Sökresultat:
2239 Uppsatser om Äldre medarbetare - Sida 44 av 150
KartlÀggning av kvalitetsbristkostnader vid Produktion FörÀdla, LKAB Kiruna
Under 1980- och 1990 talen har intresset för kvalitet ökat avsevÀrt. Tidigare ansÄgs att tillgÀngliga alternativ för företagsledningen var att vÀlja mellan hög kvalitet och lÄga kostnader. Kvalitet Àr i sjÀlva verket anslutet till att göra det som kunden vill ha och Àr beredd att betala för samt till att bÀttra verksamhetens processer och eliminera överflödiga kostnader. Genom att kartlÀgga överflödiga kostnader, kvalitetsbristkostnader, ges stora möjligheter att effektivt bedriva förbÀttringsarbete samt öka medvetenheten hos medarbetare och ledning över de kostnader som uppkommer dÄ kvalitetsnivÄn ej Àr den avsedda. Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av LKAB Kiruna med syftet att kartlÀgga och ge exempel pÄ kostnadsutfall för bristande kvalitet inom delprocessen Produktion FörÀdla.
Delad kunskap Àr dubbel kunskap : Om kunskapsöverföring i organisationer
SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.
Journalisters erfarenhet av hot i sin yrkesverksamhet : En kvalitativ intervjustudie med sex journalister i lokalpress
Att svenska medier hotas blir allt vanligare. Denna undersökning syftar till att diskutera omfattningen av hot mot journalister och beskriva hotens karaktÀr genom att lyssna till journalisternas egna erfarenheter. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sex verksamma journalister, varav tre har redaktionellt ansvar. Vi har besökt ett antal redaktioner som har erfarenhet av hot och vÀnt oss till vissa nyckelpersoner. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:Vilka uttryck tar sig hoten mot lokaltidningsredaktioner och enskilda medarbetare?Finns det en handlingsplan pÄ redaktionerna nÀr medarbetare hotas? Hur ser den i sÄ fall ut?Vad anser de enskilda journalisterna att hot fÄr för konsekvenser för det journalistiska arbetssÀttet och ? i förlÀngningen ? Àven demokratin?VÄr forskningsfrÄga blir sÄledes: om, och i sÄ fall varför, journalister pÄ lokaltidningar uppfattar att olika typ av direkta hot mot dem ökat och vilka konsekvenser journalisterna anser att detta kan ha för deras yrkesutövning.Resultatet av studien visar att alla respondenter har fÄtt hot och trakasserier riktade mot sig och/eller redaktionen.
Graden av mÄluppfyllelse vad gÀller kriminalvÄrdens centrala mÄlsÀttningar för vÄrdares arbetstillfredsstÀllelse pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand
ABSTRACT Titel: Graden av mÄluppfyllelse vad gÀller kriminalvÄrdens centrala mÄlsÀttningar för vÄrdares arbetstillfredsstÀllelse pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Jennie Hamberg Handledare: Ernst Hollander Datum: 2011 - januari Syfte:Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda pÄ i vilken grad kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand kÀnde arbetstillfredsstÀllelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvÄrdens mÄlsÀttningar angÄende kriminalvÄrdares arbetstillfredsstÀllelse samstÀmde med hur kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand upplevde sin arbetstillfredsstÀllelse. Metod: Jag har framförallt anvÀnt en kvalitativ metod, men Àven av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvÄrdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vÄrdarenkÀt som hade bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag. Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vÄrdarna pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand hade en ganska lÄg arbetstillfredsstÀllelse. MÄnga faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsstÀllelsen.
Ledarskap : En jÀmförande studie om ledarskap inom verkstadsindustrin
Uppsatsen behandlar ledarskap inom verkstadsindustrin dÀr utgÄngspunkten för arbetet utgÄrfrÄn en enkÀtundersökning vid tre medelstora verkstadsindustrier. Syftet med uppsatsen Àr attjÀmföra chefers sjÀlvbild med medarbetarnas omdömen om dennes ledarskap för att se om detfinns nÄgra skillnader och i sÄ fall var. Bakgrunden till Àmnesvalet kommer frÄn vÄrt egetintresse för just ledarskapsfrÄgor, och just för att dessa frÄgor Àr viktiga för att en organisationskall uppnÄ en sÄ hög effektivitet som möjligt med bibehÄllen arbetsmiljö för medarbetarna.Analysen i vÄr uppsats tar sin form utifrÄn det teoretiska forskningsfÀlt som finns inomomrÄdet med utgÄngspunkt ibland annat Blake och Moutons Grid-modell, samt McGregorsteori X och Y.För att ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader chefer och medarbetare emellan har vi anvÀntoss utav den kvalitativa forskningsmetoden, detta dÄ de kvalitativa forskningsmetodersfrÀmsta avsikt Àr att beskriva, analysera och förstÄ alla slags fenomen (Malterud, 1998). Vihar utformat en enkÀt med fasta svarsalternativ som vi delat ut till VD:arna för företagen samt10 kontorsarbetare och 10 verkstadsarbetare vid varje företag.NÀr vi valt de organisationer som vi har undersökt i uppsatsen har vi anvÀnt oss av ettsubjektivturval dÄ vi först och frÀmst ville undersöka ledarskap inom verkstadsindustrin. Vidval av respondenter anvÀnde vi oss utav stratifierat urval.
