Detta Àr en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgÄngsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som Àr en lokal verksamhet inom SocialtjÀnsten för mÀnniskor med missbruksproblematik i BiskopsgÄrden. Uppsatsen tar Àven upp vilka mÄl deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de tvÄ drogterapeuterna som hÄller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjÀlp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

I jakten pÄ att bli mer konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva vÀljer idag fler och fler företag att flytta ut hela eller delar av sin produktion till lÀnder dÀr de ekonomiska förutsÀttningarna för att bedriva verksamhet Àr bÀttre Àn i hemlandet. Detta sker vanligtvis genom sÄ kallad outsourcing, antingen till en lokal leverantör eller till en leverantör lokaliserad utomlands. Ett av de största skÀlen till varför företag vÀljer att outsourca sin tillverkning Àr kostnadsbesparingar. Genom att outsourca till ett lÄgkostnadsland kan företagen dra nytta av de lÀgre lönekostnader som dessa lÀnder ofta erbjuder. Vid sidan av kostnadsmotivet finns det Àven en rad andra vanliga motiv som företag brukar ange vid ett outsourcingbeslut.

Detta examensarbete undersöker i vad mÄn den uppfattade lÀroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för Ärskurserna 4-6 inom slöjdomrÄdena stickning och virkning, skiljer sig Ät mellan olika textilslöjdslÀrare. Detta görs genom att undersöka i vad mÄn LPP:na anknyter till den formella lÀroplanen sÄsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som lÄngsiktiga mÄl) och centrala innehÄll (formulerat som kunskapsomrÄden). FrÄgestÀllningarna gÀller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det Àr vanligast att LPP:na anknyter till, hur mÄnga av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns nÄgon skillnad avseende dessa frÄgestÀllningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om bÄde stickning och virkning. FrÄgestÀllningarna undersöks med hjÀlp av den kvantitativa metoden innehÄllsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n frÄn Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning.

Bakgrund: I Sverige besöker mer Àn 200 000 barn akutmottagningen varje Är. DÀr mÄste de ofta genomgÄ smÀrtsamma diagnostiska och behandlande procedurer. Den frÀmmande miljön leder till att barnen upplever stress, oro och rÀdsla. Barn och förÀldrar Àr överens om att nÄlstick och venpunktion Àr nÄgra av de mest stressande och smÀrtsamma procedurerna i samband med ett sjukhusbesök. För mÄnga barn som hamnar pÄ sjukhus Àr den största rÀdslan att behöva fÄ en spruta eller uppleva smÀrta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som lindrar oro och smÀrta hos barn vid nÄlstick i samband med sjukhusbesök.

Den traditionella dialekten i Mora anvÀnds idag i allt mindre utstrÀckning, framförallt hos unga. PÄ vilket sÀtt talar dÄ ungdomar i Mora idag? Den hÀr uppsatsen undersöker dialekten hos Ätta Moraungdomar. Jag analyserar vilka sprÄkliga drag som lever kvar och vilka som Àr nya i dialekten. Vidare undersöker jag hur de utomsprÄkliga variablerna kön, geografi och socialt nÀtverk pÄverkar informanternas dialektanvÀndning. Jag tittar ocksÄ pÄ hur informanterna sjÀlva ser pÄ dialekten.Undersökningen visar att dialekten har genomgÄtt en stor förÀndring.

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

Syfte: Identifiera recidivmönster hos glioblastom samt studera betydelsen av erhÄllen strÄldos betrÀffande uppkomsten av recidiv.Metod: 50 patienter som strÄlbehandlats för glioblastom valdes ut till studien och deras magnetkamerabilder frÄn uppföljningen jÀmfördes med behandlingsplanen frÄnstrÄlbehandlingen. Lokala, marginella eller distala recidiv identifierades baserat pÄ om recidivet lÄg innanför, tangerade eller lÄg helt utanför PTV (planning target volume). De marginella delades in i tvÄ grupper, de som hade en fysisk koppling, connex, till GTV (gross tumor volume) och de som inte hade det. Vidare lÀstes erhÄllen strÄldos i recidivet ut frÄn strÄlbehandlingsplanen.Resultat: 35 stycken patienter hade fÄtt recidiv pÄ 42 unika lokaler. Av dess 42 recidiv var 66,7 % (28 stycken) lokala, 9,5 % (4 stycken) marginella med connex till GTV, 19 % (8 stycken) marginella utan connex till GTV och slutligen 4,8 % (2 stycken) distala.

