Det Àr, enligt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, den professionella lÀrarens plikt att utvecklas kvalitativt genom att pröva och utvÀrdera undervisningsmÄlen och att granska och utveckla nya metoder (Skolverket 2006). För att vi skall kunna efterleva dessa krav analyserade vi elevernas kunskaper i multiplikation och multiplikationstabellerna. Vi undersökte Àven om lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation pÄverkade elevernas kunskaper.Med utgÄngspunkt frÄn gÀllande kursplaner i matematik och skolans styrdokument visade den kvalitativa analysen att flertalet av eleverna hade goda fÀrdigheter i, och förstÄelse och förtrogenhet för multiplikation och tabellerna.Vi granskade nÄgra viktiga aspekter i lÀrandeprocessen; grundlÀggande arbete i multiplikation, automatisering av tabellerna genom utantillinlÀrning, strategier, algoritmer, abstraktion och matematiksprÄk samt motivation. Vi fann att lÀrarna arbetade pÄ ett traditionellt sÀtt och att de hade ambitioner till förÀndring, men saknade verktyg och fortbildning för detta. NÄgra bevisbara samband mellan elevernas kunskaper och lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation var svÄra att finna.

Mitt mÄl med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ vad livsfrÄgor kan innebÀra för undervisningen i religionskunskap och vilka livsfrÄgor som ungdomar idag anser Àr viktiga. Den attitydundersökning som jag genomfört i tre nionde klasser och jÀmfört med vad Hartman kom fram till i sin undersökning tio Är tidigare har visat att ungdomar idag intresserar sig mer för vardagliga problem och relationer Àn t.ex. frÄgor om det finns en Gud. Min undersökning visade att ungdomar bland annat finner frÄgor som de om mÀnniskor Àr lika mycket vÀrda och hur en bra kamrat ska vara som nÄgot viktigt och intressant att fundera kring. De tvÄ begrepp som jag har undersökt nÀrmare, förstÄelse och reflektion, utifrÄn lÀroplanen, kursplanen och litteratur, har stött pÄ svÄrigheter dÄ jag analyserat dem mot bakgrund av verkligheten i skolan, med allt vad det innebÀr av lokala kursplaner och betygsÀttning.

Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla ? om vad gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk Àr i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av Àmnet. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 poÀng, Malmö högskola.

AbstractThe beginning of the 20th century gave birth to quantum physics. Within years it revolutionized material science and converted the theoretical foundations of modern chemistry, and to some extent even biology, to physics? new branch, molecular physics. Merger of relativistic and quantum physics soon led to the development of quantum field theory and a deeper understanding of the elementary constituents of matter. Part of this development found its way into high school textbooks as early as in the 1950s.

Vi var intresserade av att skriva om Àmnesövergripande arbete, eftersom vi har praktik pÄ en gymnasieskola som arbetar med denna arbetsform. Syftet med uppsatsen var att studera biologilÀrares och svensklÀrares syn pÄ sitt eget Àmne och varandras Àmne. Vi ville ta reda pÄ om lÀrarnas Àmnessyn pÄverkade deras tankar runt Àmnesövergripande arbete. Enligt tidigare forskning genomförs Àmnesövergripande arbete för att öka kÀnslan av helhet samt motivera eleverna. Det finns dock mÄnga möjliga hinder, inklusive organisatoriska problem och tidsbrist.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och belysa elevers och lÀrares uppfattningar om matematik i anvÀndningen av guldmaterialet kopplat till matematikböckerna i en VÀstsvensk Montessoriklass.Bakgrund: De teoretiska utgÄngspunkterna innehÄller en redovisning av Lpo 94 samt kursplaner i matematik men Àven utvalda delar kring Maria Montessori och hennes pedagogik. Följt av relevant litteratur och tidigare forskning kring matematik- undervisningen med inriktning pÄ laborativ matematik.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr empirin bygger pÄ intervjuer. Undersökningen grundar sig pÄ Ätta stycken elevers samt tvÄ lÀrares uppfattningar. Kvalitativ metod kÀnnetecknas genom att upplevelser, uppfattningar, egenskaper, erfarenheter undersöks för att förstÄ egenskaper av det fenomen som undersöks.Resultat: I resultatet framgÄr det att matematikböckerna har en central roll i matematikundervisningen och eleverna har svÄrigheter att relatera matematiken till deras vardag. Det andra som framkommer Àr att guldmaterialet bidrar till att eleverna fÄr en ökad abstraktionsförmÄga.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre lÀroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsÀttningstyska frÄn grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som pÄ svenska betyder ni, och du som i överensstÀmmelse med svenskan heter du. För att ta reda pÄ hur tilltalet framstÀlls berÀknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lÀrobok hur olika Äldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar Àven kvalitativa data.