Lojalitet ?eller varför Äterkommer sÀsongsanstÀllda medarbetare till Liseberg
Medarbetarskapet har pÄ senare tid blivit mer och mer aktuellt i bÄde den privata och offentligasektorn. Organisationer och företag har börjat se sina medarbetare som de centrala aktörerna isina verksamheter, istÀllet för att enbart se till cheferna och deras ledarskap. I stort handlarmedarbetarskapet om hur medarbetarna pÄ en arbetsplats hanterar sin relation till sinarbetsgivare, till det egna arbetet och till sina arbetskollegor. Det medarbetarskap som rÄder pÄ en arbetsplats kan, enligt litteraturen, beskrivas i termer av öppenhet och förtroende, engagemangoch meningsfullhet, gemenskap och samarbete samt ansvarstagande och initiativtagande.VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka det medarbetarskap som existerar i tvÄav Lilla Edets kommuns Àldreomsorgsverksamheter. Genom enkÀter och intervjuer har vi undersökt medarbetarnas och chefernas uppfattning om det rÄdande medarbetarskapet, och deras vilja till delaktighet gÀllande förbÀttring och utveckling av deras medarbetarskap.
PĂ„ andra sidan av medarbetarskapet : En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektiv
Titel: PÄ andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03NivÄ: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, SamhÀlle & Teknik | MÀlardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap FrÄgestÀllning:-         Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-         Vilka effekter har sÀttet att arbeta med medarbetarskap fÄtt för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, Äsikter, erfarenheter och upplevelser om Àmnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förstÄelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap pÄ Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar pÄ att arbetsplatstrÀffarna behöver utvecklas vad gÀller effektivitet och kvalitet dÄ det Àr dÄ samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder ocksÄ pÄ att medarbetarskapet skapar vÀrde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter sÄsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsÀttning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet frÄn chef och ledning, nÀrmaste chefens nÀrvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.
LÀrande i projektintensiva verksamheter : NÀr projekten Àr större Àn organisationen
Det blir allt vanligare att mÀnniskor byter arbetsgivare flera gÄnger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen pÄ anstÀllningen som ett livslÄngt Ätagande hÄller pÄ att försvinna. Organisationer knyter till sig temporÀra medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sÄdan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken frÄn SCB som visar att andelen temporÀrt anstÀllda ökar i Sverige och nu Àr nÀstan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lÀrandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill sÀga organisationer dÀr andelen temporÀrt anstÀllda överstiger andelen tillsvidareanstÀllda medarbetare. Den inriktar sig pÄ lÀrandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lÀrandet i projekten, nÀr individerna med specialkompetens bara Àr temporÀrt anstÀllda.Respondentorganisationernas syn pÄ kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anstÀlla personer med rÀtt kompetens temporÀrt.
En dynamiskt fungerande arbetsgrupp : en fallstudie inom administration
PÄ ett vis Àr grupper för organisationen vad elden var för vÄra förfÀder, om de förstÄs och anvÀnds rÀtt, utgör de anmÀrkningsvÀrt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstÄs eller anvÀnds felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstÄ spontant, och i likhet med elden Àr de farligast nÀr de ignoreras. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera förbÀttringsomrÄden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, dÀr ett förbÀttringsomrÄde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbÀttringsomrÄde som valts Àr att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gÄ till utifrÄn mÄlen:1)     Vad medarbetarna upplever Àr bra2)     Vad medarbetarna kan utveckla3)     Hur gruppen kan arbeta vidare som gruppsamt för att fÄ svar pÄ mina inledningsfrÄgor: vilka faktorer pÄverkar att jag som mÀnniska/medarbetare kÀnner att jag tillhör en arbetsgrupp som nÄr resultat och Àr en del av min helhet? Vad Àr det gruppen behöver för att kunna uppnÄ effekten av att vara en vÀl fungerande och dynamisk arbetsgrupp. För att uppnÄ syftet och mÄlet har en fallstudie genomförts dÀr samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fÄtt besvara en enkÀt/frÄgeformulÀr vid ett gemensamt tillfÀlle. EnkÀten har bestÄtt av bÄde öppna och fasta frÄgor och utgör kvalitativ forskning.
