Sökresultat:
2234 Uppsatser om Äldre medarbetare - Sida 43 av 149
Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut? : En fallstudie av en utvecklingsorienterad organisation
Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.
Kulturella skillnader mellan Sverige och Thailand - hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever kulturella skillnader
Idag kÀmpar företag för att överleva pÄ den hÄrt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att mÄnga företag vÀljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag vÀljer idag att lÀgga hela eller delar av sin verksamhet i andra lÀnder. I och med en etablering i ett frÀmmande land kommer företaget att möta en helt ny och frÀmmande kultur och nya affÀrsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan stÀlla till med svÄrigheter för företaget och de anstÀllda. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad förstÄelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.
Kunskapsöverföring- att leda rÀtt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation
I en rapport som Svensk NÀringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid stÄr inför den största pensionsavgÄngen nÄgonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgÄng stÀller företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsvÀxling. De personer som gÄr i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som mÄnga organisationer vilar pÄ. En stor del av denna kunskap mÄsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsÀtta att vara effektiva pÄ marknaden. Syftetmed denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för ledarskapets betydelse gÀllandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora vÀrdefull kunskap vid en generationsvÀxling.Industriföretaget LEAX har sjÀlva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsvÀxling.
Shoppingturism : Konsumentens motiv att besöka en shoppingdestination
OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002). Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.
Hotellreceptionisters kÀnsloarbete : ?Hur hanteras servicerollen i interaktionen med gÀster och medarbetare??
Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters kÀnsloarbete samt det eventuella skÄdespel de anvÀnder sig av i interaktionen med gÀster samt medarbetare. Eftersom deras positionering Àr centralt belagd i hotellets huvudentré Àr det oftast receptionisterna som först möter gÀsterna nÀr de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebÀr att de fÄr stÄ ut med gÀsternas bekymmer, klagomÄl, aggressioner och andra kÀnslor. Den övergripande frÄgestÀllningen för studien Àr dÀrmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket kÀnsloarbete utför de i interaktionen med gÀster och medarbetare? Uppsatsen utgÄr teoretiskt frÄn dramaturgisk teori och emotionsteori frÀmst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.
En fungerade intern kommunikation kan leda till engagemang : en fallstudie av den interna kommunikationen pÄ Kinnarps Interior Uppsala
Kommunikation Àr nÄgot som skapas nÀr en eller flera mÀnniskor interagerar med varandra och dÀr information av nÄgot slag utbyts. Kommunikation inom företag kallas för intern kommunikation och Àr viktigt för att uppnÄ syftet med verksamheten. Det Àr ocksÄ viktigt för att medarbetare inom organisationen ska kÀnna sig delaktiga och engagerade i företaget, vilket ocksÄ bidrar till att den dagliga verksamheten blir mer effektiv.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den interna kommunikationen hos ett företag uppfattas samt vilka effekter den interna kommunikationen kan ha pÄ medarbetarnas delaktighet och engagemang inom företaget. En kvalitativ metod har anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och en fallstudie har genomförts för att erhÄlla rik information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att ta reda pÄ intervjupersonernas upplevda vardag.
Makt- och statusbalans mellan gammalt och nytt : En undersökning av Nordeas kundcenter och relationen med de "gamla" lokalkontoren ser ut idag.
Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.
Intern marknadsföring leder till servicekvalitet : En fallstudie av Jerns
Den svenska detaljhandelns försÀljning har stadigt ökat under de senaste Ären. En av de starkaste tillvÀxterna under Är 2006 stÄr skobranschen för. Svenskar i gemen konsumera mer och intresset för skor har aldrig varit större. Störst pÄ den svenska skomarknaden idag Àr Nilson Group som har 25 procent av den totala marknaden, det vill sÀga att vart fjÀrde par skor som sÀljs i Sverige kommer frÄn nÄgon av deras butiker.En modeorienterad bransch som skor konkurrerar naturligtvis med design. Dock hÀvdar ledande befattningshavare inom branschen att de ska sÀrskilja sig ?genom att kunna erbjuda service och medarbetare som kan skor?, det vill sÀga servicekvalitet och kunskap Àr viktiga konkurrensfördelar i försÀljningsledet.
