I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar Kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om Kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

Tidigare var det vanligare att dö av svält, i dag dör fler människor av övernäring. Bristande kostvanor och ett stillasittande leverne kan leda till övervikt, och även till en rad andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Debatten kring kostvanor, livsmedel och övervikt handlar bland annat om huruvida nyttiga livsmedel i butikerna bör ha en särskild märkning för att underlätta för konsumenter, eller om dessa alternativ bör ha ett lägre pris. Nyckelhålsmärkning infördes i Sverige 1989, och fungerar ännu som den mest använda märkningen på livsmedel. Syftet med denna uppsats är således att studera statens roll i relationen livsmedel och övervikt.

Grundfrågan för den här uppsatsen är: Hur styr vi våra liv? Jag kommer att försöka formulera ett svar utifrån debatten mellan liberaler och kommunitarister. Det kan tyckas vara en fråga med stora implikationer som jag har valt. Det är det för all del också. Jag varken tror att jag kan, eller har ambitionen att täcka hela det fält som frågan täcker.

Denna rapport behandlar två teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka är sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta två olika inriktningar, och på så sätt utröna om någon av dessa kunde användas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats så att tre konflikter har studerats för att finna bevis för närvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de två teoriinriktningarna.Främst tryckta verk har nyttjats, men även några digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har också använts.Slutsatsen efter studiens genomförande är att ingen av de två teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter på den internationella arenan. Dock har resultatet visat på att en kombination av de två effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

Denna rapport behandlar två teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka är sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta två olika inriktningar, och på så sätt utröna om någon av dessa kunde användas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats så att tre konflikter har studerats för att finna bevis för närvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de två teoriinriktningarna.Främst tryckta verk har nyttjats, men även några digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har också använts.Slutsatsen efter studiens genomförande är att ingen av de två teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter på den internationella arenan. Dock har resultatet visat på att en kombination av de två effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

Baserad på en enkätundersökning som besvarades av 55 olika restaurangägare i Uppsala undersöker denna uppsats frågan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgång av tidigare teoretisk litteratur ochstudier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frågor som ställdestill respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) självständighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Även de faktorerna som fick lågt resultat är av intresse.

Citizenship is fundamental for participation in a democracy. It gives us rights but also responsibilities in the state that we are citizens of. Citizenship provides us with the opportunity to vote in order to influence who should govern us. However, not all living in a state are citizens. Some individuals are not included in the political life of the state.In recent years, there has been a rise of nationalist political parties in Europe.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den liberaldemokratiska synen på minoritetsrättigheter överensstämmer med den svenska språkpolitikens inställning till minoritetsspråk, historiskt och fram till nutid, med avseende på tornedalingarnas rätt att använda meänkieli. Uppsatsens tar därför formen av en tvådelad textanalys, där det i den första teoretiska delen redogörs för den liberaldemokratiska synen på minoritetsspråksrättigheter, representerad av liberala filosofer som Rawls, utilitaristiska filosofer som Mill samt den mer kommunitära liberalen Charles Taylor. I den andra delen som är av empirisk karaktär kommer den svenska språkpolitiken i Tornedalen att beskrivas, från och med mitten av 1800-talet fram till år 2000. Slutligen kommer den teoretiska delen liksom den empiriska delen att placeras in i ett analytiskt schema över staters synsätt på den nationella identiteten och förhållningssätt till minoritetsspråk, för att tydligt kunna se om den svenska språkpolitiken i Tornedalen är kompatibel med de liberaldemokratiska teoriernas inställning till minoritetsspråk. Om de teoretiska och empiriska resultaten inte sammanfaller kan det innebära stora komplikationer, eftersom det är svårt för medborgarna att acceptera och legitimera en politik som strider emot samhällets fundamentala principer.