Stress hos våra sällskapskatter med inriktning på flerkattshushåll och åtgärder
Katter är populära husdjur och finns i många hushåll i Sverige och även i resten av världen. Det är ett djur med en behändig storlek och många tycker att det är ett djur som passar att ha i lägenhet och i stan. Det har även blivit en vanlig företeelse att äga flera katter i samma hushåll, trots att det är allmänt vedertaget att katter är solitära.
Socialiteten hos katter har diskuterats i decennier och i nuläget pekar de flesta studier på att katter faktiskt är sociala varelser som vid rätt omständigheter skapar grupper där de är mer eller mindre sociala mot medlemmarna. Detta gör att nya frågor väcks angående hållning av katt.
Denna litteraturöversikt siktar på att undersöka stressen hos katter som är begränsade till att enbart vistas inomhus, både som ensamkatter och i flerkattshushåll. Syftet är också att försöka sammanställa bra berikningar för innekatter och hur miljön kan optimeras.
Stress är svårdefinierbart och det är svårt att hitta bra och trovärdiga mätmetoder. Cat Stress Score är en etologisk mätfaktor och kortisol är exempel på en fysiologisk mätfaktor. Studier visar att katter på katthem kan vara mer stressade om de bor i små, oinredda utrymmen och även om densiteten ökar. Studier visar även att gömställen är bra för katten för att kunna hantera sin stress mer effektivt.
Katter som inte får vara utomhus kan gå miste om bra stimulering i form av jakt men även andra naturliga beteenden som att klättra i träd m.m. Naturliga beteenden som katten kan komma att göra inomhus och som inte är önskvärda av ägaren kan motverkas genom att låta katten ha tillgång till bra miljöberikningar. Ett katträd som katten både kan klösa och klättra på, tillgång till flera sov- och viloplatser och olika leksaker kan vara väldigt uppskattat hos katten. Även ägarens närvaro har visat sig ha stor betydelse för kattens beteende och aktivitet.
De studier som har gjorts på kattgrupper visar på en komplex slags hierarki där oftast en eller ett fåtal katter är dominanta och resten underordnade. Den dominanta katten är den katt som kan styra gruppens resurser och tillgångar, till exempel genom att blockera matskålar och dylikt. Detta ger den dominanta katten en stor roll i hur gruppen kommer att fungera. Studier visar att katter kommer bäst överrens i grupp om de är kullsyskon, mamma-kattunge, eller bekanta sedan socialiseringsperioden som äger rum mellan vecka 2-8 i deras liv. Ägaren har även ett stort ansvar i att se till att gruppen fungerar och för detta krävs kunskap och engagemang.
Problemet som varit när denna uppsats sammanställts är att forskningen är bristfällig när det gäller våra sällskapskatter och stress. Majoriteten av studier som är gjorda vädjar om mer och bättre forskning, bland annat för grupphållning av katt, beteenden hos katter och även att ta fram fler och bättre mätmetoder för stress hos våra katter.