Sök:

Sökresultat:

483 Uppsatser om Äldre arbetstagare - Sida 17 av 33

Lönediskriminering: Mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsplatsen

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ nÀr lönediskriminering juridiskt sett föreligger mellan kvinnor och mÀn. I arbetet har den juridiska metoden anvÀnts, vilket innebÀr att lag förarbeten, praxis och doktrin anvÀnts för att lösa problemet. Det har framkommit tydlig statistik som visar pÄ att mÀn tjÀnar mer Àn kvinnor, men att skillnaden har minskat de senaste Ären. För att lönediskriminering av kön skall föreligga krÀvs det att en person har missgynnats och att orsaken bakom missgynnandet har samband med könstillhörigheten. Vid bedömningen av om lönediskriminering föreligger utförs en jÀmförelse med hur en annan arbetstagare har behandlats, eller skulle behandlas i en liknande situation.

FörsÀmras upplevd arbetsförmÄga vid ökad Älder bland anstÀllda vid UmeÄ Universitet

UmeÄ Universitet Àr en av UmeÄs största arbetsgivare med 4200 anstÀllda. Sjuktalen totalt för Universitetet har varit och Àr fortfarande lÄga, runt tre procent. Den Àldsta Äldersklass har dom högsta sjuktalen, med stöd av den informationen beslutades om satsningar pÄ Àldre arbetstagare. UniversitetshÀlsan (fhv) fick i uppdrag att erbjuda hÀlsokontroller, under tre Är, till alla anstÀllda som fyller 55 Är.Vid hÀlsokontrollen mÀttes den upplevda arbetsförmÄgan med arbetsförmÄge index (AFM-index) För att bedöma arbetsförmÄgan hos undersökta 55-Äringar i relation till övriga Äldersklasser vid universitetet skickades enkÀter med post till tjugofem mÀn och kvinnorfödda ?46, -56 samt ?61.Resultatet av undersökningen visade att upplevda arbetsförmÄgan lÄg högre för alla Äldersklasser hos bÄda könen jÀmfört med den referens som AFM manualen innehÄller för jÀmförbara yrken.

Arbetstid, HÀlsa och SÀkerhet : En rÀttsvetenskaplig studie av den svenska arbetstidsregleringen och dess syfte

Arbetstid Àr en frÄga som alltid varit omdebatterad, och som det hÀnt mycket med genom Ären i mÄnga avseenden. I svensk rÀtt har arbetstid reglerats i mÄnga olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag Àr det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrÄgorna, men som i mÄnga arbetsrÀttsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges intrÀde i EU 1995 gÄr det dock inte att frÄngÄ de EG-direktiv om arbetstid som rÄdet utfÀrdat. Det har förÀndrat den svenska arbetstidsregleringen dÄ arbetstidslagen har fÄtt Àndrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskrÀnkts, dÄ EG har satt miniminivÄer för vissa regler genom direktiv.     EG-rÀtt, svensk rÀtt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrÄgor, men desto nÀrmre arbetstagaren, desto mer precisa regler.

Webbutveckling Företagspresentationer

Som mitt examensarbete har jag utvecklat en produkt kallad företagspresentationer pÄ http://www.metrojobb.se/ en svensk hemsida för jobbrekrytering, Àgd av MetroNordicSwedenAB. En företagspresentation Àr en plats dÀr företag kan presentera sig och sina jobbannonser för framtida arbetstagare. MÄlsÀttningen med examensarbetet har varit att produkten ska sÀttas i skarpt lÀge nÀr de Àr fÀrdigutvecklad.Examensarbetet var planerat till tio veckor,varav sammanlagt fyra veckor skulle Àgnas Ätr apportskrivning och resterande veckor Ät utveckling.Utvecklingstiden har anvÀnts till studier av de befintliga webbapplikationen samt produktutveckling i samrÄd med Metros produktutvecklare.Utvecklingsarbetet har inkluderat utveckling inom alla lager Àven modern webbapplikation ?frÄn en ytlig utveckling, medHTML, JavaScript och CSS, till en djupare,med sökmotorindexering och relationsdatabasdesign.Arbetet har fortskridit enligt plan och har resulterat i en fÀrdig produkt som motsvarar Metros kravspecifikationer. För framtiden finns det en mÀngd möjligheter för produkten.

Att styra genom frihet? : En kvalitativ studie i ett mindre bemanningsföretag

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur arbetstagare styrs i en organisation dÀr de har stort eget ansvar och frihet. HÀri vill vi synliggöra vad som, i brist pÄ tydliga riktlinjer och direktiv frÄn en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga pÄ Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i StockholmsomrÄdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrÄn Governmentality som teori samt tidigare forskning.Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde pÄ eget ansvar och frihet var de ÀndÄ styrda. De styrmedel som var mest framtrÀdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mÄl, företagets tre vÀrdeord, kunden samt möten och uppföljningar.

FörestÄndare som ledare och arbetstagare i församling. : En kvalitativ studie om rollfördelning av ledarskapet inom EFK samarbetande församlingar.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och beskriva hur förestÄndare i mellanstora församlingar inom Evangeliska Frikyrkan upplever rollfördelningen mellan sig sjÀlva och församlingens styrelse. Styrelsens arbetsgivaransvar samt rollfördelningens konsekvenser för förestÄndarens arbetsmiljö ingÄr ocksÄ i studiens syfte. Studien utgÄr frÄn ett induktivt angreppssÀtt med halvstrukturerade intervjuer som genomförts pÄ telefon med sex förestÄndare i Sverige. Informanterna beskriver ledarskapet ur tre perspektiv: dels att styrelsen och förestÄndaren leder församlingen tillsammans, dels att styrelsen Àr överordnad förestÄndaren, men ocksÄ att förestÄndaren har ett stort mandat. Arbetsgivarrollen innebÀr i de flesta fall en delegering av uppgiften till en personalansvarig, med varierande resultat.

