Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skÀll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur mÄnga gÄnger leder till att pedagogerna skÀller pÄ barnen istÀllet för att reda ut deras konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt. Vi ville med hjÀlp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att fÄ skÀll. Genom en enkÀtundersökning har pedagogerna fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick frÄn det danska SkÊldud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv pÄ Àmnet.

Studien syftar till att undersöka lÀrares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrÄn sexualitet som centralt innehÄll för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra möjligheter och svÄrigheter för lÀrarna. UtgÄngspunkten Àr de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsÀmnet dÀr en del av det centrala innehÄllet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser pÄ frÄgor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lÀrare i religionskunskap pÄ högstadiet har vid intervju fÄtt delge sina tankar och Äsikter om den nya kursplanen utifrÄn sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till att undervisa om sexualitet i religionsÀmnet dÄ de ser ett stort behov frÄn eleverna att fÄ samtala kring detta i skolan med nÄgon vuxen pÄ grund av att eleverna stÀndigt möter sexualitet i olika former i dagens samhÀlle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen kÀnner lÀrarna att de lÀttare kan motivera sin undervisning för elever, förÀldrar och kollegor. LÀrarna ser Àven stora möjligheter genom kursplanen att i större utstrÀckning jobba Àmnesövergripande Àn vad de har gjort utifrÄn lpo94.

Syftet med detta arbete Àr att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lÀrare och elever. UtifrÄn resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbÀttra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och nÀringsliv Àr ett av de viktigaste instrumenten pÄ de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall fÄ en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper pÄ en till programmet kopplad APU. DÄ utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen pÄ företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi Àr en faktor som stÀller till stora bekymmer för att kunna upprÀtthÄlla god kvalité pÄ kommunikation och dokumentation under APU. Detta Àr inte minst viktigt för att utveckla samverkan men ocksÄ för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.

Tappningsstrategin för VĂ€nern Ă€ndrades i ett beslut frĂ„n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n och Vattenfall AB, pĂ„ uppdrag av regeringen Ă„r 2008. Detta gjordes för att minska risken för översvĂ€mningar i VĂ€nern.  ÅtgĂ€rden var föreslagen av Klimat- och sĂ„rbarhetsutredningen, som försökt utreda konsekvenser av klimatförĂ€ndringar för VĂ€nern i ett framtida förĂ€ndrat klimat. I utredningen anvĂ€nds en metod för att mĂ€ta kostnader. Metoden Ă€r en kostnads-nytto-analys (Cost-Benefit-Analysis; CBA) som anvĂ€ndes för att utvĂ€rdera bland annat VĂ€nern med omnejd. Enligt denna uppsats saknas det vĂ€rdering för naturmiljö och sociala faktorer i denna utredning.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

Uppsatsen handlar om hur författare av lÀroplanen samt lÀrare i SO ser pÄ den nya lÀroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet Àr att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i Àmnet geografi vilket har medgett förÀndringar i hur Àmnet ska bearbetas. FörÀndringarna har skett bland annat genom ett centralt innehÄll samt nya kunskapskrav. Undersökningen bearbetas med hjÀlp av lÀroplansteori samt tidigare skriven litteratur angÄende kursplaner och geografi. LÀroplansteori ska ge en förstÄelse för de olika rummen dÀr lÀroplanen utformas. NÀr lÀroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs sÄ uppstod det olika tvister, bland annat angÄende namngeografins plats.

DÄ det stÀndigt kommer nya tips om hur man skall förhÄlla sig till mat, mÄltider och kost ökarÀven kraven pÄ att vi mÀnniskor mÄste bli mer kunniga inom omrÄdet sÄ att vi lÀttare kanförhÄlla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ettkrav pÄ skolan att undervisa om hÀlsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jagvalt att undersöka hur en lÀrare i hem- och konsumentkunskap, en lÀrare i idrott och hÀlsasamt tio elever ser pÄ undervisningen om hÀlsa kopplat till kost. Syftet med denna studie Àr attundersöka elevers och lÀrares uppfattningar kring mÄltider och hÀlsa. Uppsatsen syftar Àventill att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan Àmnena hem- och konsumentkunskapoch idrott och hÀlsa dÄ det kommer till undervisning om matvanor och hÀlsa.De resultat jag fÄtt fram visar att lÀraren i hem- och konsumentkunskap lÀgger mer fokus pÄhÀlsa i samband matvanor Àn vad lÀraren i idrott och hÀlsa gör.

