Franchising Àr en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sÀlja varor och tjÀnster nÀr ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgÄngsrikt affÀrskoncept. Franchisegivaren erbjuder dÀrefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot nÄgon form av ersÀttning arbeta med konceptet pÄ lokala marknader. Juridiskt Àr de bÄda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, dÀr parternas rÀttigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor hÀr. Varför allt fler företag vÀljer företagsformen förklaras bland annat av den lÀgre risk det innebÀr att vara nyföretagare som franchisetagare jÀmfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssÀtt i hela sin organisation. Lean hÀrleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen anvÀnts inom privata organisationer dÀr effektivitet, produktivitet och ekonomiska vÀrden varit de huvudsakliga mÄlen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv Àr det dÀrför av vikt att undersöka leans förmÄga att Àven beakta de demokratiska vÀrden som en offentlig verksamhet har att ta hÀnsyn till. Genom att intervjua handlÀggare och teamledare pÄ Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssÀtt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean Àr ett lÀmpligt arbetssÀtt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förÀndrar synen pÄ vÀrdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet frÄn denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmÄga att underlÀtta för medarbetarna att stÀrka rÀttssÀkerheten samtidigt som arbetssÀttet ökar effektiviteten.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utlÀndskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser Àr de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom omrÄdet belyser arbetslösheten som ett samhÀlligt dilemma och menar att den grupp av mÀnniskor som drabbas vÀrst Àr grupper av utlÀndskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll pÄ Grundad teori dÀr 6 djupintervjuer genomfördes. FrÄn resultatet utkristalliserades kÀrnkategorin; utstötta frÄn arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utlÀndska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkÀnns av de svenska deltagarna dÄ de uppger helt andra orsaker.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollÀrarens kompetenser och pÄ vilket sÀtt dessa kompetenser skall anvÀndas i förskolan. Arbetet Àmnar Àven ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, bÄde utifrÄn teori och utifrÄn rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet Àr att det finns en god och enhetlig syn pÄ vad svensk förskolepedagogik innefattar, bÄde i teori, lÀroplan och i praktik. DÀremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebÀr, vilket resulterar i att det Àr svÄrt att faststÀlla vilka exakta uppgifter förskollÀraren och barnskötaren skall ha i verksamheten.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur pÄverkar lÀrarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som nÄgonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett grÀnsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lÀrarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvÀrlden och dÀrmed utövar inflytande pÄ vem som arbetar i förskoleklassen.Studien Àr baserad pÄ öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen Àr utförd utifrÄn ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds grÀnslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lÀrarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som Ă€r enkelt att förstĂ„. NĂ€r man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det ocksĂ„ verka enkelt. Detta Ă€r dock inte fallet nĂ€r man fördjupar sig i Ă€mnet och börjar inse att ledarskap Ă€r ett komplext begrepp som innefattar en mĂ€ngd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bĂ€st i olika situationer. Röda Korset Ă€r en av mĂ„nga ideella verksamheter i Sverige och Ă€r en av det fĂ„ ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, dĂ€r ledarskapet utifrĂ„n deras vision sprids och lĂ€rs ut. Intresset fĂ„ngade oss nĂ€r vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

Non-profit organisations play a very important role in the Swedish civil society, both economically and for the employment policy. The organisations pursue various activities such as, activities aiming at social needs, sport activities and activities contributing to the political life. Depending on what activities the organisations practice different tax rules follow.A person who pursues commercial activity constitutes a taxable person within the meaning of the Swedish VAT act. The definition of commercial activity is an activity which is practiced independently, professionally and with an object of making a profit. The activity must be practiced regularly and to a certain extent to qualify as commercial.

Bakgrund och problem:Den finanskris som drabbat Sverige under 1990-talet Äterkom i ny skepnad under hösten 2008och gav författarna inspiration att undersöka Handelsbanken, dess verksamhet och hur krisenpÄverkar banken.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera Handelsbanken för att ?skrapapÄ ytan?. Med detta uttryck menas följande. Att skapa en uppfattning om i vilken situationbanken befinner sig i denna kris och hur deras strategi, filosofi och handlingar före 2008 Ärsfinanskris kommer att pÄverka den fortsatta verksamheten.Metod:För att utforma en lÀmplig metod har författarna utgÄtt frÄn problemformuleringen och mÄletatt nÄ uppsatsens syfte, dÀr de funnit det lÀmpligt att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ ochkvalitativ metod.Resultat och slutsatser:Författarna har i uppsatsen funnit flera mer eller mindre avvikande mönster frÄnHandelsbankens filosofi under den undersökta perioden. Dessa avvikelser diskuteras islutsatserna och leder författarna till en insikt om allvaret i situationen.Förslag till fortsatt forskning: Hur banken ser pÄ pantsÀttningens roll vidkreditbedömningen, Basels förenlighet med Handelsbankens decentraliserade styrning, hurÀgarstrukturen pÄverkar Handelsbankens verksamhet och om det enbart Àr till nytta med enstark koppling till industrin..

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka och analysera blivande förskollÀrares förestÀllningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrÄn alla barns förutsÀttningar i verksamheten utifrÄn det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. VÄr analys har skett utifrÄn en analysmodell vilken utgÄr ifrÄn det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till lÀroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi anvÀnt oss av i vÄr studie. Resultatet utifrÄn vÄra gruppintervjuer visar pÄ att de blivande förskollÀrarna har en vÀl förankrad idé som utgÄr ifrÄn ett relationellt perspektiv om hur lÀrare i förskolan skall möta alla barn utifrÄn dess förutsÀttningar. DÀremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollÀrarnas förestÀllningar om vad som sker i praktiken utifrÄn sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrÄn vÄra intervjuer med de blivande förskollÀrarna samt vÄr analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förstÄelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrÄn alla barns förutsÀttningar i vÄrt kommande yrke..

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna pÄ en mellanstor grundskola kan tÀnkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sÀgas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstÀckande kapitlet Àr en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation Àr sÄledes att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sÀgas vara lika nÀr de Äterger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna fÄr en möjlighet att bara vara i.

NÀringslivet och arbetsmarknaden har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en rad förÀndringar till följd av den globala och teknologiska utvecklingen. Som en konsekvens stÀlls det idag höga krav pÄ företags förmÄga att anpassa sig efter de omvÀrldsförÀndringar som hela tiden sker. MÄnga företag kan sÀgas vara föremÄl för en stÀndigt pÄgÄende strukturomvandlingsprocess med avsikt att skapa ekonomisk effektivitet, flexibilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringar sÄsom företagsförvÀrv, sammanslagningar och inte minst outsourcing av verksamhet har sÄledes kommit att bli vanliga företeelser bland affÀrsverksamheter idag. Mot bakgrund av ökade företagskoncentrationer och sammanslagningar mellan större företag pÄ den gemensamma marknaden valde rÄdet 1977 att införa ett EG-direktiv om överlÄtelse av verksamhet, till skydd för arbetstagare i sÄdana situationer.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Ett informationssystem Àr ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. NÀr ett nytt informationssystem ska utvecklas och införas i en ny miljö krÀvs goda kunskaper i metoder, beskrivningstekniker och programmeringsverktyg. Utöver dessa kunskaper krÀvs kunskaper om vilka ytterligare faktorer som pÄverkar ett informationssystem, som till exempel kontexten. NÀr ett företag inför ett nytt informationssystem i sin verksamhet uppstÄr förÀndringar i verksamheten. NÀr det gÀller större förÀndringar pÄ arbetsplatserna i Sverige Àr det allmÀnt kÀnt att fackföreningar involveras i processen.