Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna pÄ en skola med utomhuspedagogik arbetar för att nÄ kursplansmÄlen i de naturorienterade Àmnena. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn lyder: Hur arbetar lÀrarna pÄ I Ur och Skur skolan för att nÄ kursplansmÄlen i de naturorienterade Àmnena? Hur anser lÀrarna att undervisningens olika lÀrandemiljöer pÄverkar elevernas förstÄelse? Undersökningen gjordes pÄ en i Ur och Skur skola i Sverige dÀr vi gjorde kvalitativa intervjuer med alla lÀrarna. Resultatet visar att lÀrarna pÄ skolan Àr mycket samspelta och kunniga om hur utomhusundervisning bör bedrivas och varför. Resultatet visar Àven att lÀrarna Àr medvetna om hur olika lÀrandemiljöer pÄverkar vad eleverna lÀr sig..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som pÄverkar elever som Àr idrottsaktiva pÄ fritiden jÀmfört med elever som inte Àr idrottsaktiva pÄ fritiden, inom skolÀmnet idrott och hÀlsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frÄgestÀllningar jag valt att arbeta utifrÄn Àr följande:(1) Hur motiverade Àr idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hÀlsaundervisningen? (2) Finns det nÄgon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler pÄverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolÀmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjÀlp av enkÀt som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade pÄ tvÄ skolor, i fyra olika klasser frÄn Ärskurs nio.

Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur lÀrandet pÄverkas av specialpedagogiska insatser, hur den har utvecklats och hur den har bedrivits inom det svenska skolvÀsendet. Gruppens betydelse för individen och de sociala kontakterna i klassen belyses. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ge röst Ät elever frÄn Är 6 - 9 om hur deras lÀrandesituation pÄverkas av att specialpedagogiska insatser sker utanför klassens ram och hur den individuella utvecklingsplanen kan vara ett stöd i deras lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer av fem elever framtrÀder olika bilder av hur de uppfattar sig sjÀlva, skolan och specialpedagogiken. De ger ocksÄ sin syn pÄ den individuella utvecklingsplanen.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. PÄ senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har ocksÄ sÀrskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur sÀrskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gÀlla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta omrÄde valde vi att undersöka sÀrskolan, med fokus pÄ elevernas perspektiv.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn utomhuspedagogiken sedd bÄde ur elevers och lÀrares perspektiv. PÄverkningar som utomhuspedagogiken har pÄ elever blir belysta och Àven de krav som stÀlls pÄ pedagogen. Studien belyser förutsÀttningar som finns för att utevistelse ska bli genomförbart. BÄde fördelar och nackdelar som finns med utomhuspedagogik framtrÀder i studien. Skillnader mellan hur ofta naturen anvÀnds i undervisningen pÄ lÄg- och mellanstadiet tags ocksÄ upp.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. VÄra frÄgestÀllningar rör vilka som Àr involverade i mobbning och vad som karaktÀriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie bÄde traditionell mobbning och internetmobbning. I vÄrt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier pÄ omrÄdet har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktÀriserar en mobbare, vad som kÀnnetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text Àr det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vÄr diskussion.

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslÀrare med hjÀlp av en vinjett som utgÄngpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angÄende genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslÀrarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor pÄ ett likvÀrdigt sÀtt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende pÄ kön. Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lÀrares tal om pojkar och flickor. För att fÄ de svar som studiens syfte och frÄgor krÀver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn lyder: hur konstrueras genus i lÀrares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lÀrare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus Àr nÄgot som, utifrÄn de intervjuade fritidslÀrarnas perspektiv, inte fÄr nÄgon större uppmÀrksamhet i deras arbete.

Abstrakt Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhÄller sig till lek och lÀrande. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gÀllande Àmnet lek och lÀrande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om lekens betydelse för lÀrandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna anvÀnder sig av lek i lÀrandet mellan de olika stadierna.

Detta Àr en studie som tagit sin utgÄngspunkt i begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? med fokus pÄ barn och elever med ADHD/DAMP utifrÄn ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit mÄnga kritiska röster och skilda Äsikter för vilka insatser som Àr bÀst för barnen. Fokus har Àven riktats mot huruvida diagnosen kan hjÀlpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av sÀrskilt stöd har förÀndrats.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare Är. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning av elevers upplevelse gÀllande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och Àr utförd pÄ en kommunal F-4 skola, som Àr belÀgen i en medelstor kommun. EnkÀtundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna Àr genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkÀtundersökningen visar pÄ att eleverna i stor utstrÀckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna Àr nöjda med i vilken utstrÀckning de upplever sin möjlighet till att pÄverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna bÄde gÄr emot och bekrÀftar tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

Skolan Àr Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande pÄ barn och ungdomar under en lÄng tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans vÀrld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trÀdde i kraft den 1 april 2006 Àr skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat krÀnkande beteende. Dock Àr bÄde forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning mÄnga och olika skolor arbetar pÄ olika sÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning pÄ, utifrÄn tre olika skolors ÄtgÀrdsprogram.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgÄng, samt deras upplevelser av skolans arbete nÀr det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar besvarades med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jÀmfördes med tidigare forskning pÄ omrÄdet, utifrÄn ett teoretiskt perspektiv samt utifrÄn lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, pÄ att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten Àr ett relativt vanligt fenomen. Studien pÄvisar ocksÄ att personal som Àr verksamma inom institutionen mÄnga gÄnger har ett passivt förhÄllningssÀtt vad det betrÀffar att motverka och förhindra att barn och elever utsÀtts för krÀnkande behandling.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslÀrare Àr dÀrför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklÀdningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes Àven skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och krÀnkningarsamt elevers upplevelser om lÀrare agerade för att förebygga, ÄtgÀrda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig pÄ en enkÀtundersökning somgenomfördes pÄ tre högstadieskolor dÀr 221 elever i Ärskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklÀdningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsÀtta andra elever för fysiskakrÀnkningar och mobbning Àn flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning Àn pojkar.