Syfte: Att fÄ en djupare förstÄelse för vilka problem som finns med det arbetsplatsförlagda lÀrandet för byggelever pÄ gymnasieskolans byggprogram. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat för att fÄ besvarat i min undersökning Àr: 1. Vilka problem finns med hur handledarskapet ser ut pÄ byggföretagen?2. Vilka problem finns med matchningen mellan gymnasieskolans teoretiska undervisning jÀmfört med det som eleven fÄr utföra?Metod: Studien Àr genomförd som en kvalitativ undersökning dÀr data samlats in genom personliga intervjuer med chefer och handledare pÄ byggföretag.Resultat: Det framgÄr i studien att handledarna oftast Àr outbildade inom handledarskapet och att detta med stor sannolikhet Àr relaterat till att handledarutbildning inte efterfrÄgas frÄn skolans sida och att relevant information om handledarutbildningar inte tillhandahÄlls gentemot byggföretagen. Samtidigt finns ett problem i att byggarbetsplatserna har tidsbrist, vilket kan yttra sig i att Àven om man försöker arbeta med god pedagogik sÄ finns inte tiden för detta alla gÄnger. Hur man ska göra för att överkomma detta framgÄr inte i studien.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka lÀrares syn pÄ hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa och deras tolkning av kursplanen. För att kunna uppfylla syftet utformades tre frÄgestÀllningar: (1) Ur vilket/vilka perspektiv ser lÀrarna pÄ hÀlsa? (2) Hur tolkar lÀrarna "hÀlsa och livsstils-delen" i kursplanen? (3) Hur hanterar lÀrarna inom Àmnet idrott och hÀlsa hÀlsoperspektivet i undervisningen?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativ och baserades pÄ intervjuer. Empirin samlades in frÄn fem mÀn och en kvinna, verksamma som idrott och hÀlsa lÀrare i Stockholm. Det var enligt bekvÀmlighetsprincipen urvalet skedde och intervjuerna tog cirka 25-40 minuter.

AbstractAimThe aim is that by using the curriculumcodes, analyze and compare four curriculums in physical education. The study begins in the elementary school introduction in 1962, and then makes three more strikes in 1980, 1994 and 2011.The questions that are addressed in this paper are,Which expression of competence code can be found in the different curricular?What are the expressions for performance code can be found in the different curricula?Is there any change regarding which code teachers use when they assess the students?Method  As a basis, the four curricula Lgr 62 Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 in physical education are used. These four curriculums are studied and compared for similarities and changes in the assessment uses comparative content analysis. A number of publications in the curriculum codes are used in the analysis of the curriculum.

För att en elev ska börja pĂ„ ett nationellt gymnasieprogram krĂ€vs att hon/han har godkĂ€nda betyg i tre Ă€mnen frĂ„n grundskolan och ett av dessa Ă€mnen Ă€r matematik. Men godkĂ€nda elever i matematik frĂ„n Ă„k 9 visar sig ha stora svĂ„righeter med kurs A pĂ„ gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lĂ€rs pĂ„ grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende pĂ„ de kunskapsmĂ„l som ska uppnĂ„s. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som gĂ„r pĂ„ yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar pĂ„ frĂ„gan om elevernas svĂ„righeter med att uppnĂ„ godkĂ€nt betyg i matematik A kan hĂ€rröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanstĂ€llning av kursplanerna i matematik för grundskolan Ă„r 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartlĂ€ggning av det matematiska innehĂ„llet i de vanliga lĂ€roböckerna pĂ„ tvĂ„ skolor. DĂ€refter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lĂ€rare pĂ„ de tvĂ„ skolorna.

