Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Syftet med vÄr projektredogörelse var att skapa en teaterförestÀllning utifrÄn ungdomars tankar om sex- och samlevnad. För att teaterförestÀllningen skulle beröra Àmnen som var relevanta för vÄr mÄlgrupp delade vi ut ett frÄgeformulÀr i en gymnasieklass och har efter deras svar skapat vÄr gestaltning. FörestÀllningen spelade vi sedan upp för de ungdomar som hjÀlpt oss med inspirationen. För att bearbeta innehÄllet i teaterförestÀllningen med eleverna hade vi en efterföljande dramaworkshop dÀr vi, framförallt med hjÀlp av vÀrderingsövningar, synliggjorde elevernas tankar rörande kÀrlek, relationer och sex. VÄr förhoppning var att skapa ett komplement till dagens sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieundervisningen. Valet att behandla frÄgor rörande Àmnet sex- och samlevnad gjorde vi eftersom vi tidigare upplevt att Àmnet kan vara kÀnsligt att nÀrma sig i en skolsituation.

I detta lÀrarexamensarbete har vi undersökt lÀrares erfarenheter av narkotikaanvÀndning bland elever och hanteringen av detta. Vi har ocksÄ undersökt hur lÀrarna ser pÄ sina kunskaper och relationen mellan den egna kompetensen och möjligheten att hantera misstÀnka narkotikasituationer bland elever samt om de anser att det tillhör lÀrarens yrkesroll att hantera drogmissbruk bland elever. Undersökningen tog Àven upp om lÀrarna var medvetna om det fanns nÄgon handlingsplan mot droger pÄ skolan. Tio lÀrare i GÀllivare kommuns tÀtortsskolor i skolÄr 6-9 intervjuades. Som lÀrare följer man lÀroplanen och kursplaner för olika Àmnen samt skollagen som tar upp skolan och lÀrarens skyldighet att arbeta för varje enskild individs vÀlbefinnande.

Betyg och bedömning Àr ett omrÄde som stÀndigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya lÀroplaner och kursplaner tillkommer och det Àr upp till lÀrarna att anamma dem. Det Àr upp till lÀrarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det stÀller krav pÄ lÀrarna för att undervisningen, bedömningen och betygsÀttningen ska bli sÄ rÀttvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har pÄ detta, samt deras syn pÄ den senaste kursplanen i idrott och hÀlsa (Gy11). För att ta reda pÄ detta genomförde jag Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn gymnasieskolor i södra Sverige.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares instÀllning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien anvÀndes kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare i olika Äldrar, antal verksamma Är och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollÀrare arbetar i mindre utstrÀckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av lÀroplansmÄlen gÀllande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av lÀroplansmÄlet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.

Denna uppsats behandlar skildrandet av droger i framförallt skönlitterÀra texter och diskuterar Àmnets relevans i skolundervisning, hur man som lÀrare kan behandla Àmnet och vilken nytta och funktion det i sÄ fall kan fylla. Studien redogör för i huvudsak skönlitterÀra texter i Àmnet ur ett historiskt perspektiv med sporadiska neddykningar ocksÄ i essÀer, sjÀlvbiografier och facklitteratur. Metoden Àr en tematisk litteraturstudie dÀr de skönlitterÀra texterna samt den Àmnesrelaterade litteraturen fÄtt stÄ till grund för sjÀlva textanalysen och den didaktiska anknytningen. Resultatet visar pÄ hur skildrandet av droger inom skönlitteraturen förÀndrats genom tidens gÄng, frÄn det företrÀdesvis skildrande bruket av droger som en kÀlla till höjda upplevelser i religionens och konstens namn till att i större utstrÀckning behandla bruket av droger ur ett mer socialrealistiskt perspektiv. I och med den förÀndringen har majoriteten av de senare skildringarna prÀglats mer av verklighetens konsekvenser och Àr sÄledes inte fullt sÄ romantiska i sin underton som de tidigare skildringarna ofta tenderade att vara, Àven om det sÄ klart finns verk som skiljer sig frÄn mÀngden.

