men det sker en kraftig förÀndring nÀr eleverna gÄr i Ärskurs 8. Intresset bakom studien Àr dÀrför att se hur den svenska biologiundervisningen genomförs i Ärskurs 4-6 eftersom elevernas instÀllning och kunskaper försÀmras efter dessa Ärskurser. I lÀroplanen framhÄlls ett antal förmÄgor inom vardera skolÀmne som eleverna ska utveckla i grundskolan. I biologiÀmnet finns tre förmÄgor och den förmÄga som jag upplever Àr viktig för att bibehÄlla intresset för Àmnet handlar om att eleven ska kunna anvÀnda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i mÀnniskokroppen, naturen och samhÀllet.I studien har nio grundskollÀrare intervjuats för att urskilja faktorer de upplever pÄverkar elevens möjligheter att utveckla förmÄgan.

Studiens syfte Àr att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn pÄ naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frÄgestÀllningar vi vill ha svar pÄ Àr: Hur ser skolcheferna och pedagogerna pÄ naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? PÄ vilket sÀtt Àr skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strÀvansmÄlen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger fördelade pÄ fyra förskolor uppdelat i tvÄ kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap.