Det har alltid funnits tomma och outhyrda lokaler i Stockholm. Vakanser Àr nÄgot som alltid har funnits, och dÀrför ocksÄ kÀnns som ett stÀndigt aktuellt Àmne. Fastighetsföretag har alltid försökt se till att sÄ mycket som möjligt av lokalerna Àr uthyrda, men vilka strategier finns och anvÀnds vid frÄgor om vakans?Studien undersöker vad som sÀgs pÄ marknaden i Stockholm. Med hjÀlp av intervjuer av ansvariga inom detta Àmne hos olika kommersiella fastighetsföretag har en bild med tankar och Äsikter frÄn dessa personer mÄlats upp för att fÄ en inblick i vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller vakanser.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt Àr att nystartade och mindre företag som vÀxer och utvecklas bidrar till nationell tillvÀxt i lÀnderna de Àr verksamma inom. För att företagen ska kunna vÀxa krÀvs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III Àr dÀrför vÀldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan pÄverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlÄning och ökade utlÄningsrÀntor.

Under senare Är har vi fÄtt allt större problem med antibiotikaresistens bland bakterier. Dessa problem Àr delvis en oundviklig följd av anvÀndandet av antibiotika. De förvÀrras dock kraftigt av det faktum att vi anvÀnder antibiotika i en lÄngt större omfattning Àn vad som kan anses nödvÀndigt. Detta överanvÀndande beror till stor del pÄ det faktum att behandling med antibiotika i mÄnga fall Àr en förmÄnlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en lÄg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, dÀr det som Àr rationellt för den enskilde skiljer sig frÄn det som Àr rationellt för samhÀllet som helhet.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

Under puberteten börjar hundens juver att utvecklas. Detta krÀver nÀrvaro av ett flertal olika hormoner, exempelvis östrogen, progesteron, prolaktin och tillvÀxthormon (GH). Men Àven tillvÀxtfaktorer sÄ som insulinlik tillvÀxtfaktor 1 (IGF-1) och epidermal growth factor (EGF) krÀvs. Samma hormoner och tillvÀxtfaktorer kan leda till juverhyperplasi och medföra en ökad risk för juvertumörer. Juvertumörer Àr en av de vanligaste tumörtyperna hos tikar och representerar ungefÀr 70 % av alla cancerfall. Den typiska patientbilden Àr en Àldre, okastrerad tik eller en tik som blivit kastrerad senare i livet.

Ekologiskt byggande har utvecklats och förstÀrkts under de senaste decennierna. FrÄn det att ekobyar började planeras pÄ 70-talet, till dagens lÄgenergibyggnader. Kunskapen om vÀrmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsomrÄde utformas med hjÀlp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

Detta Ă€r ett arbete som gjorts i samband med studier pĂ„ Uppsala universitet, dĂ€r en textanalys har gjorts med fokus pĂ„ den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan dĂ„ de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mĂ„l inom de befintliga ramarna. Skollagen Ă€r en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer pĂ„verkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten pĂ„ riks- samt kommunalnivĂ„, med fokus pĂ„ Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas frĂ„n statlig till kommunnivĂ„ och sist lokal verksamhetsnivĂ„. Det Ă€r den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nĂ€mnder, kommunfullmĂ€ktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Bakgrunden för denna uppsats Àr att jag som anstÀlld i dÀckbranschen i Norden önskat att fÄ ökad förstÄelse för vilka mekanismer som en dÀckleverantör, som normalt Àr ett försÀljningsbolag Àgt av en stor multinationell dÀckproducent, mÄste ta hÀnsyn till för att de sjÀlvstÀndiga dÀckfackhandlarna i Sverige skall föredra en viss leverantör och dennes produkter och varumÀrken framför andra leverantörer. DÄ dÀckfackhandeln totalt sett Àr den ÄterförsÀljningskanal som Àr störst nÀr det gÀller försÀljning av dÀck till slutkund i Sverige, upplever jag detta som ett intressant forskningsomrÄde. DÀckbranschen i Sverige mÄste generellt anses som mer eller mindre outforskad. Internationellt kan det ocksÄ se ut som om förvÄnansvÀrt fÄ forskningsarbeten gjorts av just dÀckbranschen. NÀr det gÀller mitt specifika forskningsomrÄde har jag inte funnit nÄgra motsvarande studier i mina sök i vetenskapliga databaser och liknande.

Den politiska mÄlsÀttningen Àr att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig pÄ acceptans och förstÄelse för olika sÀrintressen. DÀrför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje lÀn för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen bestÄr av olika sÀrintressen som ska besluta i frÄgor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den hÀr uppsatsen har undersökt Norrbottens-, VÀsterbottens-, JÀmtlands- och Dalarnas lÀns delegationsprotokoll vad gÀller beslutsfattande angÄende björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det Àr jakt- och viltvÄrdsintresset, rennÀringen och naturvÄrdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning pÄ grund av deras olika preferenser.

I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, pÄverkat utformningen av vÄra stÀder. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sÀgas ha funnits under den moderna epoken frÄn 1850 och framÄt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trÀdgÄrdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjÀlp av inventering pÄ plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot tvÄ utbyggda omrÄden i UmeÄ (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planomrÄde mitt emellan dessa tvÄ. Det Àr naturligtvis svÄrt att pÄstÄ att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det omrÄde som stÄr i begrepp att bebyggas. DÀremot tycker jag att man i omrÄdenas utformning och med hjÀlp av planhandlingar kan utlÀsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.

Malassezia otitis in dogs is a common cause of visit to a veterinary service. In otitis externa due to Malassezia overgrowth the dog has a higher number of yeast organisms and/or a local inflammatory response to the micro organism. Common clinical signs include pruritus, erythema, swelling and increased exudate production. Clinical symptoms and results from cytology of ear swabs from the ear canal is the mainstay for diagnosis. Any underlying condition has to be identified and corrected to avoid relapse. The treatment options for infective otitis externa are based upon topical administration of eardrops containing antibiotics, steroids and antifungals.

Jordbrukets miljöpĂ„verkan genom diffusa lĂ€ckage och transport av nĂ€ringsĂ€mnen Ă€r ett problem som det arbetas aktivt med pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„. I Sverige berĂ€knas jordbruket stĂ„ för 43 % av de totala kvĂ€veutslĂ€ppen samt 44 % av de totala fosforutslĂ€ppen. Stor del av dessa utslĂ€pp transporteras till havet dĂ€r de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön Ă€r det hav som fĂ„r ta emot utslĂ€ppen dĂ„ de transporteras hit med floder, Ă„ar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en vĂ€xande befolkning.