Klimatf?r?ndringar och h?lsa : Sjuksk?terskans ansvar i en global utmaning: En litteratur?versikt

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Anknytningens betydelse för motivation i arbetslivet

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vÄrdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka fÀrgar individens syn pÄ sig sjÀlv och sin omgivning. Dessa synsÀtt tenderar Àven att vara stabila lÀngs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, Älder, utbildning och/eller civilstÄnd pÄ denna relation.

Könsrelaterade mönster i arbetslivet : En jÀmförande studie mellan kvinnliga arbetstagare inom handeln och akademin

The Swedish labour market seems to be more gender equal today than what it has been before. A gender equality intervention as the practice of an equality plan is one of the strategies that have been used in the workplace to achieve equality. This study aims to examine women?s work experiences in purpose to identify gender patterns in working life in a comparison between the trading industry and the academy. Central aspects in this paper concerns opportunities for development, space in the workplace and expectations associated to gender.

Utstationering av utlĂ€ndska arbetstagare i Sverige : Är Lex Britannia och Sveriges sĂ€tt att implementera utstationeringsdirektivet (96/71/EG) förenliga med EG-rĂ€tten?

The Latvian building company Laval un Partneri Ltd (Laval) posted Latvian construction workers at the rebuilding of a school in Vaxholm in autumn 2004. Because the company refused to sign a collective agreement with Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads), which is the Swedish trade union for constructions workers, Byggnads put the construction site under a boycott. Next Laval sued Byggnads for damages in the Swedish Labour Court (AD) because Laval considers the boycott as well as ByggnadŽs demand that Laval signs a collective agreement incompatible with EC Law. AD has now demanded a preliminary ruling from the European Court of Justice (ECJ). While waiting for the preliminary ruling from the ECJ, several important questions of principle stand unanswered.

SÄ kan arbetstagare stimuleras till en ihÄllande kreativ idégenerering : En studie om motivation och kreativitet

För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omstÀllningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de efterstrÀva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag Àr mer beroende avsina kreativa förmÄgor Àn sina materiella tillgÄngar. För att utveckla individens kreativitetkrÀvs stimulering av expertis, kreativ förmÄga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnÄ en ihÄllande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrÄgor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkÀt och gruppintervju.

Könsdiskriminering av mÀn i arbetslivet

Enligt JÀmL 15,16 §§ och 17 § sÄ har arbetstagare rÀtt till att inte bli diskriminerad pÄ grund av kön. Syftet med uppsatsen har varit att genom en litteraturstudie ge en bild om mÀn kan diskrimineras pÄ grund av kön pÄ svenska arbetsmarknaden, dels genom att försöka belysa vad lagen sÀger om jÀmstÀlldhet med en fördjupning om könsdiskriminering och dels hur den tillÀmpas i praktiken. Jag har Àven utrett begrepp som ?kön?, sÄsom likvÀrdig jÀmförelse avseende arbete, utbildning och arbetslivserfarenhet etc. Resultatet av studien blev att diskriminering mot mÀn avseende deras kön existerar och att den behandlas men bortom det offentliga.

Socialavgiftsavtal. Ett sÀtt att helt avtala bort avgiftsskyldigheten?

NÀr en utlÀndsk arbetsgivare utan fast driftstÀlle i Sverige lokalanstÀller nÄgon för arbete som skall utföras i Sverige sÄ kan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt den svenska lagstiftningen komma överens om att arbetstagaren sjÀlv skall betala socialavgifter i form av egenavgifter. Denna form av avtal kallas socialavgiftsavtal, och samma form av regel finns pÄ EU-nivÄ. Problematiken ligger i att egenavgifter endast kan pÄföras arbetstagaren om inkomsten taxeras i Sverige, och det finns en hel del situationer, vilka belyses i uppsatsen, dÀr nÄgon inkomsttaxering inte sker av arbetstagarens inkomst. I dessa lÀgen kan följaktligen Sverige inte pÄföra varken arbetstagare eller arbetsgivare socialavgifter. Anledningarna till att denna avgiftsflykt möjliggörs Àr flera.

Balans mellan arbete och familjeliv : Ett vinnande koncept för alla

Under de senaste Ärtionden har en stor förÀndring skett hos familjers olika sÀtt att förhÄlla sig till arbetslivet. Den traditionella arbetsdagen pÄ 8-timmar Àr inte lÀngre normen, och den framvÀxande informations- och kommunikations teknologin gör att en anstÀlld kan fÄ tillgÄng till allt arbete 24/7. En följd av dessa förÀndringar Àr att efterfrÄgan pÄ familjerelaterande- och hushÄllsnÀratjÀnster har ökat bÄde för mÀn och kvinnor. Rapporten har visat forskning och studier som pÄvisar att de negativa effekterna som obalans mellan arbete och familjeliv medför, har bÄde negativa konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare. DÀrför Àr det viktigt att arbetsgivare gör det möjligt att anstÀlldas balans mellan arbete och familjeliv fungerar.

Global arbetstillfredsstÀllelse : Och dess samband med arbetsattityder, personlighetsegenskaper och psykosocial arbetsmiljö

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsstÀllelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder pÄ arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att fÄ ökad kunskap om vad det Àr som bidrar till global arbetstillfredsstÀllelse. 74 deltagare besvarade frÄgeformulÀret innehÄllande 53 pÄstÄenden rörande global arbetstillfredsstÀllelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsstÀllelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsstÀllelse.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->