En viktig del av vårt syfte är att utveckla en modell och därmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrån den icke-lojala kunden. Vårt syfte är också att studera den eventuella koppling som finns mellan varumärkeskapital och varumärkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet är att lyfta fram argument för varför mer fokus bör läggas på icke-lojalitet. Med utgångspunkt från en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumärkeskapitalsmodellen.

Återkommande kunder, det är något de flesta företag på dagens marknader strävar efter. Idagens rådande situation präglas många marknader av hård konkurrens och relativt nyförsäljningskanal växer med stormsteg nämligen E-handel. Utan dyra butikshyror, derelativt små uppstartningskostnaderna och möjligheten att nå potentiella kunder världenöver är några av de faktorer som gör att fler företag finns och verkar inom E-handel. Det isin tur leder till ökad konkurrens om kunder och återkommande kunder blir vitalt för ettlönsamt företagande. Vi har studerat och försökt förstå varför en kund som handlat engång väljer att återkomma med ytterligare ett köp.

Syftet med vår uppsats är att utvärdera hur enskilda butiksägare, som ingår i en större kedja, ser på fördelar samt nackdelar att ingå i en större koncern. Syftet är också att utröna hur butiksägarna definierar en lojal kund samt hur de arbetar för att strategiskt skapa kundlojalitet. Vår studie grundar sig på intervjuer med två enskilda butiksägare som ingår i samma koncern. I studien framgick det att butiksägarna genom användandet av kundkort erhåller kundlojalitet som ett bra verktyg för att kunna förbättra och stärka den totala ekonomin i företaget. Det krävs dock att man inser betydelsen av att engagera sig för att skapa en bättre balans mellan kundernas attityd och kundernas beteende.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Nyckelord: Charterbranschen, Lojalitet, Involvering, Interaktion, Relationsmarknadsföring, Kommunikation,Bakgrund: Kundernas förändrade efterfrågan har tillsammans med den ökade konkurrensen från Internetbaserade bolag gjort det allt svårare för traditionella charterbolag att överleva på marknaden.  Problemformulering: Vilka faktorer ger kunden incitament att förbli lojala gentemot charterbolagenSyfte: Syftet är att genom en kvalitativ ansats analysera och utvärdera charterbolagens förutsättningar för att skapa lojala kunder. Metod: Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats. Författarna använder sig av en kvalitativ undersökningsmetod för att generera en djupare förståelse av det fenomen som undersöks. Teorier: Uppsatsen använder sig av; Tjänstemarknadsföringstriangeln, Mervärdesteorin, Involveringsteorin, Kundlojalitet, Kanomodellen, Lojalitetsnivåer, Kundnöjdhetsskapande Interaktion, Kundlojalitetsbelöningar.Empiri: Empirin består av primärdata inhämtad via djupintervjuer med konsumenter samt representant för företaget.Resulta/Analys: Företaget anser att de utgår från ett kundperspektiv då de skapar sina kunderbjudanden samtidigt som kunderna upplever att företagets erbjudanden inte är det som efterfrågas.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur TBSB påverkar kundernas lojalitet inom dagligvaruhandeln. Metod:Efter att vi läste in oss på ämnena TBSB och lojalitet valde vi ut delar ur teorin där vi koncentrerat oss på lojalitet hos kunder i dagligvaruhandeln ur ett beteende och attitydperspektiv samt TBSB-faktorers påverkan på servicekvalitet och kundtillfredsställelse. Utifrån dessa två teoridelar har vi sedan härlett en sambandsmodell vilket utgör grunden för en rad testbara hypoteser som vi sedan utgår ifrån när vi gör analysen. Vi testar våra hypoteser genom att göra en enkät med kunderna som målgrupp. Enkäten har utarbetats efter teorin, sambandsmodellen samt de fakta vi erhöll från intervjun med en av Coops butikschefer.