Operationssjuksköterskans upplevelse av sin yrkesroll : -en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska Àr idag den Àldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir frÀmst en dold yrkesroll pÄ grund av att det utövas bakom stÀngda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling anvÀndes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor frÄn tvÄ sjukhus i Sverige under vÄren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant.
?Sura medarbetare? Skicka dem pÄ kurs!? : En studie om kompetensutveckling av personal i tvÄ medelstora företag
En studie om kompetensutveckling av personal i medelstora företag..
Landsbygdens samhÀllsentreprenörer : Livskvalitet pÄ tillvÀxt?
Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta pÄverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien Àr uppdelat i tvÄ teoretiska teman; de hÄrda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta Àr en kvalitativ studie och resultatet Àr baserat pÄ sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder pÄ att vikten vid en introduktion ligger pÄ arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.
KartlÀggning av kvalitetsbristkostnader vid Produktion FörÀdla, LKAB Kiruna
Under 1980- och 1990 talen har intresset för kvalitet ökat avsevÀrt. Tidigare ansÄgs att tillgÀngliga alternativ för företagsledningen var att vÀlja mellan hög kvalitet och lÄga kostnader. Kvalitet Àr i sjÀlva verket anslutet till att göra det som kunden vill ha och Àr beredd att betala för samt till att bÀttra verksamhetens processer och eliminera överflödiga kostnader. Genom att kartlÀgga överflödiga kostnader, kvalitetsbristkostnader, ges stora möjligheter att effektivt bedriva förbÀttringsarbete samt öka medvetenheten hos medarbetare och ledning över de kostnader som uppkommer dÄ kvalitetsnivÄn ej Àr den avsedda. Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av LKAB Kiruna med syftet att kartlÀgga och ge exempel pÄ kostnadsutfall för bristande kvalitet inom delprocessen Produktion FörÀdla.
Delad kunskap Àr dubbel kunskap : Om kunskapsöverföring i organisationer
SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.
Journalisters erfarenhet av hot i sin yrkesverksamhet : En kvalitativ intervjustudie med sex journalister i lokalpress
Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktÀr genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vÀnt oss till vissa nyckelpersoner. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan pÄ redaktionerna nÀr medarbetare hotas? Hur ser den i sÄ fall ut?Vad anser de enskilda journalisterna att hot fÄr för konsekvenser för det journalistiska arbetssÀttet och ? i förlÀngningen ? Àven demokratin?VÄr forskningsfrÄga blir sÄledes: om, och i sÄ fall varför, journalister pÄ lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fÄtt hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.
Graden av mÄluppfyllelse vad gÀller kriminalvÄrdens centrala mÄlsÀttningar för vÄrdares arbetstillfredsstÀllelse pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand
ABSTRACT Titel: Graden av mÄluppfyllelse vad gÀller kriminalvÄrdens centrala mÄlsÀttningar för vÄrdares arbetstillfredsstÀllelse pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Jennie Hamberg Handledare: Ernst Hollander Datum: 2011 - januari Syfte:Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda pÄ i vilken grad kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand kÀnde arbetstillfredsstÀllelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvÄrdens mÄlsÀttningar angÄende kriminalvÄrdares arbetstillfredsstÀllelse samstÀmde med hur kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand upplevde sin arbetstillfredsstÀllelse. Metod: Jag har framförallt anvÀnt en kvalitativ metod, men Àven av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvÄrdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vÄrdarenkÀt som hade bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag. Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vÄrdarna pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand hade en ganska lÄg arbetstillfredsstÀllelse. MÄnga faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsstÀllelsen.