Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Intresset för lÀngdskidÄkning Àr större Àn pÄ lÀnge. Samtidigt blir vintrarna allt varmare, vilket leder till minskad snötillgÄng och dÀrmed ocksÄ en förkortad skidsÀsong. För att lösa detta problem planerar företaget LindbÀcks Bygg att uppföra en skidtunnel pÄ LindbÀcksstadion i nÀrheten av PiteÄ. PÄ uppdrag av detta företag har examensarbetet syftat till att utforma olika metoder för att pÄ ett energieffektivt vis tillgodose denna tunnels snöbehov. Det huvudsakliga arbetet har utgjorts av dimensionering av system för snöproduktion och snölagring.

Sveriges miljömÄlsstruktur Àr i förÀndring med ambitionen att skapa ett vÀlfungerande system för hur arbetet med miljöfrÄgor ska fortsÀtta. Denna uppsats Àr en utvÀrdering av agenda 21 miljömÄl pÄ lokal nivÄ, VÀnersborgs kommun, med 13 miljömÄl, sammanlagt 26 stycken inberÀknat delmÄlen. Uppsatsens syfte, att spegla kommunens miljöarbete och hela den geografiska kommunens förhÄllningssÀtt till miljömÄlen, har skett genom att stÀmma av hur arbetet med miljömÄlen fungerat under en tre Ärs period, Är 2009 till 2011. Denna uppföljning Àr den andra kommunen har gjort, och tanken har varit att bygga pÄ de förra parametrarna. NÀr mÄlen konstruerades, skrevs förslag pÄ hur mÄlen skulle följas upp, med tanken att de skulle kunna anvÀndas vid uppföljningen 2012. Metoderna har anvÀnts dÀr de har fungerat, men som del av syftet med uppsatsen, sÄ har det varit att testa och hitta bÀttre metoder för uppföljning. DÀrför har fokus varit att hitta mer anvÀndbara nyckeltal, som indikerar om mÄluppfyllelsen. Uppföljningen har till skett i samarbete med miljö och hÀlsoskyddskontoret och miljösamordnare i kommunen.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

I dagens konkurrensutsatta transportbransch blir det nödvÀndigt för Äkerier utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv att effektivisera sina transporter. Samtidigt blir behovet av snabba och mer frekventa leveranser större för att tillgodose kunders behov. För att styra Äkerier mot bÀttre lönsamhet krÀvs att prestationer mÀts och illustreras pÄ en operativ nivÄ för att möjliggöra beslutsunderlag som enkelt gÄr att anvÀnda för att effektivisera transporter.Denna uppsats har i syfte att undersöka vilka operativa nyckeltal som ett av de större inrikes Äkerierna anvÀnder sig av och hur de anvÀnder dem, samt identifiera möjligheter och hinder som existerar för att utveckla enkla och standardiserade nyckeltal för gods- och vÀgtransporter pÄ kretstrafik. I brist pÄ tidigare forskning om standardiserade operativa nyckeltal för kretstrafik har en explorativ undersökning genomförts genom kvalitativ datainsamling, kombinerat med litteraturstudier. Metodvalet medför en djupare förstÄelse om vilka nyckeltal som kan generera ett holistiskt beslutsunderlag som tydligt kommunicera den operativa nyttan av transporterna, samt hur nyckeltalen kan anvÀndas för att effektivisera transportstyrning.Resultaten indikerar att det i dagslÀget finns brist pÄ sÄdana nyckeltal hos Äkeriet.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhÀlle och inflytande, trygghet, hÀlsa, arbete, information och framtid. Avsikten Àr ocksÄ studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhÄller sig till nationella mÄl för ungdomspolitik. Kommunens arbete stÀlls i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp stÄr för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Bakgrund: SjukfrÄnvaron i Sverige 2004 var högst i VÀsteuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog ÄtgÀrder för att minska sjukfrÄnvaron. En del var att ge incitament för att sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hÀlso- och sjukvÄrdens ledningssystem, delvis pÄ grund av förÀndrade krav och dÀrmed brister i lÀkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken KÀrnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning.Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbÀttra kvaliteten pÄ lÀkarintygen, skapa mÄl och rutiner i sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet Metod: UtifrÄn ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbÀttringsomrÄden pÄ informationsutbyte till patienter och lÀkare samt utformande av mÄl och skriftliga rutiner.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Det hÀr Àr en undersökning om hur proposition ?Prop. 2008/09:119. Strandskyddet och utveckling av landsbygden ? har gett upphov till en förskjutning av makt i strandskyddets dispensgivning.

