Syftet med detta arbete Àr att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar Àr: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lÀrare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr lagstiftning och olika förhÄllanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen Àr en resultatdel dÀr fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav tvÄ med familjehemsmammor, tvÄ med lÀrare och en med socialsekreterare.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en samsyn mellan elever och lÀrare och lÀrare emellan rörande begreppen mobbning och krÀnkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker pÄ skolan mot mobbning. Arbetet syftar ocksÄ till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare pÄ omrÄdet. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass pÄ en grundskola i SkÄne. TvÄ lÀrare och Ätta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrÄn övergripande frÄgestÀllningar som stÀlldes till samtliga informanter.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att studera om elever i riskzonen anser att skolan kan stötta dem och dÀrigenom förebygga kriminalitet. Vi har i undersökningen utgÄtt ifrÄn följande tre frÄgestÀllningar:1. Hur anser eleverna att deras skolgÄng har fungerat, bÄde kunskapsmÀssigt ochsocialt?2. Hur upplevde eleverna att skolan förhöll sig till deras kriminalitet?3.

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda pÄ vilket pedagogiskt synsÀtt som tycks rÄda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssÀtt anvÀnds semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god förÀldrasamverkan Àr viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhÄllningssÀtt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrÄn ett relationellt perspektiv dÄ de ansÄg det viktigt att skapa lÄngsiktiga lösningar för eleven och utgÄ frÄn relationen mellan hem- och skolmiljö.

I det hÀr arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan anvÀnda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin Àr inhÀmtad pÄ en skola i Burlövs kommun och pÄ en skola i Fosie rektorsomrÄde. Vi har intervjuat nio elever mellan Ärskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt tvÄ ateljeristor. Vi har Àven intervjuat utstÀllningsscenografen pÄ Malmöhus slott angÄende ett projekt dÀr man valde att renovera ett lekrum tillsammans med elever frÄn Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tÀnker kring rum avsett för lÀrande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhÄllande till sina klassrum.

I Sverige har vi idag en skola för alla dÀr alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsÀttningar oavsett funktionsförmÄga(Skolverket, 2011, s.7). I Àmnet idrott och hÀlsa innebÀr det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmÄgor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare, somkÀnner sig bekvÀma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i idrott ochhÀlsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielÀrare i VÀstsverige.

Fokus i den hÀr studien Àr lÀsförstÄelse och dess komplexitet. I den allmÀnna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande lÀsförstÄelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgÄngskull frÄn en utvald skola utifrÄn deras första Ärs lÀsförstÄelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas lÀsförstÄelse utan undersöker Àven huruvida det finns ett samband mellan lÀsförstÄelsen och betygen. Ytterligare ett syfte Àr att se om det gÄr att utröna vilka elever som skolan bör fokusera pÄ för att antalet Icke GodkÀnda betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att lÀsaren ska fÄ en inblick i komplexiteten kring lÀsförstÄelse har ett avsnitt om vad lÀsförstÄelse Àr, vilka faktorer som pÄverkar lÀsförmÄgan, nÄgra metoder och strategier för att frÀmja lÀsförstÄelsen bland elever samt lÀsundersökningar.

Denna litteraturstudie avser att sammanstÀlla och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvÄrigheter och elever i matematik- och lÀssvÄrigheter. Studiens resultat visar att matematiksvÄrigheter och lÀssvÄrigheter Àr beroende av varandra. Resultatet pÄvisade skillnader hos elever i matematiksvÄrigheter jÀmfört med elever i lÀs- och matematiksvÄrigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmÄga. Det finns Àven stöd frÄn forskningen att elever i matematik- och lÀssvÄrigheter har signifikant sÀmre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmÄga..

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hÀlsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den pÄverkar deras psykiska hÀlsa. Syftet var Àven att ta reda pÄ om elever upplever att de sjÀlva kan pÄverka sin situation i skolan och arbetet pÄ skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick frÄn en enkÀtundersökning som gjordes pÄ en skola med elever i Ärskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hÀlsa, elevernas syn pÄ den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att pÄverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick frÄn Antonovskys och Lazarus perspektiv pÄ Copingteori.

