Under 2009 och 2010 infördes nya bestÀmmelser gÀllande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att frÀmja utvecklingen av landsbygden genom att tillÄta vissa lÀttnader i strandskyddet. Det Àr genom denna lagÀndring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillÀgg peka ut omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS). För delar av landet gÀller vissa begrÀnsningar dÀr kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS Àn i landet i övrigt. Detta gÀller bland annat kring VÀnern, VÀttern, MÀlaren och SiljanomrÄdet i omrÄden dÀr det finns en stor efterfrÄgan pÄ mark, alltsÄ ett bebyggelsetryck. Det rÄder emellertid stor osÀkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck.

NĂ€rmare hĂ€lften av den svenska befolkningen Ă€r överviktiga eller feta. Ökningstakten Ă€r stor. För att ta reda pĂ„ hur överviktstrenden kan vĂ€ndas genom hĂ€lsokommunikation, stĂ€lldes frĂ„gorna: Hur fĂ„r mĂ€nniskor information om kost, hĂ€lsa och motion? Vilka hĂ€lsokampanjer ? med inriktning mot kost, hĂ€lsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad Ă€r resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har mĂ€nniskor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har anvĂ€nts som metod. Informationen genomsyrar hela samhĂ€llet; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka och försöka utröna, huruvida fornborgarna under jÀrnÄldern kunde skydda de direkt/indirekt nÀrliggande bybildningarna/handelsplatserna ur sÀkerhetsaspekt vid fara. Genom att vÀlja fem fornborgar inom ett regionalt omrÄde med gemensamma nÀmnare och med hjÀlp av den komparativa metoden, jÀmför jag fornborgarna och deras omgivande miljöer med varandra, för att försöka besvara arbetets frÄgestÀllningar. Fornborgarna som ingÄr i analysen ligger samtliga i Botkyrka socken, strax söder om Stockholm. Fornborgarna Àr; Botkyrka 1:1, 105:1, 110:1, 127:1 samt 195:1. Viktiga aspekter med urvalet Àr att fornborgarna ej tidigare skall ha figurerat i nÄgra större undersökningar.

Studiens syfte Àr att analysera och beskriva hur representanter för svenska företag utvecklar och underhÄller personliga relationer i syfte att fördjupa dessa med sin kinesiska partner i Kina. Studien kan i första hand vara ett hjÀlpmedel för redan etablerade svenska företag i Kina. UtgÄngspunkten för studien har varit den kinesiska synen pÄ relationer, guanxi och den vÀsterlÀndska nÀtverksteorin. En jÀmförelse mellan dessa tvÄ synsÀtt bidrar till att klargöra problematiken för svenska företag att bygga relationer. DÀrefter har ett antal svenska företag/organisationer varit föremÄl för koppling mellan teori och praktik.

Bakgrunden till denna studie grundar sig frÀmst i ett stort intresse för musikÀmnet men Àven att vi, under vÄr grundskoletid fick uppleva olika bra samt vÀrdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att fÄ inblick i hur lÀrare upplever ramfaktorer och artefakters pÄverkan pÄ undervisningen i musik. Genom Ätta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara vÄra frÄgestÀllningar: Vilka ramfaktorer anser lÀrarna pÄverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lÀrare ramfaktorer som möjligheter och begrÀnsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lÀrarna pÄverkar undervisningen och pÄ vilket sÀtt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de tvÄ delstudierna? Vi har genom studiens gÄng fÄtt inblick i hur lÀrare resonerar kring de pÄverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek Àr sÄdana faktorer vilka pÄverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte Àr ÀndamÄlsenligt samt ifall elevantalet Àr för mÄnga i förhÄllande till lokalen.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnÀra, samtidigt som det i relation till klimatförÀndringen och den globala uppvÀrmningen sker en havsnivÄhöjning. Syftet med arbetet Àr att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan anvÀndas för att upprÀtthÄlla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrÄgan som idag finns för havsnÀra lÀgen utan att utsÀtta mÀnniskor för risken av översvÀmningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförÀndringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivÄhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivÄ och beskriva dagslÀget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet pÄ seklet. Det presenteras Àven en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, lÀnsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhÄller sig till den stundande havsnivÄhöjningen samt vilka kli-matanpassningsÄtgÀrder som kan göras med havsnivÄhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hÀnsyn till havsnivÄhöjningen. HÀr presenteras Àven influenser och inspirationer frÄn Holland, ett land kÀnt för sin eviga kamp mot översvÀmningar och för sin innovativa arkitektur vad gÀller kustnÀra bebyg-gelse.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna mÀnniskans interaktion och kommunikation med centralmakten. UtgÄngspunkten Àr att lokalsamhÀllets förestÀllningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sÄdant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher sÄsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer dÀr marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhÀllets mÀnniskor.Jag argumenterar för att marschen bör förstÄs som en kommunikativ arena dÀr centralmakten och lokalsamhÀllet interagerade inom ramen för ett förestÀllt samhÀllskontrakt. Denna symboliska interaktion visade pÄ att centralmakten och lokalsamhÀllet delade mÄnga förestÀllningar och hade mycket att vinna pÄ ömsesidighet och förhandling.

