Syftet med den hÀr undersökningen Àr att titta nÀrmare pÄ hur lÀraren arbetar med skönlitteraturen och hur ett medvetet arbete med utgÄngspunkt frÄn skönlitteraturen kan stimulera sÄvÀl lÀslusten som lÀsförstÄelsen. Vidare vill jag undersöka om det gÄr att se nÄgra skillnader pojkar respektive flickors fokusering kring innehÄllet i de olika texterna. Undersökningen gjordes i fjÀrdeklass under vÄren 2005. Klassen bestod av tjugotre elever varav sex ligger som grund för den hÀr undersökningen. För att ta reda pÄ detta har jag gjort intervjuer med elever samt en lÀrare.

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida begreppet hÀlsa kommer till uttryck i kursplaner förÀmnet idrott och hÀlsa frÄn 1962- 2011. VÄr erfarenhet Àr att begreppet Àr diffust och svÄrtolkat samt att det intefinns nÄgon enhetlig syn pÄ begreppet. Begreppet Àr inte konkret framskrivet vilket gör att det heller inte framgÄrhur man ska undervisa om hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa. Mot denna bakgrund ville vi studera hur begreppethÀlsa kommer till uttryck, förÀndrats och utvecklats över tid utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Hur kommer begreppet hÀlsa till uttryck i lÀroplanerna frÄn Lgr 62 till Lgr 11?2.

I denna tolkande studie undersöks samhÀllskunskapslÀrares förstÄelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag pÄ gymnasieskolan. Styrdokumenten sÄsom skollag, lÀroplaner och kursplaner i samhÀllskunskap ÄlÀgger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsÀttas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgÄngspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angÄende tolkningar hur detta uppdrag kan omsÀttas. Detta material och skolans styrdokument sammanvÀvs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder pÄ att de fem intervjuade samhÀllskunskapslÀrarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och vÀrdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Uppsatsen Ett Àmne i tiden? - En studie över hur Àmnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli Àmnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har pÄverkat religionsÀmnets kursplaner och mÄl.För att uppnÄ syftet har följande frÄga besvarats:Hur har Àmnet biblisk historia och katekes förÀndrats och utvecklats frÄn 1842 till 1994?Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som anvÀnts Àr bland annatAlgotsson FrÄn katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och vÀrdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrÄgor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhÀlle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsÀmnet har anpassats och formats i takt med tiden.FrÄn att pÄ 1800-talet endast innehÄlla den evangelisk-lutherska lÀran har religionsÀmnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsÄskÄdning. Den röda trÄden i undervisnings ochlÀroplaner har varit etik.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport LÀromedlens roll i undervisningen (2006) anvÀnder lÀrare i grundskolan lÀromedel, ofta en lÀrobok, som huvudsakliga utgÄngspunkt i planeringen av undervisningen, men Àven som verktyg i sjÀlva undervisningen. I samma rapport framgÄr att lÀrare ofta anser att om de bara följer en lÀrobok sÀkerstÀller det att undervisningen följer lÀro- och kursplaner. Att lÀroböcker ges en sÄpass hög legitimitet av lÀrare skapar intresse av att undersöka om det Àr lÀmpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas lÀroplaner i en politisk kamp mellan olika ideologier och slutresultatet kan klassas som ideologiskt. Det Àr dÀrmed av intresse att bedriva forskning inom omrÄdet och göra en jÀmförande ideologisk analys av Lgr 11 och lÀroböcker.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra ideologin sÄ som den uttrycks i SamhÀlle i dag 9 (2013) med ideologin sÄ som den uttrycks i Lgr 11.Metod: UtifrÄn Ball & Daggers (2011) ideologidefinition och med hjÀlp av centrala begrepp sÄ som demokrati och mÄngkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt SamhÀlle i dag 9 Fokus (2013)Resultat: Analysen visar att lÀroboken pÄ mÄnga punkter följer den ideologi som uttrycks i Lgr 11 men Àven avviker frÄn den vid ett flertal punkter.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhÀlle har Àndrats i en negativ riktning, med begrÀnsad fysisk aktivitet och sÀmre matvanor. Skolan Àr en plats som kan gynna barn och ungas kost och hÀlsovanor. Idrott och hÀlsa samt hem och konsumentkunskap Àr tvÄ Àmnen som kan bidra till att frÀmja elevernas hÀlsa. En bra skolgÄrdsmiljö och en lugn mÄltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn Àter mÄnga av sina mÄltider i skolan och skolan har möjlighet att pÄverka deras matval i en positiv riktning.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosförestÀllningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsÀtt pÄ och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen faststÀller ocksÄ att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstÄ en religion krÀvs det Àven att man studerar hur religionen praktiseras av mÀnniskorna. Uppsatsen behandlar Àven litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förstÄelse kan erhÄllas vid möten mellan elever och mÀnniskor frÄn olika religioner.

