Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass dÀr det finns svenska och norska elever samt om vi finner nÄgra likheter och skillnader i lÀndernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet nÀr det gÀller arbetssÀtt och metoder samt hur de ser pÄ lÀs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lÀrarutbildningarna i respektive land Àr uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om lÀs- och skrivundervisning samt olika arbetssÀtt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers lÀs- och skrivlÀrande samt arbetssÀtt och metoder inom detta.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ hur de skönlitterÀra texterna behandlades i den dagliga undervisningen och hur dessa diskuterades utifrÄn andrasprÄkselevernas moderskultur i Àmnet svenska som andrasprÄk, gymnasiekurs A. De metoder jag anvÀnde mig av i empirin var intervjuer med en lÀrare och tre elever. Intervjuerna genomfördes vid fyra olika tillfÀllen och vid en skola för vuxenstuderande i Norrbotten. Resultatet visade att de skönlitterÀra texterna behandlades med speciella textbearbetningsblanketter, dÀr bÄde grammatik och textförstÄelse ingick. Dessa arbetades med bÄde enskilt och i grupp, dÀr lÀsa-skriva-tala-lyssna ingick.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

UtifrÄn vÄrt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlÀmnas nÀr elever byter skola. Vi har Àven avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlÀmningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstÀmmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlÀmnande och mottagande personal i stort Àr eniga om att IUP medskriftliga omdömen och ÄtgÀrdsprogram Àr dokumentationsformer som alltid anvÀnds. Man ÀrÀven överens om att muntlig information Àr viktig vid överlÀmningen. Det finns dock vissskillnad i synen pÄ dokumentationens och informationens relevans mellan överlÀmnande ochmottagande lÀrare.Formerna för överlÀmnandet visar större diskrepanser mellan överlÀmnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Genom en kvalitativ analys har jag försökt pÄvisa möjligheten i att kombinera de bÄda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i Ärskurs 1 pÄ en yrkesföreberedande skola och utifrÄn en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberÀttelse. Jag har valt att intervjua en elev frÄn en yrkesföreberedande skola dÄ min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever pÄ studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund Àr en lÀmplig pÄbyggnad av habitus under en livsberÀttelse dÄ begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad frÄn habitus, tillÄter individen att lÀttare Àndra pÄ sitt förhÄllningssÀtt. Vidare verkar elevens habitus ifrÄga om matematiska förestÀllningar framförallt ha pÄverkats av familj och slÀkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 3 tÀnker kring begreppet naturkatastrofer. Hur uppfattar de naturkatastroferna som sker runt om i vÀrlden och de som sker hÀr i Sverige? Hur kan de koppla dessa till en karta? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har djupintervjuat 9 elever, indelade i 3 grupper, frÄn en skola belÀgen utanför Malmö. VÄrt resultat visar att eleverna har en förstÄelse för att naturkatastrofer kan intrÀffa i Sverige, de Àr dock medvetna om att de som intrÀffar i nÀromrÄdet inte Àr i samma omfattning som i andra delar av vÀrlden. Emellertid brister eleverna i sin kartkunskap, det vill sÀga de hade svÄrt för att förstÄ och orientera med hjÀlp av en vÀrldskarta.

Syftet med arbetet var att intervjua nÄgra lÀrare som inte deltar i timplanedelegationens försöksprojekt och redogöra för deras Äsikter om hur de tror att det Àr att arbeta utan timplan. Ur syftet skapade vi fyra frÄgestÀllningar:1. Hur tror lÀrare att undervisningen pÄverkas nÀr utbildning utan timplan införs.2. Hur tror lÀrare att eleverna pÄverkas av arbete utan timplan?3.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tÀnker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund pÄ vad tidigare forskning kommit fram till vad det gÀller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingÄr Àven skolans vÀrdegrund med utgÄngspunkt en skola för alla. DÀrpÄ har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att fÄ svar pÄ hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i sÀrskola. En frÄgestÀllning Àr vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i sÀrskola. I undersökningarna kom det fram att svag begÄvning, tal- och sprÄksvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter kunde tillsammans med andra svÄrigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i sÀrskola.

I vÄr kvalitativa undersökning har vi utifrÄn observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. VÄra forskningsfrÄgor gÀllande roller, förhÄllningssÀtt och kommunikativa strategier har varit grunden för vÄr analys. Vi observerade en grupp elever i Ärskurs 4 vid tvÄ tillfÀllen. Under observationerna anvÀnde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna beskriver sitt syfte med höglÀsning och vilka upplevelser av höglÀsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville Àven ta reda pÄ om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att fÄ fram detta anvÀnde vi oss av fokusgruppssamtal med bÄde pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mÀngd syften med sin höglÀsning som till exempel lÀsinlÀrning, ökat ordförrÄd, ge barnet/eleven lugn och ro. MÄnga av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nÀmns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av höglÀsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till höglÀsningen..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta del av lÀrarnas upplevelser och förestÀllningar om tysta elever i skolan. De berÀttelser lÀrarna ger oss innehÄller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lÀrare har deltagit i undersökningen som bygger pÄ intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna upplever svÄrigheter i mötet med tysta elever. De kÀnner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nÄ dessa elever.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i Ärskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat pÄ de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrÄgasÀttande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion pÄ en skola. Avslutningsvis behandlar Àven studien frÄgan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i sÄ fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lÀrare bÄde orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nÀmnda tema pÄvisar studien flera exempel pÄ interaktionella praktiker som Àr genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrÄgasÀttande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utstrÀckning Àn flickor, vilket kan tÀnkas vara en interaktionell praktiker som Àr genusnormerande. Studien pÄvisar Àven hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig frÄn kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Syfte: Syftet med min studie var dels att fÄ en ökad förstÄelse för kommunal fristÄende skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del frÄn ett ledarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Varför vÀljer skolledare att driva en kommunal fristÄende skola, vilka förutsÀttningar har skolan fÄtt och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag anvÀnde utgick frÄn fristÄende skolors framvÀxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristÄende skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin sÀger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie pÄ Sveriges första kommunala fristÄende skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter frÄn tre observationer som genomförts genom Ären och en intervju med rektorn pÄ skolan.