SAMMANFATTNINGTitel: Krishanteringsplanen ? ett verktyg eller en dammsamlare?En studie av en F-9 skola i Mellansverige.År 2010 Antal sidor: 25Syftet med denna underökning Ă€r att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs pĂ„ medelstor F-9 skola i Mellansverige.- Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen pĂ„ skolan fungerar.Undersökningen Ă€r kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier.Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca Ă„tta Ă„r sedan. FĂ„ av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprĂ€ttandet av planen. Tanken Ă€r att den ska revideras Ă„rligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var tvĂ„ Ă„r sedan sist.

Det omrÄde som undersöks i detta examensarbete Àr pedagogisk anpassning inom idrott och hÀlsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen Àr att genom anvÀndning av vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lÀrare sÀger att de anvÀnder för att fÄ elever med ADHD att lÀra sig i Àmnet idrott och hÀlsa i dagens skola. Detta empiriska material jÀmförs sedan med vad forskningen inom omrÄdet visar, för att pÄ sÄ sÀtt visa ifall forskningen nÄr ut till verksamma lÀrare eller inte. För att kunna göra dessa jÀmförelser, har vi intervjuat Ätta lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn fyra olika rektorsomrÄden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nyexaminerade lÀrare beskriver sina erfarenheter och kunskaper vad gÀller hantering av konflikter mellan elever samt hur de genom sin utbildning har förberetts för sÄdana utmaningar. FrÄgestÀllningarna Àr följande:-          hur definieras och beskrivs konflikter?-          vilka strategier har lÀrarana för att lösa konflikter mellan elever?-          vilka kunskaper i konflikthantering har lÀrarna fÄtt frÄn lÀrarutbildningen pÄ Högskolan för lÀrande och kommunikation i Jönköping?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomförde vi halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med  Ätta nyexaminerade tidigarelÀrare. Datamaterialet analyserades samt tolkades och tre huvudkategorier gick att urskilja, Konflikt och konflikthantering, KÀnslor samt Förberedelser frÄn lÀrarutbildningen.Resultatet visar att de nyexaminerade tidigarelÀrarna kÀnner sig osÀkra pÄ hur de ska hantera konflikter mellan elever och att de saknar metoder och strategier för hur de ska gÄ tillvÀga i en konfliktsituation. De upplever att smÄ konflikter, som till exempel tjafs Àr svÄrare atthantera Àn stora konflikter som innehÄller vÄld.

BakgrundEnligt tidigare forskning Àr uppfattningen om lÀxor olika hos elever, förÀldrar och lÀrare. LÀxors syfte och pÄverkan kan fÄ skilda svar beroende pÄ vem du frÄgar. I Sverige finns det forskning som visar pÄ en norm som efterfrÄgar ansvarstagande elever och förÀldrar genom lÀxor.SyfteVÄr studies syfte Àr att undersöka lÀrares upplevelser av fenomenet lÀxor, samt dess pÄverkan av elevers skolresultat. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad för lÀxor ger lÀraren ut? Vad Àr syftet med att ge ut lÀxor? Hur anser lÀrare att lÀxorna pÄverkar skolgÄngen för eleven? FÄr eleven hjÀlp med uppgifterna hemifrÄn?MetodVi har gjort Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Detta Àr en kvantitativ enkÀtstudie dÀr syftet var att försöka se skillnader mellanhögstressade elever och lÄgstressade elever med avseende pÄ skolkrav, skolrutiner ochuppgifter. Undersökningen gÀller ocksÄ att se om det finns nÄgon skillnad pÄ elevernaslÀrandeaktiviteter och till sist om det finns skillnad mellan elever med avseende pÄskolresultat. I de förstnÀmnda punkterna visade det sig att skillnaderna var vÀldigt smÄ ihur elever upplever skolkrav, skolrutiner och uppgifter. Men en stor skillnad visade sigmed avseende pÄ skolresultatet, dÀr lÄgstressade elever hade en tendens att presterahögre Àn vad högstressade gjorde i samtliga Àmnen (svenska, engelska, matematik, idrottoch hÀlsa). I diskussionen diskuteras olika infallsvinklar i hur man mÀter stress i skolan..