Jordbruket stÄr idag inför utmaningen att öka produktionen av biogas-substrat utan att öka konkurrensen om jordbruksareal för foder- och livsmedelsproduktion. FÄnggrödor odlas idag för att reducera jordbrukets kvÀvelÀckage till vattendrag. Genom litteraturstudie, intervjuer samt fÀltförsök undersöktes potentialen för att anvÀnda fÄnggrödor som biogas-substrat (dÄ som mellangrödor), samt huruvida biogaspotentialen förhöjdes genom en mindre kvÀvegiva i samband med sÄdden av mellangrödan. FrÄn tidigare publicerad litteratur kunde ses att endast en del utav det upptagna kvÀvet i fÄnggrödan Äterfanns i markprofilen till nÀstkommande gröda. De tvÄ huvudsakliga kÀllorna till kvÀveförluster var lustgasavgÄng samt lÀckage av lÀttomsÀttbart kvÀve över vintern, med varierande nivÄer pÄ kvÀve-förluster beroende pÄ lokal och gröda.

Har vi svartskallar eller invandrarbarn i BollnĂ€s kommun?Vi kan se tendenser i vĂ„rt samhĂ€lle, att ytterlighetsgrupper för frĂ€mlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska lĂ€ge förĂ€ndrats. Den lĂ„gkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal Ă„r, med ökad arbetslöshet som följd, har förvĂ€rrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att mĂ„nga gĂ„nger förstĂ€rka det frĂ€mlingsfientliga budskapet.Skolans nya lĂ€roplan, Lpo 94, sĂ€ger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lĂ€rare Ă€r, att bekĂ€mpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för vĂ„ra invandrarelever.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, pÄverkat utformningen av vÄra stÀder. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sÀgas ha funnits under den moderna epoken frÄn 1850 och framÄt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trÀdgÄrdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjÀlp av inventering pÄ plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot tvÄ utbyggda omrÄden i UmeÄ (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planomrÄde mitt emellan dessa tvÄ. Det Àr naturligtvis svÄrt att pÄstÄ att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det omrÄde som stÄr i begrepp att bebyggas.

Upplevelseindustrin Ă€r ett av Sveriges största tillvĂ€xtomrĂ„den och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska lĂ€nder satsar pĂ„ anlĂ€ggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns fĂ„ turistanlĂ€ggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anlĂ€ggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. AnlĂ€ggningens arbetsnamn Ă€r ACA och stĂ„r för Arctic Circle Arena.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fÀltsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fÀltsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/ValsÀtra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa omrÄde som samverkan innebÀr. Skapar fÀltsekreterarna nya förutsÀttningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mÄl? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjÀnst och polis Àr beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Denna uppsats handlar om lÀrares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den fÀrdiga texten att ta hÀnsyn till. Dock innebÀr processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssÀtt, och det kan av den orsaken vara svÄr att bedöma. DÀrför undersöks i denna uppsats nÄgra lÀrares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma nÄgot sÄ komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga hur fem svensklÀrare sÀger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gÀller undersökningen hur lÀrarnas bedömningar förhÄller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhÄllningssÀtt de anvÀnder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lÀrarna tror att deras bedömningar kan pÄverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgÄngspunkten Àr samtalsintervjuer med fem svensklÀrare frÄn tvÄ olika högstadier, hÀr kallade Söderskolan och Nordskolan.