Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel. FrÄgestÀllningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillÀmpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har Àven fÄtt möjlighet att fÄ en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte sÄ viktiga.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

I den hÀr studien undersöks ett sÀrskilt boende som satsat pÄ att bland annat fÄ anhöriga att kÀnna sig delaktiga i omsorgen om den Àldre genom dels nÄgot som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vÄrdplan för den Àldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gÀller de anhörigas situation. VÄra frÄgor har rört de anhörigas situation före, och efter att den nÀrstÄende flyttade till det sÀrskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vÄrdplanen. Vi ville ocksÄ undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i sÄ fall vilket stöd som efterfrÄgades.Resultaten bygger pÄ intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen Àr kommunikationsteori och rollteorin.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmÄn för en individuell lönepolitik Àr kunskapen bristfÀllig om vilka konsekvenser det fÄr pÄ medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad pÄ enkÀtdata frÄn 631 offentliganstÀllda inom Kommunal och VÄrdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsstÀllelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrÄgor togs Àven hÀnsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar pÄ att lönefrÄgor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken Àr generellt en starkare prediktor jÀmfört med instrumentella skÀl, Àven om dessa till skillnad frÄn tidigare forskning ocksÄ har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

Syftet med denna uppsats var att visa hur individuell lönesĂ€ttning pĂ„verkade lĂ€rare och förskollĂ€rares uppfattning om sin situation. Jag ville dessutom visa om dessa gruppers upplevelser skilde sig frĂ„n varandra. Slutligen var syftet ocksĂ„ att jĂ€mföra lĂ€rarna och förskollĂ€rarnas upplevelser med det som var deras löneavtals syfte att de skulle uppleva. För att kunna uppfylla syftet utförde jag en fallstudie pĂ„ ett rektorsomrĂ„de I Östergötland. PĂ„ rektorsomrĂ„det utförde jag en intervju av rektorn, som ocksĂ„ var lönesĂ€ttare, för att fĂ„ veta hur lönesystemet sĂ„g ut samt hur vĂ€l det fungerade ur hennes synvinkel.

Bakgrund:Palliativ vÄrd innebÀr lindrande ÄtgÀrder, vilket innebÀr att effekterna av sjukdomen lindras men sjÀlva sjukdomen botas inte. Denna vÄrd Àr en helhetsvÄrd som bygger pÄ en vÄrdfilosofi med syftet att bevara livskvalité nÀr bot inte lÀngre Àr möjligt. Oavsett diagnos och var mÀnniskan vÄrdas ska palliativ vÄrd omfatta alla mÀnniskor. FrÄgor kring demenssjukdom och palliativ vÄrd har problematiserats dels pÄ grund av dess komplexitet och dels pÄ grund av bristande kunskaper inom omrÄden bÄde hos nÀrstÄende och hos vÄrdpersonal. MÀnniskor med demenssjukdom Àr en sÄrbar grupp, deras autonomi Àr begrÀnsad och förmÄga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprÀtta individuell vÄrdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger pÄ Ätta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom ÀldrevÄrden med demensinriktning.

Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om vi genom att öka medvetenheten hos elever om olika intelligenser kan frÀmja deras individuella inlÀrning. Genom att aktivt arbeta med fem av Howard Garders Ätta intelligenser introducerades eleverna till olika inlÀrningsstilar, som de sedan Àven fick arbeta med i ett temaarbete om sagor. Metoderna vi anvÀnde oss av för att mÀta om en ökning skett gÀllande medvetenheten om intelligenser och om den individuella inlÀrningen dÀrmed frÀmjats, var tvÄ enkÀttillfÀllen samt sju loggbokstillfÀllen. Den första enkÀten, intervjuenkÀten, presenterades i början av praktiken, innan arbetet med intelligenserna pÄbörjats. Den andra enkÀten, utvÀrderingsenkÀten, genomfördes i slutet pÄ praktiken för att se om en ökning av medvetenheten om intelligenser och individuell inlÀrning skett.

Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrÄn tvÄ skolor som finns i tvÄ medelstora kommuner i SkÄne. Jag har valt pedagoger i tvÄ skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillÀmpar arbetet med individuell inlÀrning utifrÄn vad som stÄr i lÀroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger pÄ svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlÀrningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger anvÀnder sig av olika individuella inlÀrningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder Àn möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlÀrning var svÄr att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

I Sverige Àr det idag ovanligt att man i flerbostadshus anvÀnder sig av individuell mÀtning och debitering av energi för uppvÀrmning. Med individuell mÀtning och debitering menas att hyresgÀsten debiteras efter sin individuella förbrukning per lÀgenhet. Detta Àr mer vanligt i övriga Europa och den hÀr studien syftar till att fÄ kunskap om erfarenheter och problemstÀllningar inom detta omrÄde frÄn Tyskland och Danmark. Dessa lÀnder har sedan lÀnge en hög andel anvÀndare av systemet samt Àven lagstiftning om obligatorisk mÀtning och debitering pÄ individuell nivÄ.Studien görs pÄ uppdrag av Sveriges allmÀnnyttiga bostadsföretag (SABO), HyresgÀstföreningen och FastighetsÀgarna. Den Àr en del av ett projekt dÀr dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gÀlla för dess medlemmar vid införande av individuell mÀtning.

Sveriges lönesÀttningssystem har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesÀttningpÄ en mer lokal och individuell nivÄ. Detta i ett försök att med större precision Àn tidigare belöna god arbetsprestation och dÀrmed öka arbetsmotivationen hos anstÀllda. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom Àmnet, undersöka huruvida individuella lönesÀttningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.