Föreliggande studie syftade till att undersöka medarbetares, chefers och konsulters upplevelse av identitet och lojalitet gentemot IT-bolaget AB. Ytterligare ett syfte var att belysa kundserviceorganisationen genom deltagarnas upplevelser av sammanhållning, prestation, incitament, bemanning, personalomsättning, rekrytering och arbetsberikning samt ge idéer om vad som kunde förändras. 17 personer deltog i studien. Sex före detta medarbetare intervjuades enskilt och elva personer ur den nuvarande arbetsstyrkan deltog i två fokusgruppsintervjuer. Resultatet av studien visade att samtliga personalgrupper identifierade sig med IT-bolaget AB och kände en stor lojalitet mot bolaget.

Uppsatsen diskuterar vilka anledningar det finns till att använda sig av inhyrd personal från bemanningsföretag sett ur det inhyrande företagets perspektiv. Vi nämner även de argument som talar mot användningen av inhyrd personal och tittar närmare på skillnader i motivation och lojalitet hos den inhyrda personalen, samt vilka åtgärder som det inhyrda företaget vidtar för att påverka lojaliteten och motivationen hos den inhyrda personalen. Fallstudier har genomförts på Norrmejerier, BoxModul AB och Skanska Prefab Mark AB där aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda området. Våra tolkningar och förklaringar är inte av generell karaktär, det handlar istället om våra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar. Uppsatsen avhandlar en kombination av teorier kring bemanningsföretag samt motivations- och lojalitetsteorier.

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad är det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gällerdeltagande i ett Traineeprogram. Två fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrån år 2011 och fem deltagare från 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fått en god inblick i hela organisationen och därmedutvecklat bättre förståelse, engagemang och tillit.

Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts.

Marketing in a business-to-business environment differs from its counterpart in the business-to-consumer market. Where the latter focuses on customer satisfaction, the former is all about value. This value creates loyalty between seller and buyer. Creating loyalty is becoming more and more important in the media planning industry as fierce competition reduces profit margins. Value is created through selling what a client wants at an acceptable price.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur lojala konsumenterna pa? apoteksmarknaden i Katrineholm a?r. Eventuella samband mellan ko?n och lojalitetstyp samt a?ldersgrupp och lojalitetstyp underso?ktes a?ven. Fo?r att uppna? syftet genomfo?rdes en kvantitativ underso?kning med hja?lp av enka?ter, da?r 240 svar samlades in.

Det finns speciella förutsättningar som präglar bankbranschen vilka främst utgörs av lagar som reglerar hur bankverksamheter får bedrivas. Bankbranschen går även igenom en förändring på grund av ökad konkurrens som gör att de traditionella bankerna måste agera för att behålla sina kunder lojala. Den lojalitetsforskning som finns tar ej hänsyn till dessa förutsättningar och därmed blir ämnet bank och lojalitet intressant att utforska. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera bankers agerande för att skapa lojala kunder. Vi har utgått från vetenskapliga artiklar och undersökningar om vilka faktorer som är viktiga för bankkunders lojalitetsbeteende.

Marknadsföringen i allmänhet har förändrats stort de senaste decennierna. Från att marknadenhar varit transaktionsinriktad och marknadsstyrd har den blivit relationsinriktad ochkonsumentstyrd. Allt fler företag har insett att det är mycket lönsammare att behålla kunder änatt skaffa nya. Även konsumenter har blivit mer sofistikerade i och medinformationssamhället och aldrig tidigare har det varit så lätt som det är nu att hittainformation om företag och produkter utefter kundens egna behov. Företag kan inte längreförlita sig på att erbjuda endast en produkt eller tjänst utan måste ge kunden ett mervärde föratt den ska stanna i företaget och bli lojal.

Denna uppsats undersöker följande frågeställningar: Spelar personalens agerande en avgörande roll för huruvida kunden återkommer till spa-salongen? Hur bör företaget förhålla sig till endera utfall? Vi har valt att undersöka spa-industrin då vi finner lojalitetsproblematiken i denna kontext intressant då tjänstemötet omfattas av en hög interaktion och intimitet spa-personal och kund emellan. Uppsatsen baseras på ett induktivt angreppssätt då vi utgått ifrån vårt empiriska material och sedermera jämfört detta med teorin. Vi har använt oss av en kvalitativt präglad metod genom intervjuer med spa-besökare och spa-ansvariga. Vidare har vi utformat ett frågeformulär som riktats emot spa-besökare som kompletterar vår kvalitativa metod.