Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Övriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.

Begreppet intern kontroll har under de senaste Ären blivit allt mer vedertaget och accepterat i sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmÀrksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur stÀller högre krav pÄ att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer dÀr fokus ligger pÄ att styra ekonomin och verksamheten. Det som kÀnnetecknar en god intern kontroll Àr att det finns ÀndamÄlsenliga och vÀldokumenterade system och rutiner för styrning men Àven att redovisningen och övrig information Àr rÀttvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda pÄ och beskriva hur fyra olika organisationer, tvÄ företag och tvÄ förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrÄn de komponenter som ingÄr i COSO-modellen.

I dagens kunskapssamhÀlle stÀlls det höga krav pÄ individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslÄnga lÀrandet och poÀngterar att alla mÀnniskor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillvÀxt och vÀlfÀrd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda pÄ hur organisationer och individer egentligen stÀller sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka mÄl SKF har med att erbjuda sina anstÀllda kompetensutveckling.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀrmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhÀllsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lÀrare i praktiken nyttjar lÀnsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är.I undersökningen besvaras tvÄ frÄgestÀllningar: ?PÄ vilket sÀtt organiserar VÀrmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare Är?? och ?Hur anvÀnds VÀrmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är??Grunden för arbetet bestÄr utav kvalitativa intervjuer. TvÄ museipedagoger som Àr anstÀllda sedan ett respektive tvÄ Är pÄ VÀrmlands Museum och fyra lÀrare som har praktiserat sitt yrke frÄn nio till trettio Är pÄ olika skolomrÄden i VÀrmland, har intervjuats.Resultatet frÄn undersökningen visar att VÀrmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan anvÀndas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgÄngspunkt i tvÄ permanenta utstÀllningar. LÀrarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Stora förĂ€ndringar har Ă€gt rum inom Ă€ldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som Ă€r pĂ„ gĂ„ng att införa den. Kundvalsmodellen innebĂ€r att Ă€ldre personer med beviljad hemtjĂ€nst fĂ„r möjlighet att sjĂ€lva vĂ€lja utförare av insatserna och dĂ€rmed har möjligheten att vĂ€lja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebĂ€r sĂ„ledes att det finns minst tvĂ„ olika typer av utförare som kan utföra tjĂ€nsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms lĂ€n, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhĂ€ngare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser pÄ föreningslivet, hur nÄgra föreningar i Gottsunda ser pÄ sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmÀnhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att anvÀnda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebÀr det vÀrde som kommer ur sociala nÀtverk. Det Àr en kvalitativ studie, dÀr resultatet frÀmst kommer frÄn semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna Àr tjÀnstemÀn frÄn Uppsala kommun och företrÀdare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

AbstractOur study deals with intrapreneurship in local activity. The main purpose of this study is to understand, explain and develop the concept of intrapreneurship in local activity with the help of existing information, our discussion, and reasoning and with the help of theoretical concepts. One reason for the choice of this topic was our pure curiosity towards this quite unique and unexplored phenomenon. We know that the term intrapreneurship in local activity has not existed longer than about ten years and the amount of existing thesis of intrapreneurship in local activity is very few. The information about intrapreneurship in local activity is mainly collected by studying ÖrebroÂŽs intrapreneurship policies but also by studying other local authorities in Eksjö, UmeĂ„ and VĂ€stra-Götaland.

Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhÄllningssÀtt till Àmnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta fritidspedagoger, fyra frÄn landsbygden och fyra frÄn staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet dÀr. De anser att man lÀr sig lÀttare och pÄ ett annat sÀtt utomhus.

