Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade Maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de Maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå Maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade Maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier.

Vårt arbete syftar till att uppmärksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lärare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrån två perspektiv, vilka är Maktstrukturer och intensifiering. Som metod använde vi oss av enkät under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lärare i årskurserna 1-3. Det som var mest framträdande i vårt resultat var att flertalet rektorer och lärare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de påverkades av Maktstrukturer. Däremot visar vårt resultat på spridda prioriteringar.

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

I denna jämförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrån postkolonial teori. Således har det ofta påstådda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jämfört medialt konstruerande av två olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala Maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till både subjektskapande och gruppbildande processer, vilka såväl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. Således har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nämnda Maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsätta påstås vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belägg för studiens resultat..

HIV/Aids är ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika är särskilt drabbat och detta påverkar många olika delar av mänskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förståelse för hur Maktstrukturer, utifrån fem rådgivares upplevelser, påverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall Maktstrukturer bidrar till att inte förändring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska området för studien var södra Zambia.

Individers skapande och vidmakthållande av Maktstrukturer sker hela tiden. Skolan är en viktig arena för socialt samspel där varje barn bär med sig sin individuella bakgrund och således har olika förutsättningar i skolan. Bland de jämnåriga sker en identitetskonstruktion där tillägnande av normer och värderingar sker. Syftet med vår studie är att lyfta fram hur barn i ett mångkulturellt område utifrån ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av Maktstrukturer inte kan ske utifrån endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki.

I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering.Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations Maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar på att företagets informella Maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft.

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska Maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen..

Sverige har internationellt sett ett mycket gott anseende som ett demokratiskt och jämställt land. Större sociala och ekonomiska klyftor mellan folkgrupper är inte något man accepterar här och nästan lika stor del kvinnor som män har egen inkomst och yrkesarbetar. Till skillnad från många andra länder så har svenska kvinnor överlag högre utbildningar än svenska män.Men, det är snarare norm än undantag att mannen är den i vårt samhälle som tjänar mest och oftare innehar chefs- och ledarepositioner. Fler kvinnor arbetar deltid än män, och tre fjärdedelar av dem som arbetar som vikarier är kvinnor. När det gäller löneskillnader så är dessa störst på chefsnivå och genomgående så har kvinnor inte lika hög lön som män för samma arbete och endast 24 procent av landets chefer är kvinnor.

I denna uppsats undersöks hur tecknade serier används i undervisningssammanhang i gymnasieskolan. Metoderna som använts för att undersöka detta är enkätundersökning i tre gymnasieklasser och intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet ger vid handen att tecknade serier används i begränsad utsträckning. Majoriteten av de tillfrågade eleverna ställde sig positiva till tecknade serier i undervisningssammanhang och visade sig ha en uppfattning om tecknade seriers kännetecken som överensstämmer med lärarnas. De intervjuade lärarna uppger att de ser vissa didaktiska potentialer i undervisningsarbete med tecknade serier, men också att de ser problem med praktiken.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, Maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, Maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, Maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, Maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, Maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.