Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare samtalar om nÀr de deltar i kollegiala trÀffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbÀttra sin undervisning frÀmst inom de naturvetenskapliga Àmnena biologi, fysik och kemi. Syftet Àr ocksÄ att undersöka handledarens roll vid trÀffarna, vad som hÀnder i klassrummet mellan trÀffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lÀrande samt fÄ ökad förstÄelse för lÀrares forskningsanvÀndning.Studien utgÄr frÄn kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkÀt mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om Àmnet.Min undersökning visar att lÀrare som deltog pÄ dessa trÀffar var fokuserade pÄ trÀffens tema. Fokus i samtalen ligger pÄ lÀrarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lÀrande. LÀrarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över hÀndelser i klassrummet.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.

I dagen samhÀlle Àr de allra flesta medvetna om att det mÄste till en förÀndring av vÄrt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpÄverkan pÄ vÄr jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsÀmnet en stor funktion att fylla, dÄ ett av Àmnets fyra perspektiv Àr resurshushÄllning. ResurshushÄllning Àr enligt kursplanen ett samspel mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. En förstÄelse av detta samspel krÀvs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hÄllbart samhÀlle. I lÀrarnas arbetsuppgifter ingÄr att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

LÀroplaner har lÀnge vÀglett kring skolans utlÀrning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehÄll, kunskapskrav och ungefÀrliga mÄtt kring vad som ska prioriteras inom det specifika Àmnet. De senaste upplagorna av lÀroplanerna för sÄvÀl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhÄllande till tidigare lÀroplaner. Skolverket önskar dÀrmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan pÄ barns utveckling, koncentrationsförmÄga och vÀlbefinnande.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

Syftet med arbetet Àr att fÄ veta mer om hur lÀrare i Ärskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsÀttning. Arbetet belyser vad betygsÀttning innebÀr för dessa lÀrare som har lite eller ingen erfarenhet alls av detta. Arbetets bakgrund utgÄr frÄn intresset att lÀra sig mer om vad betygsÀttning innebÀr i Ärskurs 6 och hur lÀrare i Ärskurs 4-6arbetar med att förebereda och betygsÀtta elever. Det fokuserar pÄ lÀrarens arbete med betyg och bedömning, vad för stöd de fÄtt att förbereda för att betygsÀtta och hur de anser att professionen pÄverkas av detta. Det belyser hur lÀrare i Ärskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsÀttning och vad det innebÀr för lÀrare som har tidigare eller ingen erfaret alls av betygsÀttning.

Detta arbete tar upp frÄgan hur dagens lÀrarstudenter förbereds för att möta en klassrumsverklighetdÀr elever med annat modersmÄl Àn svenska förvÀntas klara sina studier lika bra som de elever somhar svenska som modersmÄl. Hur förberedda Àr lÀrarstudenterna pÄ att hjÀlpa de flersprÄkigaeleverna till rÀtta och undervisa i sitt eget Àmnes diskurs?26 lÀrarstuderande fick i slutet av sin utbildning svara pÄ en enkÀt. Dessutom genomfördes fyraintervjuer för en djupare förstÄelse. Resultaten jÀmfördes Àven med styrdokument och sedankontaktades tre i dag verksamma forskare för att kontrollera att resultaten var tillförlitliga.

Finns det för lÀraren osynliga faktorer som pÄverkat elevens studieval? FörstÄr eleven innebörden av de kurser som han/hon studerar/ska studera? Kan elever som haft problem med att hinna med studierna under utsatt tid hjÀlpa lÀraren att förstÄ hur och vad som pÄverkat deras studieval sÄ att man lÀttare förstÄr de underliggande motiven i studievalen? Nio elever pÄ tre skolor djupintervjuades, urvalet av respondenter gjordes av respektive huvudlÀrare. Kriteriet för de utvalda var att eleven studerat cirka tvÄ Är i sitt gymnasieprogram och bedöms ha problem att klara godkÀnda betyg. UtgÄngspunkten till val av frÄgestÀllningar förbereddes utifrÄn troliga ramverksfaktorer. Dessa ramverksfaktorer kan ha inflytande pÄ elevernas val till gymnasieprogrammen och de valbara kurserna.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda pÄ hur man anvÀnder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, Är 7-9. Jag var Àven intresserad av vad lÀrare och elever hade för synpunkter pÄ att vara ute i skolarbetet. Som utgÄngspunkt för arbetet hade jag frÄgestÀllningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del pÄ No?,Vad har eleverna för synpunkter pÄ undervisning utomhus i No?,Vilken Àr lÀrarnas instÀllning till att anvÀnda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de anvÀnder respektive inte anvÀnder utemiljön i undervisningen.För att ta reda pÄ detta gjorde jag en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor bland elever i Är 7-9 som hur de arbetade med No Àmnen i skolan. UtifrÄn enkÀten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda pÄ vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Det hÀnder mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny lÀroplan gÀlla med allt vad det innebÀr av förÀndringar. Men vad har egentligen förÀndrats sedan den förra lÀroplanen frÄn 1994? I vÀrlden runtomkring oss sker saker som mer och mer pÄverkar oss hÀr hemma i Sverige. Vi har under vÄren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kÀrnkraftskatastrofen i Japan.

Naturen i Laholm Àr storslagen och variationsrik men Àr en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvÀrden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hÀnt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergÄtt i produktiv granskog och exploateringstrycket pÄ marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvÀrden Àr pÄ vÀg att försvinna och att det skapats barriÀrer i landskapet.Det har aldrig funnits nÄgot samlat dokument över vilka natur- och friluftsvÀrden som finns inom Laholms kommun och dÀrför ska en naturvÄrdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlÀgga och visa den natur som finns inom kommunen.