Denna studie har som syfte att beskriva en lĂ€rares tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att tydliggöra kunskapskraven i Lgr 11 som Ă€r relaterade till skriftlig sprĂ„kfĂ€rdighet i spanska, samt att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om detta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. I den hĂ€r studien anvĂ€nds uttrycket att tydliggöra i en bred mening, vari ingĂ„r bĂ„de lĂ€rarens verbalisering av kunskapskraven och alla aktiviteter som lĂ€raren sĂ€tter igĂ„ng och som ska hjĂ€lpa eleverna att utveckla en förstĂ„else för dessa.Undersökningen bygger pĂ„ en fallstudie i vilken olika kĂ€llor har anvĂ€nts: intervjuer med lĂ€raren och fyra elever, enkĂ€t, klassrumsobservationer, en matris och ett urval rĂ€ttade uppgifter.Resultatet visar att lĂ€raren och hennes elever verbaliserar sina tolkningar av kunskapskraven pĂ„ ett likadant sĂ€tt. För att tydliggöra kunskapskraven anvĂ€nder lĂ€raren flera olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, frĂ€mst utsagor om kvalitet och exempel pĂ„ korrekta meningar. Som utsagor om kvalitet anvĂ€nder lĂ€raren de formuleringar som finns i kursplanen, samtidigt som hon förklarar med andra ord och tydliggör för eleverna vilka konkreta tecken pĂ„ kvalitet dessa innebĂ€r i en text. Återkopplingen till eleverna Ă€r ocksĂ„ ett tillfĂ€lle för att tydliggöra kunskapskraven.Som metod för att tydliggöra kunskapskraven efterlyser eleverna framförallt konkreta rĂ„d om hur en text kan bli bĂ€ttre, samt att fĂ„ exempel pĂ„ bra och mindre bra texter.BĂ„de lĂ€raren och eleverna Ă€r tveksamma till vilken roll tydliggörande av kunskapskraven spelar i undervisningen..

SammanfattningUndervisningen i matematik Àr starkt beroende av lÀroböcker. Tidigare granskades lÀroböcker av staten, men i samband med decentraliseringen av skolan avskaffades denna granskning.LÀroböckernas innehÄll och upplÀgg skall styras av styrdokument och kursplaner. Detta inger en stark tilltro till lÀroböckernas tillförlitlighet. Tidigare forskning visar att undervisningen i matematik har mer fokus pÄ inlÀrning av strategier pÄ bekostnad av begreppsförstÄelse, pÄ grund av lÀroböckernas proceduella karaktÀr. Dock ser lÀroböckernas upplÀgg olika ut, bÄde vad gÀller innehÄll, begrepp och procedurer.VÄr studie innebÀr att genomföra en komparativ lÀroboksanalys med fokus pÄ skriftliga rÀknemetoder som matematiskt omrÄde.

BAKGRUND OCH SYFTE:Under vĂ„ra Ă„r som musikstudenter pĂ„ lĂ€rarutbildningen, sĂ„ mĂ€rkte vi bland vĂ„ra klasskamrater sĂ„vĂ€l som vĂ„ra kurslĂ€rare och lĂ€rare ute pĂ„ praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för omrĂ„den som rytmik och kör ? medan mĂ€nnen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade pĂ„ samma sak. Detta lĂ„g till grund för vĂ„r studie, dĂ€r vi ville ta reda pĂ„ hur musiklĂ€rare i omrĂ„det utformar sin undervisning. Vidare ville vi dĂ„ undersöka om det var nĂ„gon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lĂ€rarna ? och i sĂ„ fall vad detta berodde pĂ„.METOD:Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frĂ„gor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklĂ€rare.

Bakgrund: Studier visar att högskolestudenter kÀnner sig stressade flera dagar i veckan. Den mentala hÀlsan Àr nÄgot som pÄverkas av skolarbete och den pÄverkas Àven negativt av pressen och oron för den akademiska prestationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer. Metod: För att besvara syftet gjordes en intervjustudie med studenter pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Insamlingen av data gjordes i form av semistrukturerade intervjuer.

MÄldokument och betygskriterier pÄ nationell nivÄ Àr generellt utformade för att möjliggöra lokala tillÀmpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta stÀller krav pÄ skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lÀrarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller ocksÄ finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort frÄn ?inre mallar? nÀr bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen krÀver och olika begrepp benas ut.

Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga elevers intresse för lÀsning av skönlitteratur och förhÄllningssÀtt till och motiv för detta, samt sÀtta deras perspektiv i relation till deras svensklÀrare. Studien har gjorts genom elevenkÀter bland avgÄngselever pÄ bÄde studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet pÄ elevenkÀterna genomfördes sedan tvÄ svensklÀrarintervjuer. Jag har sökt tilltrÀde till lÀrarnas medvetande för att kunna jÀmföra det med elevernas svar pÄ enkÀten.Det föreligger begrÀnsningar i min studie gÀllande utformningen av elevenkÀterna. Vid anvÀndning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltsÄ inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet.

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.