Arbetet beskriver i sin första del latinÀmnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt pÄ 1900-talets senare del. Det Àr en utveckling som gÄtt frÄn att ha latin som bÀrande sprÄk bÄde som skolÀmne och som undervisningssprÄk under 1500-talet till att vara ett smÄÀmne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förÀndringar som pÄverkat latinÀmnet i gymnasieskolan och vad det har fÄtt för följder. NÄgra kurs- och timplaner frÄn 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har pÄverkat Àmnets stÀllning i skolan stort genom att det inte lÀngre var obligatoriskt att lÀsa latin pÄ den dÄ s.k.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur gymnasielevers förmÄga att besvara samt ta stÀllning till frÄgor rörande ett antal fysikaliska fenomen pÄverkas av att de exponeras för ett antal kortare filmklipp tagna ur populÀrfilm innehÄllande scener dÀr fiktiva representationer av fysikaliska fenomen Äterges pÄ ett sÀtt som inte nödvÀndigtvis överensstÀmmer med de vedertagna naturvetenskapliga förklaringsmodeller av dessa fenomen som dessa eleverna bör ha tagit del av i sin undervisning enligt rÄdande kursplaner. För att kunna göra detta har ett antal passande scener noggrant valts ut ur populÀrfilmer och en enkÀt utformats med frÄgor om ett antal utvalda verklighetsknutna fysikaliska fenomen som gymnasieelever har fÄtt besvara före och efter det att de exponerats för dessa filmscener. I analysen av svarsmaterialet har studerats ett antal övergÄngar mellan egenskaper och egenskapskombinationer i elevernas enkÀtsvar före jÀmfört med efter exponeringen av filmscenerna och jÀmförande statistik har sammanstÀllts över hur pass frekvent förekommande dessa övergÄngar har varit för deltagarna i studien. Studiens resultat visar att det finns en inte helt obetydlig andel elever som efter exponeringen av fiktiva filmscener besvarar samt tar stÀllning till frÄgorna om fysikaliska fenomenen pÄ ett sÀtt som i flera fall kan hÀnvisas till hur dessa fenomen fiktivt Äterges i filmscenerna..

Studien Àmnar utreda vilket förhÄllande elever i gymnasiets tredje Ärskurs har till lÀro- och kursplanerna samt hur de upplever det egna ansvaret i uppföljningen av de tillhörande mÄlen. I studien vÀgs, förutom aktuell forskning om elevrelaterat ansvar, Giddens sociologiska teoribildning in. Detta görs för att sammanlÀnka skolsystemet med det omgivande samhÀlle det Àr en del av. Eftersom eleverna Àr den sista Ärskullen som tar studenten enligt Lpo 94 Àr det ocksÄ den lÀroplanen som i arbetet fokuseras. Eleverna utgör pÄ sÄ vis ocksÄ det yttersta beviset pÄ hur lÀroplanens ideal har förankrats i den konkreta verksamheten.

Bakgrund: Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning har inte alltid haft tillgĂ„ng till skolundervisning. År 1944 infördes hjĂ€lpskolor för lindrigt intellektuellt funktionsnedsatta barn. Först under 1970-talet fick alla barn oavsett grad av intellektuell funktionsnedsĂ€ttning rĂ€tt till skolundervisning. Undervisningen bestod frĂ„n början av ett omsorgstagande och har utvecklats med tyngdpunkt pĂ„ kunskapsförmedling, vilket Lpo11 tydliggör.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur lĂ€raren ser pĂ„ sitt professionella uppdrag i grundsĂ€rskolan. Jag vill undersöka om det historiska perspektivet i lĂ€rarens synsĂ€tt pĂ„ undervisningen kan innebĂ€ra en förskjutning mellan omvĂ„rdnad och Ă€mneskunskap.