Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Individuell, prestationsbaserad lönesÀttning syftar till att öka anstÀlldas motivation och produktivitet. Dock visar forskning att detta kan leda till missnöje och upplevd löneorÀttvisa i relation till egen insats samt vid jÀmförelser med andra mÀnniskor. Studiens syfte var att undersöka en modell för sjuksköterskors lönetillfredsstÀllelse, innehÄllande variablerna: faktisk lön, lönerÀttvisa och attityd till individuell lönesÀttning, med hÀnsyn till bakgrundsvariablerna kön och Älder. Författarna ville ta reda pÄ modellens förklaringsvÀrde samt vilken av faktorerna som bÀst kunde predicera lönetillfredsstÀllelse bland sjuksköterskor. Studien baseras pÄ data som insamlades 2004.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Den första januari 2006 trĂ€dde en ny lagĂ€ndring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lĂ€rarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen Ă€r ett politiskt beslut som lĂ€rarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien Ă€r att undersöka tre lĂ€rares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i Ă„rskurs fem pĂ„ samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem sjĂ€lva. Men Ă€ven undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever Ă€r enligt dem sjĂ€lva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

Riksdagen beslutade att frÄn och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen frÄn första klass. Detta har lett till en samhÀllsdebatt kring frÄgor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lÀrarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhÄllits som en viktig del av lÀrandet. IstÀllet för att mÀta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lÀrandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vÄrdnadshavarna.

Företagare runt om i Sverige blir allt mer medvetna om att personalens fysiska hÀlsa pÄverkar produktiviteten i företaget. Att aktivera sin personal i nÄgon form av fysisk aktivitet Àr idag en punkt som ligger högt upp pÄ mÄnga företagares dagordning. Denna kvantitativa studie genomfördes pÄ ett mellanstort företag i södra Sverige, vilket idag bedriver fysiska friskvÄrdsaktiviteter. Syftet var att undersöka varför vissa vÀljer att delta i gruppaktivitet medan andra vÀljer att delta i individuell aktivitet. För att besvara syftet genomfördes en enkÀtstudie, vilken kartlade respondenternas sociala bakgrund, Älder och kön.

Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes pÄ tvÄ allmÀnpsykiatriska öppenvÄrdsmottagningar under en period av 18 mÄnader. Syftet med studien Àr att utvÀrdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnÄdda mÄlsÀttningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbÀttringar i samtliga anvÀnda mÄtt; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar ocksÄ mÄttlig effektstorlek..

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.