Tidigare forskning har visat att barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk nÀr de redan finner trygghet i sitt modersmÄl. Under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsÀtt nÀr det gÀller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmÄlsstöd i förskolan. DÀrav vÀcktes ett intresse för vÄr studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt lÀroplanen skall alla barn erbjudas modersmÄlsstöd vilket vi lutar oss tillbaka pÄ i den hÀr studien, dÄ det Àr lÀroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer dÀr vi tittade pÄ hur en verksamhet fungerar dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga har vi kunnat samla pÄ oss material för en analys kring modersmÄlsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att frÀmja barnens flera sprÄk. I analysen har vi framstÀllt den data vi har fÄtt fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

Inom svenskt nÀringsliv har det under senare tid uppmÀrksammats att svenska företag i allt större utstrÀckning vÀljer att insourca delar av sin verksamhet. För att en insourcingprocess ska lyckas och för att den ska bidra till att företaget ökar sin konkurrenskraft gÀller det för företaget att ha bra kÀnnedom om det nÀtverk i vilket det Àr en del av. Det Àr ocksÄ viktigt att företaget har en klar bild av sin kÀrnkompetens och av karaktÀren pÄ den aktivitet som eventuellt ska insourcas.Syftet med denna Àr att undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom ett insourcingbeslut samt att studera effekter som kan uppstÄ i samband med insourcing. BÄde Sandvik AB Mining and Constructions och Atlas Copco AB Construction Mining Technique har valt att koncentrera produktion frÄn utlandet till Sverige och det Àr deras insourcingprojekt som analyseras i uppsatsen. BÄda företagen rÀknas som vÀrldsledande aktörer pÄ marknaden för maskiner och komponenter till gruvindustrin.

Syftet med uppsatsen var att förstÄ hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstÀvling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, frÄn att ha varit starkt kritiserad, till att nÄ framgÄng och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmÄlsliknande former, att tÀvlingen möttes av kritik frÄn politiskt hÄll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade pÄ tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet Àven den hotades av illegalitet. SÄ har ocksÄ Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process pÄverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning Àmnar visa pÄ dessa paralleller, med fokus pÄ sporternas nÀra stundande illegalitet till förmÄn för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot frÄn de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

Studiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens funktion, Àr det skola eller inte? Vad har femÄringar för tankar och förvÀntningar om att börja förskoleklassen samt hur upplever sexÄringar verksamheten? Undersökningen utförs utifrÄn hermeneutisk ansats och metodval Àr semistrukturerade intervjuer. Anledningen till valet av metod Àr att fÄ en djupare och nyanserad information inom forskningsomrÄdet. Studien visar att femÄringarna upplever en positiv förvÀntan över att börja förskoleklassen. De tycker att det ska bli spÀnnande och roligt att fÄ byta verksamhet och trÀffa nya vÀnner.

Vilken skattesats som aktualiseras för förbrukad el beror pÄ vissa omstÀndigheter. Den svenska skatten pÄ elektrisk kraft uppgÄr Är 2013 i normalfallet till 29,3 öre per kilowattimme. I vissa fall kan dock skatten vara avsevÀrt lÀgre. Exempelvis ligger skatten i vissa kommuner i norra Sverige och Sveriges inland pÄ en skattenivÄ om 19,4 öre per kilowattimme, medan elektrisk kraft som överförs till skepp av en viss storlek som anvÀnds för sjöfart och som ligger i hamn beskattas med endast 0,5 öre per kilowattimme. Slutligen beskattas Àven elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen med 0,5 öre per kilowattimme, Àven kallad industriskattesatsen.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Syftet med studien Àr att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som anvÀnts i studien Àrfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrandet varit utgÄngspunkt. Studien fokuserar pÄ respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och anvÀnder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det gÄr att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur sjÀlva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens instÀllning till förÀndring. Hur förskolechefer och pedagoger tÀnker om programmet skiljer sig dockÄt.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur en daglig verksamhet för flickor mellan 13 och 20 Är med psykosocial problematik kan se ut. Verksamheten ska innehÄlla hÀsthÄllning samt utbildning i bland annat livskunskap. MÄlet med verksamheten Àr att stÀrka flickornas sjÀlvkÀnsla och kunskaper och pÄ sÄ sÀtt förbereda dem för ett kommande vuxenliv.För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: ? Hur kan psykosocialt behandlingsarbete kombineras med hÀsthÄllning?? Hur kan livskunskap anvÀndas i behandlingssyfte i denna typ av psykosocial verksamhet?? Hur ska organisation och ledarskap se ut i en verksamhet av ovanstÄende slag?Bakgrunden till vÄr uppsats Àr att den psykiska ohÀlsan bland barn och unga i Sverige har ökat. Trots att det Àr skolplikt i Sverige finns det mÄnga barn som har hög frÄnvaro i skolan.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

SammanfattningOm en fastighetsÀgare implementerar outsourcing i företaget finns risk för att kontrollen över den outsourcade verksamheten gÄr förlorad. Brister i kontroll gör det svÄrt för fastighetsÀgare att mÀta om de efterfrÄgade och avtalade tjÀnsterna har uppnÄtts eller inte. Forskning om kontroll och uppföljning av verksamhet inom fastighetsbranschen som Àr utlagd pÄ entreprenad Àr begrÀnsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur fastighetsÀgare kontrollerar och följer upp den verksamhet som lagts ut pÄ entreprenad. I en teoretisk referensram beskrivs motiven till outsourcing samt för- och nackdelar med denna.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Syftet Àr att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebÀra inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrÄn en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup Ät studien och sammanfattas i resultatdelen. Att anvÀnda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebÀr en tolkning. Studiens resultat Àr tÀnkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgÄr frÀmst ifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ barns delaktighet.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med sprÄkstörning pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning. Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med en placering pÄ sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krÀvs för kompetens pÄ en sprÄkförskola respektive sprÄkavdelning? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar gjorde vi intervjuer med pedagoger pÄ sprÄkförskola och sprÄkavdelning samt observationer av barn pÄ en sprÄkförskola och en sprÄkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna pÄ sprÄkförskolan har skilda Äsikter nÀr det gÀller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet Àr inkluderande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och fÄ kunskap om elevers upplevelse av sin situation pÄ en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har Àven forskat i hur lÀrarna pÄ den specifika skolan upplever situationen för eleverna i sÄvÀl skolgÄng som socialt samt hur lÀrarna arbetar med ART. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vÄrt forskningsresultat. Till vÄr kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgÄr frÄn en strÀvan att ÄsidosÀtta vÄr tidigare empiri och genom det fÄ möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill ocksÄ lyfta fram begreppet kontextualism, det vill sÀga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lÀrarna anser att de ser en stor förÀndring hos elever som placeras pÄ den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgÄtt eller genomgÄr ART: s program. De menar att efter genomgÄnget program visar eleverna prov pÄ mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förÀndring i bÄde skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som Àr avsedda för programmet. Eleverna upplevde Àven de en förÀndring i sin livssituation sedan de börjat pÄ den specifika skolan och deltagit i ART-programmet.