I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra värdepapper noterade på börs inom EU att upprätta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rådet för att få en ökad jämförbarhet gällande redovisningen mellan olika länder samt för att företag ska ha samma tillgång till de globala kapitalmarknaderna. Det är främst på grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att åstadkomma en harmonisering mellan olika länders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver använda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillämpa de internationella redovisningsreglerna istället för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillämpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhållanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Den här uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ?Environmental Ethics? och den teori som författaren där för fram angående naturens värde. Syftet är att klargöra hur naturen är värdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram.Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala värden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext.Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori.

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

Sedan Ryssland och Estland blivit självständiga stater som strävar efter demokrati och ekonomisk tillväxt, har utvecklingen inom de båda ländernas skogssektorer tagit en olikartad utveckling. Rysslands skogsavverkning har minskat medan Estlands har ökat. Samhällen innehåller formella institutioner i form av olika lagar eller organisationer och dess funktioner. Samhällen innehåller även informella institutioner i form av sedvänjor och traditioner. Syftet med denna uppsats är att genom institutionell analys utreda den skilda utvecklingen inom Rysslands och Estlands skogssektorer.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur väl teorin kan förklara skuldsättningsgraden i små börsnoterade bolag. De teorier som testas är avvägningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjär regressionsanalys och de undersökta bolagen är samtliga bolag med färre än 200 anställda på tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för åtta av de tio undersökta hypoteserna och är i flera avseenden tydligare än i tidigare studier som testar onoterade små bolag eller ett bredare urval av bolag..

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

First North är en alternativ handelsplats för aktier, som är till för att små bolag med stor tillväxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion än om de varit privatägda aktiebolag. First North ställer dock inte samma formella krav på de listade bolagen som det ställs på företag som är noterade på Stockholmsbörsen då dessa är betydligt mycket större.Under år 2007 har de växt fram en stark förtroendekritik mot bolag som är listade på First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen är alldeles för kortsiktiga i sitt tänkande och att de blygsamma krav som ställs på bolagen inte garanterar en trovärdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter på kapital.För att undersöka om de finns någon sanning i dessa påståenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats på First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag på First North.

Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats på senare år och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis på många olika saker men jag har valt att titta på den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljära konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjämfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljär konflikt? För att undersöka detta har jag utgått från Galulas teori för att jämföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta på olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen säger om dessa.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka emotionernas roll i vår etik. Detta har jag undersökt med hjälp av filosofen Martha Nussbaum, vilken har utformat en väl tilltagen teori om både emotioner och dess roll i etik. Genom att sätta upp tre punkter på vad en teori om emotioners roll i etik bör innehålla, (1. innehåll, 2. giltighet, 3.

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt Utlänningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgångspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhällskontexten. Undersökningen fokuserade på hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar från Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.