I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar vĂ„tmark och av dessa Ă€r ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup pĂ„ mer Ă€n 30 cm. PĂ„ ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiĂ€ndamĂ„l behövdes Ă€n det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpĂ„verkan pĂ„ olika sĂ€tt. Torvmarkernas egenskaper förĂ€ndras och landskapet förĂ€ndras drastiskt TvĂ€rĂ„n och SandsjĂ€rv Ă€r byar som ligger invid AnttjĂ€rnmyren, en torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens lĂ€n.

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i vÀsterlÀndsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet VÀstra brottet i Slite pÄ Gotland. En analys av platsen och tidigare nÀmnda begrepp leder till en förÀndring av det befintliga förslaget pÄ efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete Àr att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur fritidspedagoger och lÀrare ser pÄ samverkan mellan sina respektive verksamheter. Fokus ligger pÄ fritidshemmet och hur det har pÄverkats av det utökade samarbetet mellan de bÄda verksamheterna. ProblemstÀllningen Àr: vad anser fritidspedagoger och lÀrare om samverkan mellan skola och fritidshem, hur de anser att fritidshemmet influerats, samt hur de beskriver och framstÀller hur lokal, yrkesroll, och tid och planering pÄverkats av samverkan. Det teoretiska angreppssÀttet som anvÀnts Àr Nilssons (1996) teorier kring social identitet. Studien Àr en kvalitativ studie med intervjuer som huvudsakliga informationskÀlla.

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

The Energy Market Inspectorate is implementing a new tariff regulation in Sweden. A small part of the new regulation concerns effectible operation costs and originally they where intended to be calculated using a modification of equivalent comparison standards, in Swedish Ekm. This thesis is intended to analyze if Fortums grid in Stockholm could be described correctly, using equivalent comparison standards. In Ekm every part of the distribution grid is designated a weighting in relation to 1 km 0.4kV over head line. These Ekm-measurements are intended to simplify comparison between different grid areas with different structure and geographical conditions.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Vid operation av primÀr total höftplastik finns det olika metoder för postoperativ smÀrtlindring. En tidigare genomförd studie pÄ ett mellansvenskt sjukhus (nedan kallad ?höftprojektet?) visade att ?Local infiltration analgesia? (LIA) initialt minskade postoperativ smÀrta, underlÀttade mobilisering samt förkortade vÄrdtiden, jÀmfört med spinalt morfin. I denna studie genomfördes en lÄngtidsuppföljning av höftprojektet med mÀtningar efter 6 respektive 12 veckor. Studiegruppen hade fÄtt LIA vid operationsslutet och kontrollgruppen spinalt morfin.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nÄ enfördjupad kunskap och förstÄelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige medsÀrskilt fokus pÄ rekryteringen av utlÀndsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABÄren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haftpÄ samhÀllet Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare frÄndenna period och sedan jÀmfört de tankar jag tagit del av med relevanta kÀllor samtlitteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsÀttningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berÀttelser förhÄller sig till allmÀntaccepterad litteratur i Àmnet. Jag kan dÀrigenom se om förhÄllandet skiljer sig pÄlokal och nationell nivÄ.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gÄtt tilloch motiverats av Gummifabriken nÀr arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjÀlp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar vÀl stÀmmer överens med de kÀllor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstÀrkt bild av redan skriven litteratur i Àmnet.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill Àven fÄ en insikt i rektorers och studievÀgledares Äsikter om praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella praoverksamheten efter att de fÄtt varningar ifrÄn arbetsmiljöverket att skÀrpa sÀkerheten för eleverna dÄ de Àr ute pÄ prao. Denna hÀndelse vÀckte en debatt huruvida det Àr dags för en förÀndrig av praoverksamheten och det Àr med detta i Ätanke vi genomförde vÄr undersökning. I undersökningen stÀller vi oss frÄgor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp.

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanlÀggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie pÄ lokal nivÄ. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanstÀllning av de nationella försvarssatsningar som Àgde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom bÄde det civila och militÀra försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes pÄ det civila och militÀra försvaret, satsningar som kan förstÄs utifrÄn tankar om folkhemmet.Ett antal frÄgor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanlÀggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anlÀggningar byggdes i hela Sverige, Àven om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av ArlaanlÀggningen.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

BakgrundTrycksÄr Àr en lokal skada i hud och underliggande vÀvnad. Det finns ett antal faktorersom bidrar till uppkomst av trycksÄr. Riskbedömning för att identifiera riskpatientergörs vanligtvis med hjÀlp av mÀtinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion avhuden ska alltid ingÄ vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksÄr ska följasoch dokumenteras under vÄrdtiden.

This Bachelor's thesis in Environmental Science studies the quality of an index of performance measurement of Swedish municipalities' sustainability governance offered by the environmental magazine Miljöaktuellt. Executed for six consecutive years, this evaluation is arguably the most comprehensive and widely spread local sustainability assessment in Sweden. Contextualizing this quantitative measurement tool in the paradigm of New Public Management, the research questions posed are: 'to what extent does the index employed by Miljöaktuellt correspond to the requirements of a set of quality criteria for sustainability assessment?' and 'is the index appropriate as a measure of, or a goal for, Swedish municipalities' internal sustainability efforts?' Through the perspective of evaluation theory, Miljöaktuellt's index is seen as a performance evaluation, thus categorizing this study as a meta-evaluation. Through a qualitative thematic approach, the index is analyzed using the 8 BellagioSTAMP-principles that were developed as tools for assessing quality of sustainability assessments as themes for the analysis.

Studien undersöker energisystem i förindustriella Malmö (1700-1845) samt Edo (förindustriella Tokyo 1603-1867). Syftet Àr att undersöka faktorer som gjorde att tvÄ förindustriella stÀder under en lÀngre tid fungerade utan att stora mÀngder resurser och energi tillfördes utifrÄn, förstÄ vad som förÀndrade detta samt analysera vad dagens stadsplanerare kan lÀra av dessa exempel. Undersökningen har gjorts i form av en kvalitativ studie. Studien bortser sÄledes ifrÄn kvantifiering av energidata. Systemperspektiv Àr en viktig aspekt av studien. TextgenomgÄng och analys har varit vÄr huvudmetod för datainsamling.