Denna rapport innehÄller en utredning av effektflöden pÄ Uddevalla Energi ElnÀt AB:s mottagningsstationer och optimering av driftlÀggning för dess effektkondensatorbatterier och transformatorer.Uddevalla Energi ElnÀt AB har sedan 30 Är haft effektkondensatorbatterier inkopplade nÀstan hela Äret och dessa behöver av ÄldersskÀl snart bytas ut. Uddevalla Energi ElnÀt AB har dÀrför behov av nya rutiner för driftlÀggning av effektkondensatorbatterier efter det att Svenska KraftnÀt och Vattenfall AB har infört nya regler för de reaktiva effektflödena i elnÀtet.I utredningen om effektkondensatorbatterier har det gjorts en investeringskalkyl med tre alternativ för inköp. Alternativ 1 med central faskompensering pÄ mottagningsstation, alternativ 2 med faskompensering pÄ mottagningsstation kompletterat med faskompensering pÄ abonnentstationer och alternativ 3 med lokal faskompensering pÄ abonnentstationer.  Det framkom i utredningen att alternativ 2: Central faskompensering kompletterat med faskompensering pÄ abonnentstationer Àr mest lÀmplig att genomföra.  Det har tidigare konstaterats att det under delar av Äret har varit lÄg belastning pÄ nÄgra av mottagningsstationernas transformatorer. Det har aldrig utretts om det Àr lönsamt att stÀnga av den ena transformatorn under hela eller delar av Äret.I utredningen om driftlÀggning av transformatorerna pÄ mottagningsstationerna har det beaktats tre alternativ. Ett alternativ innebÀr att en transformator körs i tomgÄng utan last och ett alternativ med en helt avstÀngd transformator.

Social networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000?s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today?s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN?s strategy documents and policies.

Årligen drabbas ca 10000 personer av hjĂ€rtstopp utanför sjukhus. I de fall ambulansen har en lĂ„ng framkörning finns det pĂ„ flera hĂ„ll ett samarbetsavtal skrivet med lokal rĂ€ddningstjĂ€nst som innebĂ€r att en s.k. IVPA-styrka, "I VĂ€ntan PĂ„ Ambulans", larmas till patienten och pĂ„börjar HLR. Syftet med studien Ă€r att fĂ„ reda pĂ„ hur ambulanspersonalen i ett valt omrĂ„de ser pĂ„ samarbetet med IVPA i samband med hjĂ€rtstopp prehospitalt. Åtta kvalitativa intervjuer av ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Denna uppsats syftar till att öka förstÄelsen för vad konsumentbaserat varumÀrkeskapital innebÀr för försÀkringsbolag som erbjuder privat hemförsÀkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumÀrkeskapital, dels förstÄ vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. DÀrefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara pÄ en enkÀt som baserades pÄ litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kÀnnedom, attitydmÀssig lojalitet och unikhet kan sÀgas utgöra varumÀrkeskapital.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.

Vi har funnit att berĂ€knat kundunderlag, geografiskt lĂ€ge, utbudet av kompletterande butiker i nĂ€rheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgĂ€ngliga parkerings-platser samt lokalerbjudande frĂ„n fastighetsĂ€gare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och BrĂ€kne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det frĂ€mst de lĂ€mpliga butikslĂ€gena i centrum av Ronneby som pĂ„verkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det Ă€ven lĂ€get, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vĂ€gar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten BrĂ€kne-Hoby under perioden 1998-2003. Under Ă„ren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.