The purpose with this study is to examine how the media coverage of the train accidentoutside Kimstad, on the night of September 12th 2010, was framed in one local (Norrköpingsnyheter) and one national newspaper (Expressen) and how the coverage of the accident wasdifferent in the local newspaper compared to the national newspaper.The material is 12 articles within a fixed time limit which is from September 13th toSeptember 15th. The material consists of six articles from each newspaper.The method we use a qualitative text analysis with its basis in medialogic, news value andframing theory.In the essay?s analysis we show a synthesis of both newspapers coverage of the train accidentoutside Kimstad and how they stand in relation to the theory of news value and we end with aterminative comment about the results.The conclusion shows that the coverage of the event was different in many ways. Expressenuses a more dramatic framing and a more sensational language which describes the eventmore badly than it was. NT uses a more informative and objective information which almosttrifles the event but which informs about relevant information for the locals.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en lokal skada av huden. Skadan ligger ovanför ett benutskott och orsakas av tryck eller en kombination av tryck skjuvning eller friktion. SmÀrta frÄn trycksÄret Àr ett vanligt förekommande problem som pÄverkar livskvaliteten negativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksÄr i livets slutskede samt att se om personer med smÀrta och trycksÄr Àr smÀrtskattade med VAS/NRS. Syftet var Àven att se om det fanns nÄgot samband mellan trycksÄr och smÀrta.Metod: Metoden som anvÀnts var en retrospektiv deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats. Insamling av data skedde via frÄgor tagna ur dödsfallsenkÀten.

Stora Enso Skog har tillsammans med sitt drivningslag 601 utformat drivningskonceptet RÀtt Metod. Syftet med konceptet var framförallt att förebygga de markskador som kan uppstÄ i samband med avverkning och skotning. Syftet var ocksÄ att öka GROT-uttaget. Dock sÄ förvÀntas konceptet generera flera ekonomiska fördelar i form av höjd produktivitet, ökat GROT-uttag och en bÀttre arbetsmiljö. Konceptet Àr dock relativt nytt och det har inte genomförts nÄgra jÀmförande studier som utvÀrderat dess eventuella fördelar. Studiens syfte var dÀrför att undersöka hur medelkörstrÀckan och brÀnsleförbrukningen hos skotaren pÄverkades av det nya konceptet.

Utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstÀdernas befolkningsmÀngd ökar. Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgra metoder och strategier som de krympande kommunerna har anvÀnt sig av för att försöka vÀnda stagnationen samt att jÀmföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av vÀrlden. För bÄde krympande stÀder och kommuner Àr problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen pÄ problemet Àr att försöka skapa en befolkningstillvÀxt. Det finns mÄnga olika strategier för att vÀnda befolkningsutvecklingen.

Propofol Àr ett intravenöst, hypnotiskt och kortverkande lÀkemedel. En vanlig biverkan (>1:10) och dÀrmed en nackdel med propofol Àr lokal smÀrta, som kan uppstÄ vid den initiala injektionen. Varför smÀrta uppstÄr Àr inte helt klarlagt. Flertalet olika farmakologiska behandlingar, olika doser och kombinationer, alternativa administrationsmetoder och fysiska interventioner har provats för att minska smÀrtan vid propofolinjektionen. En viktig uppgift för sjuksköterskan Àr att lindra smÀrta för patienter.

VÄr studie har som syfte att belysa slöjdlÀrares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lÀrare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet Àr, vilka arbetsredskap de anvÀnder samt hur de arbetar med Äterkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lÀrarna anvÀnder i sin undervisning studerats. LÀrarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jÀmförts i en trekomponentsanalys. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr sprÄkets betydelse för lÀrandet understryks.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebÀr det i praktiken? Antologin bygger pÄ studier av fyra olika verksamhetsomrÄden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anstÀllda och deras upplevelser av jÀmstÀlldhetsarbete pÄ en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervÄrdsarbete och slutligen modersmÄlsundervisningen i en skola genom flersprÄkiga elever och modersmÄlslÀrare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fÀltarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr individer anses vara delaktiga i skapandet av sÄvÀl sin identitet som sin omgivning.VÄr fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mÄl och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom vÄra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mÄl och hur dessa verkstÀlls pÄ lokal nivÄ. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

I dag Àr turismen en vÀldigt snabbvÀxande nÀring. En förutsÀttning för turism Àr nÄgon typ av förflyttning. DÄ turisten tar sig frÄn sin vardagliga miljö anvÀnder den sig oftast av nÄgon typ av transport. Största delen av transporterna medför utslÀpp skadliga för miljön. I dagens samhÀlle Àr miljöförstöringen allt mer hotande.