Cirkus Cirkörs nya byggnad Ljusband bestÄr av det befintliga betongskelettet och nya takband med tunnfilmssolceller vilket fungerar som ett nytt klimatskal. Det nya takbandstillÀgget visar invÀndigt en synlig konstruktion med stÄlfackverk för upphÀngningsanordningar inom cirkusverksamheten samt ger ett lÀtt uttryck för att kunna liknas vid ett cirkustÀlt som spÀnns upp med vajrar. Kultur och en lÄngsiktigt ekonomisk och hÄllbar utveckling gÄr hand i hand. Dessa takband Àr indelade efter de befintliga pelarnas placering och varierar i höjd och sidled för att pÄminna om Subtopias verksamhet som just prÀglas av flexibilitet och förÀnderlighet. En gemensam foajédel kopplar samman hela byggnaden och definieras av en installationsvÀgg som Àven fungerar som en informationsdel.

Empowerment har speciellt inom vÄrdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstÀmmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillÀmpar begreppet empowerment i sitt arbete med att fÄ ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsÀttningar pÄ arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade pÄ varsin enhet inom en privat organisation. DÀrefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar pÄ att man i första hand ser empowerment som nÄgot pÄ individnivÄ dÀr begrepp som brukarinflytande, sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, egenmakt, stÀrkande och bemyndigande Àr nyckelord.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv analysera och skapa förstÄelse för processen som en entreprenör och dess verksamhet genomgÄr fram till kommersialiseringen och vilken roll riskkapitalisten spelat fram till denna punkt.Resultatet av denna studie kommer att kunna anvÀndas för att fÄ en bild av de krav som stÀlls pÄ entreprenörer och dess verksamhet för att nÄ kommersialisering, samt hur relationen med riskkapitalisten kan hanteras. Metod: Vi har antagit ett företagsekonomiskt angreppssÀtt samt genomfört en kvalitativ studie, i form av en aktörsorienterad processtudie mednyckelpersoner pÄ fallföretaget. Slutsatser: VÄra intervjuer med nyckelpersonerna pÄ fallföretaget samt med forskare inom omrÄdet har givit oss en god grund till att kunna konstatera att entreprenörer och speciellt deras marknadsförstÄelse spelar stor roll för kommersialiseringen av idéer och produkter.Vidare har vi funnit att riskkapitalister kan bidra med mer Àn bara kapital. Det viktigaste de kan bidra med Àr ett brett kontaktnÀt, erfarenheter och att de kan professionalisera verksamheten.Entreprenörer bör ocksÄ vara uppmÀrksamma pÄ vilket sÀtt de uppfattas av riskkapitalister och vilken roll de i sjÀlva verket vÀljer..

PÄ flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för nÄgot slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 Är intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta nÀrmare pÄ hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förvÀntades att fÄ samt pÄ vilket sÀtt ungdomarna fÄtt stöd i sin bearbetning av brottshÀndelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lÀmnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten Àr mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.

Införandet av en mobil intensivvÄrdsgrupp (MIG) har visat sig ha goda resultat utomlands med minskade andningsstopp och mortalitet inom pediatrisk vÄrd. Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, Sverige (ALB) finns lÄngt framskridna planer pÄ att starta en MIG-verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva pediatriska patienter som faller in under potentiella MIG-kriterier innan inlÀggning pÄ barnintensivvÄrdsavdelningen/barnintermediÀravdelningen (BIVA/BIMA) pÄ ALB. Studien gjordes retrospektivt genom journalgranskning av inskrivna pediatriska patienter pÄ BIVA/BIMA under 2009. Totalt inkluderades 148 pediatriska patienter i Äldern 0-18 Är i studien.

Denna studie handlar om i vilken utstrÀckning förskollÀrare tar in hÄllbar utveckling i den dagliga verksamheten. De omrÄden som berörs Àr lÀrandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollÀrare i en kommun har fÄtt svara pÄ en webbenkÀt om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling i sin verksamhet det senaste Äret. EnkÀten har Àven följts upp med intervjuer av tvÄ förskollÀrare som nÀrmare har fÄtt beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hÄllbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehÄllet handlar om naturkunskap, nÀrmiljö samt sopsortering och Ätervinning.