Idag ska alla skolor anvÀnda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjÀlpa elever att nÄ de mÄl som finns uppsatta i lÀroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgÄngspunkt har vi haft ramfaktorteorin och dÄ framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi pÄ vad som historiskt föregÄtt ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och nÀrliggande ÀmnesomrÄden.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Även tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Denna kvalitativa komparativa studie undersöker filmmediets roll i undervisningen av bild- och svenskÀmnet för grundskolans senare Är och hur rollen beskrivs i kursplanerna för respektive Àmne. kursplanerna för bild- och svenskÀmnet hÀmtade ur Lpo94 och Lgr11 analyserades och jÀmfördes. UtifrÄn den information som framlÀsts ur den komparativa analysen utfördes samt analyserades fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare. Studien har visat att filmmediet förekommer i en rad olika kontexter i undervisningssituationer i bild- och svenskÀmnet för grundskolans senare Är. Det anvÀnds bland annat som ett verktyg för praktisk gruppsykologi, ett medium för att fÄ elever att komma i kontakt med kÀnslor och som grund för reflektion samt ett spÀnnande alternativ till mer konventionella redovisningsmetoder.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad fem olika idrottslÀrare pÄ gymnasienivÄ har för syn pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa samt vilka förutsÀttningar de har för att kunna förmedla kursinnehÄllet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation anvÀnds i studien. LÀrarna i studien Àr alla behöriga idrottslÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolor. Ett annat omrÄde för fokus Àr hur lÀrarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lÀra ut. Idrott och hÀlsa Àr ett Àmne vars identitet inte Àr helt faststÀlld och kunskapsinnehÄllet Àr inte sÄ tydliggjort.

Denna uppsats utgÄr frÄn perspektiv och intressen hos en döv, blivande lÀrare i idrott och hÀlsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingÄr musik, rytm, dans och rörelse, förutom i Àmnet musik ocksÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, sÄ nÀr som pÄ att Àmnet musik ersÀtts av Àmnet rörelse och drama. Vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa Àr mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort frÄn Àmnet i specialskolan. Syftet med min uppsats Àr att ge exempel pÄ hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och pÄverka barnen.

Syftet med denna studie Àr att studera och analysera gymnasieelevers uppfattningar av vad rÀttvisa innebÀr i bedömnings- och betygssammanhang i det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Metoden vi anvÀnder oss av Àr den halvstrukturerade intervjun med en kombination av öppna och slutna frÄgor till de fjorton informanterna. Intervjuerna spelades in pÄ en diktafon för att sedan transkriberas och utgöra materialet i vÄr undersökning. Eleverna som medverkar i vÄr studie kommer frÄn en och samma skola och könsfördelningen Àr hÀlften pojkar och hÀlften flickor. Det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes i gymnasieskolan 1994 vilket innebÀr en jÀmförelse av elevens framvisade kunskaper och fÀrdigheter med pÄ förhand givna betygskriterier.

DÄ flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan Äterfinns sÄvÀl som i lÀromedel och i skolan som institution sÄ syftar detta arbete till att analysera om Àven nyproducerade lÀromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan frÄn lÀrarutbildningen, kan sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla diskriminerande strukturer. Detta arbete Àr framförallt inriktat pÄ begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod anvÀnds en innehÄllsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot lÀromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal Àven Àr berÀttigade nÀr lÀromedel frÄn 2012 analyseras. Det Àr framförallt nÀrvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sÀgas skapa maktojÀmlikheter i lÀromedlen.