Bakgrund: I kursplanen för Är 5 finns bÄde strÀvans- och uppnÄendemÄl inom naturvetenskapens tre omrÄden 2013 kemi, fysik och biologi. Det finns studier som visar att den naturvetenskapliga undervisningen Àr obefintlig inom vissa omrÄden för de lÀgre Äldrarna. Detta beror pÄ att pedagogerna för de lÀgre Äldrarna inte Àr förtrogna med kemi och fysik sjÀlva och dÀrför undviker Àmnet samt dess begrepp. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur lÀrarna för klass 1-3 spontant tÀnker kring begreppen fast och flytande form samt gasform, ljudets utbredning och magnetism samt vilka arbetsformer de kan tÀnka sig att arbeta med inom respektive omrÄde samt vilken instÀllning de har till att etablera begrepp hos barnen. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua Ätta lÀrare, för att fÄ fram lÀrarnas spontana tankar.

Författare:      Klara WesterlundTitel:              VÄldsamt vag. En intervjustudie om maskulinitet och vÄld i det lokalpolitiska                       samtalet. Syftet med denna studie Àr att undersöka lokalpolitikers uppfattningar om vÄld och se om dessa uppfattningar kan ge nÄgra förklaringar till varför det inte bedrivs ett vÄldspreventivt arbete inom ramen för det kommunala jÀmstÀlldhetsarbetet. Grundad teori Àr den kvalitativa och induktiva metod som har anvÀnts vid datainsamling och databearbetning i denna studie. Fem lokalpolitiker intervjuades och ur detta intervjumaterial framkom följande tre huvudkategorier: vÄldsdefinition, vÄldsprevention och mÀns överrepresentation.Resultatet visar att vÄld Àr ett brett begrepp dÀr fysiskt vÄld och psykiskt vÄld Àr de tvÄ huvudsakliga definitionerna som görs. DÀremot framkom inte sexualiserat vÄld att uppenbart ingÄ i definitionen av vÄld.VÄldspreventionens tydligaste riktningar Àr det kommunala arbetet som syftar till att öka tryggheten i den offentliga miljön för invÄnarna i kommunen.

Med stigande elpriser har det blivit allt viktigare att effektivisera processer som anvÀnder sig av elektricitet. Ett omrÄde inom pappers- och massaindustrin med stora möjligheter till besparing av elenergi Àr pumpning. I ett tidigare projekt genomfört av vÀrmeforsk har ett Excelbaserat program för att analysera hela system av pumpar och förbrukare tagits fram. Programmet heter PumpAnalys och med hjÀlp av detta skall onödigt höga tryck och onödiga strypningar i system gÄ att visualisera pÄ ett enkelt sÀtt. Systemet som analyserat Àr det sÄkallade sekundÀrvÀrmesystemet vid Iggesunds Bruk, vilket har till uppgift att tillvarata vÀrme frÄn terpentin- och tunnlutsflöden. Den största besparingspotentialen har inte bestÄtt i resultat frÄn PumpAnalys utan i de lÄga verkningsgraderna (28-65%) hos de pumpar som ingÄr i systemet.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vÄrd och omsorg tillhör en riskgrupp för ohÀlsa pÄ grund av att arbetsmiljön pÄverkar personalens fysiska och psykiska hÀlsa negativt. Levnadsvanor angÄende bland annat mat, motion och anvÀndning av tobak har stor betydelse för mÀnniskans fysiska och psykiska hÀlsa. OmvÄrdnadsprogrammet Àr en treÄrig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen Àr att ge eleven den grundlÀggande yrkeskunskap och kompetens som krÀvs för arbete i verksamheter inom hÀlso- och sjukvÄrd samt socialtjÀnst.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att genom en kvantitativ enkÀt undersöka hur 52st elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram förhÄller sig till hÀlsa och hÀlsobeteenden med fokus pÄ elevernas levnadsvanor för att kunna frÀmja sin hÀlsa i sin framtida yrkesroll inom vÄrd och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hÀlsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hÀlsa mer Àn bara mÀnniskans biologi. Majoriteten av elever vÀrderar sin hÀlsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock vÀrderar en stor andel elever sin hÀlsa som ?varken bra eller dÄlig?, vilket kan relateras till elevernas sjÀlvupplevda somatiska och psykiska besvÀr.