Lean begripligt
Den japanska industrins intresse under efterkrigstiden för ? denav Henry Ford (1863?1947) förÀdlade ? löpande bandsteknikenframbringade Toyotas Production System (TPS). Japanernasförfinade automationstanke vÀckte uppmÀrksamhet pÄ denamerikanska bilmarknaden, vilket ledde till att TPS under 80-talet blev föremÄl för forskningsprojekt vars utkomst blev Lean.FrÄn att ha utvecklats för fordonsindustri Äterfinns i Sverige idagexempel pÄ alltifrÄn kommunstyren till sjukvÄrden somassimilerat Lean som verksamhetsstyrande metod.Trots att nÄgra av de mer basala principerna bakom Lean Àrenkelhet och tydlig kommunikation tenderar vÀsterlÀndskaföretag som implementerar Lean köpa konceptet, och med dettaanvÀndande av engelska och japanska termer eller akronymer iorganisationens vardag, rakt av. Arbetets syfte Àr att undersökahuruvida anvÀndningen av dessa termer pÄ svensk- ellerengelsksprÄkiga företag pÄ nÄgot sÀtt motverkar eller försvÄrarimplementeringen och förstÄelsen för Leans grundlÀggandefilosofi: Uppkommer det inom en organisation begreppsförvirringvid anvÀndandet av Leans terminologi?Studien Àr utförd vid tre Lean-implementerande organisationer avolika karaktÀr, genom intervjuer med Lean-ledare ochkvalitetschefer samt kortintervjuer av medarbetare.Resultatet visar att det vid en Lean-implementering, och arbetetefter det, förekommer förvirring och missanvÀndning av olikaverktyg och begrepp inom Lean.
"Makten över dagordningen" : - En deltagande observationsstudie av ledares maktutövning
VÄr studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala omrÄde förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestÀmde oss dÀrför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala omrÄde, under möten med deras medarbetare. Vi ville dÀrigenom fÄ en fördjupad kunskap och förstÄelse om fenomenet makt. VÄra forskningsfrÄgor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad hÀnder i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer dÀr till anvÀndning? I denna undersökning valde vi att anvÀnda oss av metoden deltagande observation dÄ vi bedömde att den var lÀmpligast för att kunna nÄ fram till vÄrt syfte.
Att kommunicera med allmÀnheten i hÀndelse av en pandemi : En fallstudie av ett landsting
I april 2009 upptÀcktes en ny typ av influensa som senare fick namnet A(H1N1). Influensan A(H1N1) innebar en internationell kris och krÀvde sÀrskilda krishanteringsÄtgÀrder. I Sverige innebar detta att den största nationella massvaccineringen i modern tid genomfördes under hösten 2009 till och med början av 2010. Hanteringen stÀllde myndigheter, landsting och ansvariga individer inför en rad utmaningar, inte minst gÀllande planering och kommunikation. Syftet med studien var att studera erfarenheter av och planering inför kriskommunikation vid en pandemi utifrÄn erfarenheter och uppfattningar hos ansvariga aktörer inom ett landsting.
GuldÀgg till frukost och bra betalt : - Vad pÄverkar reklamares val av arbetsplats
ProblemDet Àr viktigt att som reklambyrÄ ha duktiga medarbetare, eftersom vÀrdet för kunderna ligger i medarbetarnas kreativitet, kunskap och skicklighet. För mindre byrÄer och byrÄer utanför Stockholm kan det vara ett problem att hitta duktiga medarbetare med erfarenhet. En förutsÀttning för att kunna attrahera denna grupp Àr att veta vad de anser viktigt vid val av arbetsplats.SyfteUppsatsens syfte Àr att undersöka olika variabler som pÄverkar arbetsval hos kreativa arbetstagare, med avgrÀnsning till dem som varit eller Àr anstÀllda vid reklambyrÄer i Stockholm, samt att undersöka vilka variabler som skulle kunna fÄ denna grupp att övervÀga att arbeta pÄ en reklambyrÄ utanför Stockholm.MetodUndersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter, vilka samtliga hade minst tvÄ Ärs erfarenhet som strateg eller kreatör vid en reklambyrÄ i Stockholm samt varit tillgÀngliga för intervju mellan den 6 november och den 27 december 2007.ResultatResultatet i utredningen beskriver mÄlgruppens uppfattning gÀllande variabler som pÄverkar val av arbetsplats. I slutsatserna diskuteras vad utredningens resultat innebÀr för en reklambyrÄ som arbetsgivare. Utredningen visar pÄ att det för byrÄer utanför Stockholm kan bli svÄrt att rekrytera mÀnniskor som byggt upp sin karriÀr i StockholmsomrÄdet och hunnit rota sig dÀr.
HÀlsa pÄ arbetsplatsen : Upplevelser av obligatorisk friskvÄrd
Bakgrund:HÀlsotrenden i samhÀllet har idag nÄtt organisationer som arbetar medhÀlsofrÀmjande aktiviteter för att förbÀttra medarbetarnas hÀlsotillstÄnd.FriskvÄrdsbidraget har lÀnge funnits och varit en frivillig förmÄn för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hÀlsoarbete. DÄ organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hÀlsofrÀmjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvÄrd. Genom att organisationer inför dettakan friskvÄrdsarbetet kritiseras dÄ ledningen pÄ organisationer anvÀnder sig avelementet tvÄng och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt krÀnker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen pÄ KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvÄrd. Vi ville Àven fÄ förstÄelse för om denobligatoriska friskvÄrden blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhÄllande till den privata integriteten och rÄdande hÀlsotrend isamhÀllet.Metod:Studien har gjorts pÄ organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvÄrd för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats dÀr datainsamling frÄn respondenter pÄ Kalmar Vatten Àr grunden förvÄr analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som Àr inriktad mothÀlsofrÀmjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.
Rektors ledarskap i skolförÀndring
Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..