Sammanfattning Studien ämnar ta reda på vilken teori som är mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien är kvalitativ och bygger på en enkätstudie riktad mot studenter där de tillfrågade svarat på hur deras inställning till vissa frågor är. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jämfördes med tidigare rapporter inom ämnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. Utifrån resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, något som även stöds av tidigare rapporter inom ämnet.  Statsskulden har ingen påverkan på studenternas konsumtionsbenägenhet utifrån undersökningens resultat..

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

This paper deals with a partly new development in the Swedish law system, somewhere in the boundary between political science and jurisprudence. A new instrument -artbrott- has successively become more popular among lawyers and politicians. The new instrument -here translated to classified crimes- signifies that the perpetrator is sentenced to prison even though the seriousness of the crime committed is not in itself serious enough for such a consequence. The reason for this policy stance is to create a prevention against crime of that specific character among the public. The use of this instrument has grown considerably both concerning types of crimes as well as in application.

Reklambranschen är ett typiskt exempel på en bransch där kundrelationer ofta är långvariga och personliga. Att skapa strategier och metoder för hur dessa relationer ska vårdas kan vara avgörande för en reklambyrås överlevnad. Syftet med denna uppsats är att utifrån kvalitativa intervjuer och teori undersöka vilka strategier och metoder som reklambyråer använder för att vårda sina kundrelationer. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem personer som arbetar på olika reklambyråer. De personer som intervjuats är väl insatta i respektive byrås kundstrategier. Resultatet av intervjuerna presenteras och diskuteras i förhållande till utvald teori. De slutsatser författaren drar utifrån teori och resultat är att samtliga av de tillfrågade byråerna verkar arbeta med liknande metoder för att skapa god kundvård. Man individanpassar kundvården efter vem kunden är och vad den behöver. Överlag var kundens lönsamhet en påverkande faktor för hur viktig kunden är för byrån.

Den mänskliga horisonten har alltid varit föremål för expandering. Sökandet efter att finna ny potential i vårt biologiska pussel har varit, och är, något som ständigt utvecklas. En kontroversiell gren i detta sökande utgörs av transhumanism. I denna uppsats tillämpas den teori och ideologi som utgör transhumanism, och återknyts övergripande till filmerna ?Robocop? och ?Gattaca? då dessa filmer belyser punkter som berör denna teori.

I alla tider har människor inlett relationer med varandra men sättet att göra det på har kommit att förändras. Idag har nätdejting vuxit fram som ett internetbaserat forum speciellt designat för att man där skall kunna hitta och kontakta partners. Denna studie undersöker användarnas upplevelser av nätdejtingsprocessen. Den syftar till att beskriva och förstå användarnas upplevelser av att interagera med individer via nätbaserade forum i syfte att utveckla någon form av relation. Det metodologiska angreppsätt som valts för att besvara detta är Barney Glasers variant av grundad teori, detta för att förutsättningslöst kunna undersöka området och låta en relevant problemställning växa fram ut data.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer.

Syftet med uppsatsen är att genom att jämföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ?individuationsprocessen? med handlingen i Alkemisten ochkunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrån Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sägas beskriva.Kan berättelsen sägas spegla en individs genomgående av denna process i vår tid?.